Denna studie utgÄr frÄn fÀltet PR och marknadskommunikation med inriktning mot employer branding. Landstinget i Jönköpings lÀn har nyligen inlett ett arbete med employer branding och som ett led i detta arbete söker de nu kunskap om vad som bör kommuniceras till presumtiva medarbetare för att pÄ sÄ sÀtt skapa ett attraktivt employer brand.Syftet med studien var att identifiera de attribut som Landstinget i Jönköpings lÀn med fördel kan lyfta fram i den marknadskommunikation som riktas till presumtiva medarbetare. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ enkÀtundersökning bland studenter vid Högskolan i Jönköping för att fÄ en bild av vilka attribut de ansÄg viktiga hos en arbetsgivare samt hur de sÄg pÄ Landstinget som arbetsgivare. För att fÄ ytterligare substans i studien valde vi att stÀlla resultaten mot teorier om inre och yttre motivation för att pÄ sÄ sÀtt undersöka vilken typ av motivaton som de tillfrÄgade studenterna drivs av nÀr de vÀljer arbetsgivare.Studiens resultat ger en tydlig bild av vad som anses vara mest respektive minst attraktivt hos en arbetsgivare, dÀr goda relationer med kollegor Àr det attribut som vÀrderats högst och förmÄnersamt bonus vÀrderats lÀgst av respondenterna. Goda relationer med kollegor Àr Àven det attribut som respondenterna ansÄg som mest troligt att Landstinget kunde erbjuda som arbetsgivare.Sammanfattningsvis har studiens resultat visat att psykologiska attribut som kan hÀrledas till inre motivation Àr de som vÀrderats mest attraktiva.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett företags perspektiv ta reda pÄ vem som i första hand pÄverkar och driver modelivscykelns hastighet pÄ den svenska marknaden. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att utföra en kvalitativ undersökning. Telefonintervjuer utfördes med konsumenter och producenter, dÀrefter analyserades och tolkades empirin med hjÀlp av teorin. Modelivscykeln, frÄn det att ett mode uppkommer till det att det anses förÄldrat, upplevs gÄ fortare. Vi tycker att behovet av mode kan likstÀllas med en process.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

Det har skett en nÀstintill explosionsartad utveckling pÄ den svenska marknaden för hÀvstÄngsinstrument under de senaste Ären och en mÀngd nya produktinnovationer och emittenter har dykt upp. Handeln med Mini Futures Àr vÀl utbredd i Europa dÀr det funnits under en lÀngre tid, och produkten lanserades för nÄgra Är sedan pÄ den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga bÄde emittenter och konsumenters syn pÄ Mini Futures och analysera om dessa hÀvstÄngsinstrument Àr lÀmpliga för vanliga smÄsparare. LikasÄ vill vi undersöka produktens potential och hur framtidsutsikterna kan se ut pÄ den svenska marknaden.Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat personer som arbetar med eller i nÀra anknytning till handeln med hÀvstÄngsinstrument. Studien har Àven kompletterats med en kvantitativ enkÀtundersökning för att lyfta in investerarnas perspektiv.

I takt med att vÀrdepappersmarknaden utvidgas, bÄde vad avser dess betydelse och omfattning, utvecklas Àven nya handelstekniker, vilket i sin tur ökar behovet av en i förhÄllande till de nya teknikerna aktuell lagstiftning. För att möta behovet av en marknadsmissbruksreglering som ligger i fas med samhÀllsutvecklingen antog EU under vÄren 2014 tvÄ nya rÀttsakter, marknadsmissbruksförordningen (Nr. 596/2014) samt det sÄ kallade marknadsmissbruksdirektivet (Nr. 2014/57/EU). Förordningen, som hanterar administrativa sanktioner och som Àr direkt tillÀmplig i Sverige, trÀder ikraft den 3 juli 2016, och direktivet, som hanterar straffrÀttsliga sanktioner, ska implementeras i Sverige senast samma datum.

Det har lÀnge hÀvdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror pÄ att Sveriges sedan 1968 rÄdande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak pÄ marknaden, vilket motverkat en tillfredsstÀllande nybyggnation av hyreslÀgenheter. Syftet med denna uppsats Àr undersöka om sÄ Àr fallet. Hyreslagens grundlÀggande intentioner och antaganden har utifrÄn grundlÀggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett pÄ marknaden jÀmförts med de symptom som ett efterfrÄgeöverskott och ett pristak skulle innebÀra. Lagstiftningen har visat sig bestÄ av vad som i förlÀngningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka vilka faktormodeller som i genomsnitt bÀst kan uppskatta den samlade risken pÄ den svenska aktiemarknaden i form utav GARCH-uppskattade kovariansmatriser. Vidare att specialgranska faktormodellernas uthÄllighet dÄ de appliceras under en recession. Slutligen undersöka om och hur globaliseringen utav ekonomin pÄverkar dessa faktorer. TidsmÀssigt var undersökning avgrÀnsad mellan 1996-2005. En GARCH-modell togs i ansprÄk för att uppskatta den tidsvarierande volatiliteten.

