Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmÀrksammat problem under senare tid. Vissa hÀvdar att en av orsakerna Àr mismatch pÄ arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vÄr valda frÄgestÀllning. Dessutom har vi under de senaste tvÄ Ären sett tecken pÄ en konjunkturuppgÄng men samtidigt en efterslÀpning i sysselsÀttningen, dÀribland ungdomar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under Ären 2001-2005 med hjÀlp av att studera matchningsineffektiviteter pÄ arbetsmarknaden.Metod: Detta gör vi med hjÀlp av att data över vakanser och arbetslöshet i Äldrarna 20-24.

Religionsfriheten Àr en viktig del i ett demokratiskt samhÀlle. Religionen har funnits lÀnge och individerna har kunnat identifiera sig sjÀlva med att vara en del av den grupp de tillhör. Eftersom religionsfriheten Àr grundlagsskyddad i Sverige Àr det viktigt att individerna Àr fria i sin religionsutövning och inte stöter pÄ motstÄnd som inte Àr skyddad i lag. Jag har valt att beakta hur religionsfriheten Àr i det svenska arbetslivet samt i vissa EU-lÀnder. Har ocksÄ riktat blicken mot Europakonventionens artiklar och iakttagit hur de har pÄverkat EU-lÀndernas hantering av religionsfriheten.

The aim of this study has been to examine how a few members of the Finnish and non- Scandinavian Romani subgroups experience their own, and their groups, situation on the Housing- and Labour Market. WeÂŽve studied our respondents? experiences of discrimination, which difficulties they think there are, what strategies can be used to deal with these difficulties and also their own ideas on how to improve the situation for the Romani people in the Swedish society. This has been done by six individual structured interviews which have been analyzed with concepts from Symbolic Interactionism, including Goffman?s Dramaturgical Role Theory, definition of Stigma and Kelly?s theory of Personal Constructions.

Bakgrund: Den vanligaste smittvÀgen för hepatit C Àr genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan Àven ske via blodtransfusioner eller stickskador i vÄrden. Det finns mÄnga fördomar förknippade med sjukdomen och risken Àr stor att dessa fÀrgar mötet med patienter. Det Àr viktigt att som vÄrdpersonal vara medveten om hur den egna synen pÄ sjukdomen kan pÄverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vÄrden.

Studiens syfte Àr att jÀmföra hur italienska respektive svenska tidningar framstÀller irreguljÀra migranter. Visst fokus lÀggs pÄ att undersöka om de portrÀtteras som ett problem eller med solidaritet. Utöver jÀmförelsen lÀnderna emellan undersöks Àven eventuella skillnader mellan tidningarna och skillnader över tid inom respektive land.Teorier som har anvÀnts Àr diskursiv diskriminering och ?vi och dom?. Aktuell metod Àr kvalitativ textanalys i form av diskursanalys.Resultatet visar att det Àr vanligare att framstÀlla migranterna med solidaritet i Sverige Àn vad det Àr i Italien.

hushÄllstjÀnster. Det Àr framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushÄll som har störst grad av förhandlingsmakt som pÄverkar valet för bÄde individer och hushÄllen. Dessa faktorer pÄverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjÀnsten pÄ den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjÀnst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsÀttning ska uppkomma mÄste hushÄllen förÀndra sin efterfrÄgan.

I bakgrunden tas betydelsen av en bra vĂ„rdrelation upp, liksom transpersoners plats inom dagens vĂ„rd. Även tidigare forskning presenteras. Syftet Ă€r att belysa transpersoners (könskorrigerade och icke könskorrigerade) upplevelser av brister inom vĂ„rden. För att besvara syftet har en litteraturöversikt utförts enligt Fribergs (2006) modell. Resultatet redovisar att vĂ„rden idag för denna minoritetsgrupp Ă€r bristfĂ€llig, med diskriminering och okunskap som stĂ€ndigt möter transpersoner inom vĂ„rden, liksom att vĂ„rden styrs av heteronormativitet.

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter och anvÀnda teorier Àr makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benÀmna motstÄndarna till intersektionalitet; sÀrsektionalitet. Metoden bygger pÄ den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda pÄ teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhÄllen diskrimineringslagstiftning SlutbetÀnkande av Diskrimineringskommittén och lÄter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras tvÄ huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som Àr för en sammanslagning och en sÀrsektionell diskurs som Àr mot en sammanslagning.

Denna kandidatuppsats syftar till att underso?ka hur antalet na?ra va?nner spelar roll fo?r sannolikheten att ha varit arbetslo?s. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal na?ra va?nner och arbetslo?shet pa?verkas av hur ma?nga av de na?ra va?nnerna som a?r arbetslo?sa eller utlandsfo?dda. Bland de na?ra va?nnerna finns anva?ndbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekra?ftelse av identitet, vilket kan skapa fo?rutsa?ttningar fo?r individen att la?ttare etablera sig pa? arbetsmarknaden.

This thesis will deal with the development of the situation of the Roma minority in the Swedish school system in the period between 1954 to 2010, based on two Swedish Government Official Reports of the group's situation in the Swedish schools. The study is done by the report ZigenarfrÄgan (SOU 1956:43) and with the report Romers rÀtt (SOU 2010:55). The report Romers rÀtt was written by the Delegation for Roma issues and gives an updated picture of the situation of Roma in the Swedish school system. The state investigation ZigenarfrÄgan, is also important as the latter resulted in the Roma children enrolled in Swedish schools. This work will look at the various governmental investigations by the theory used for analysis called ?structural discrimination theory?.

Den psykiska ohÀlsan ökar i samhÀllet samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och lÀkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohÀlsa stöter pÄ fördomar i samhÀllet som Àven kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekrÀftat att det rÄder en negativ syn pÄ psykisk ohÀlsa i samhÀllet. Det finns fÄ studier som omfattar bÄde vÄrdpersonalens och patienternas perspektiv i detta Àmne. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors, lÀkares, lÀkarstudenters och undersköterskors syn pÄ psykisk ohÀlsa samt hur patienter med psykisk ohÀlsa upplever att de blir bemötta.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utlÀndskbakgrund som nÄtt framgÄng pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vÄr undersökning för att nÄ framgÄng pÄ arbetsmarknaden Àr vilja, motivation, engagemang och ansvar. BÄde vÄr forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn pÄ det ?nya samhÀllet? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gÀllande framgÄng i samhÀllet. Gemensamt för vÄr forskning och tidigare forskning Àr dessutom att utbildning och sprÄklig fÀrdighet, samt att stÀndigt vara aktiv i personlig utveckling och pÄ sÄ sÀtt vara flexibel Àr avgörande för att nÄ framgÄng genom att nÄ de individuella mÄlen.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i likabehandlingsplaner upprÀttade i en vÀstsvensk kommun lÀsÄret 2012/2013. IförhÄllande till detta formulerades följande frÄgestÀllningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom sprÄkets anvÀndning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgÄngspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska upptrÀttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rÀttvisa, diskriminering och vÀrdering. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àrsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..