För ett tillverkande företag som har etablerat en verksamhet pÄ en utlÀndsk marknad kan en expansion pÄ marknaden vara ett realistiskt alternativ. Den lokale ledaren har stor betydelse för att genomföra en sÄdan ambition. Men expansion pÄ en utlÀndsk marknad försvÄras ofta av olika konkurrenshinder. För att övervinna sÄdana hinder kan företaget utveckla sin lokalakonkurrensstrategi och kunskap om den lokala marknaden. Denna studie ökar förstÄelsen av expansion pÄ utlÀndska marknader genom att utveckla och tillÀmpa ett perspektiv som integrerar teori om konkurrensstrategi och marknadskunskap.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Ryssland lockar svenska företag med hög tillvÀxt och stora naturtillgÄngar. Att etablera sig pÄ den ryska marknaden kan dock resultera i kulturkrockar, legala bekymmer och ett kontrollerat myndighetsutövande. Problemen kan uttryckas i hierarkiska organisationsstrukturer och en trög byrÄkrati. Det finns brister i det ryska samhÀllet och den bild som mÄlas upp i litteraturen ger en negativ bild av landet.Syftet med uppsatsen Àr att belysa problem tvÄ svenskÀgda företag har stött pÄ till följd av sin verksamhet pÄ den ryska marknaden. Syftet Àr Àven att undersöka vilken eller vilka förestÀllningar om Rysslands affÀrsklimat som framstÀlls i litteraturen som stÀmmer bÀst överens med hur svenska företag upplever landets affÀrsklimat.Referensramen behandlar tre av författarna valda problemomrÄden; kultur, redovisningsreglering samt myndigheter och byrÄkrati.

NÀr etablering eller övergripande förÀndringar ska göras Àr det viktigt med bra förarbete för att fÄ bÀsta möjliga utgÄngspunkt nÀr dörrarna ska slÄs upp i den nya butiken. MÄnga nyöppnade butiker gÄr idag i konkurs bara nÄgra mÄnader efter att de etablerats. De flesta butiker som gÄr i konkurs Àr frÀmst enskilda firmor med fÄ anstÀllda. Det sker ocksÄ ett generationsskifte pÄ marknaden dÄ alla 40-talister gÄr i pension mellan 2005 ? 2015.

Bakgrund: Besöket med barn pÄ en akutmottagning Àr oftast oplanerat sÄ förÀldrar tar sÀllan med sig nÄgon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig frÄn miljön i hemmet. Den frÀmmande miljön pÄ sjukhuset med lukter, ljud och vitklÀdda vÄrdare kan göra barnen Àngsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att bÄde vÄrdgivare och vÄrdtagare upplever en större trygghet och Àr mer tillfreds med sin situation om miljön Àr estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av vÀlbefinnande vid akuta besök pÄ sjukhus.

Forskningen kring effektiva marknader a?r uppdelad; ena sidan pa?sta?r att marknaden a?r fullsta?ndigt effektiv och det inte ga?r att skapa na?gon form av o?veravkastning. Andra sidan ha?vdar tva?rtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. Pa? kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erka?nner att marknaden inneha?ller anomalierSyftet med denna studie a?r att underso?ka om det existerar systematiska fel betra?ffande informationsflo?den som pekar mot att den svenska aktiemarknaden inte a?r av semi-stark form eller stark form av effektivitetVi utga?r fra?n tre metodologiska sta?llningstaganden; utga?ngspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn.

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för problematiken kring marknadsorientering, alltsÄ klyftan mellan att företag anser sig vara marknadsorienterade trots att de befinner sig lÄngt framför marknaden. Genom att med en metaforisk tematisering visa pÄ olika legitimeringsgrunder för innovationsarbete Àr vÄr förhoppning att just denna problematik ska stÀllas i centrum, eftersom vi anser att innovationsarbete Àr det första och kanske viktigaste steget för diskussionen kring marknadsorientering. Ytterligare en del av syftet Àr att pÄvisa vilka inre motsÀttningar som finns inom diskursen för innovationer. Genom att utföra en diskursanalys av innovationslitteratur och av vÄra intervjuer med innovationspraktiker vill vi lyfta fram ny kunskap som vi anser hittills inte diskuterats och problematiserats. Denna nya kunskap om marknadsorientering och innovationer Àr vÄrt teoretiska bidrag till forskningen.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med tre medelÄlders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag pÄ vilket sÀtt informanterna besöker en marknad och hur deras syn pÄ shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar nÀr de besöker en marknad, hur de ser pÄ service och hur detta pÄverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie Àr kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar pÄ tre skilda sÀtt. De definierar och uppskattar service pÄ olika sÀtt och handlar olika typer av varor.