Mitt examensarbete utgÄr frÄn mina praktiska erfarenheter av att anvÀnda bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvÀrderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berÀttelser och tolkningar av bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken Àr mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden ÄskÄdliggörs och dels av en enkÀt dÀr eleverna ger sin syn pÄ undervisningssÀttet i vilket historiska bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver Àven de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar bilder och historiska budskap ? bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet.

The purpose with this report is to highlight the value which Enterprise Architecture (EA) can bring,including the effects that can emerge, for a business. In the report we also study how Enterprise Architecturemay serve as basis for generating even more business value. The study is based on a theoretical frameworkwhich covers the following perspectives; architecture design, strategy development, management of changeand evaluation of IT-investments. Gathering and analysis of empirical data has been performed using acustom-developed model which is based on a model from Sogeti called Dynamic Architecture (van DenBerg and van Steenbergen, 2006) and Innovation Value Institute?s maturity curve (Innovation ValueInstitute, 2008) for Enterprise Architecture management.Explaining the value of Enterprise Architecture is invariably an important topic since many organizationsexpect to be able to generate quick value of the investments made in Enterprise Architecture.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Vattkoppor rÀknas till en av vÄra klassiska barnsjukdomar. Sjukdomen Àr i sig relativt ofarlig, men leder till stora produktionsförluster för samhÀllet dÄ individer tvingas vara hemma frÄn arbetet pÄ grund av vÄrd av barn eller sjukskrivning. I flera lÀnder, sÄsom USA och Tyskland, har man undkommit problemet med stora produktionsförluster genom att införa allmÀn barnvaccination mot vattkoppor. Denna vaccination har dÄ bara lagts till det redan existerande barnvaccinationsprogrammet i landet. Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en cost-benefit analys, undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av allmÀn barnvaccination mot vattkoppor skulle leda till i Sverige.

Enligt det sÄ kallade fördubblingsmÄlet skall antalet resor med kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till Är 2020. För att nÄ upp till detta behövs inte bara investeringar utan Àven strukturella förÀndringar och nya sÀtt att tÀnka kring mÀnniskors resande, ett synsÀtt som delas av myndigheter och forskningscentra pÄ ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det ocksÄ viktigt att behÄlla yngre resenÀrer, vilket stÀller krav pÄ kollektivtrafiken att framstÄ som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. HÀr syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstÀrkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information.

Är det genetiskt eller socialt betingat att pojkar föredrar bilar och flickor dockor? Vi upplever att könsidentiteten hos pojkar och flickor idag lyser sĂ„ mycket starkare med hjĂ€lp av bĂ„de media och industri. Vi vill ocksĂ„ pĂ„stĂ„ att allt Ă€r sĂ„ mycket mer könsindelat i den bemĂ€rkelsen att det mesta pĂ„ marknaden idag Ă€r utprĂ€glat riktat till pojkar eller flickor. Denna studie Ă€r en kvalitativ undersökning som belyser hur könsidentiteten ser ut utifrĂ„n barns perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in med hjĂ€lp av tvĂ„ gruppintervjuer, dels med sex 5-6?Ă„ringar och dels med sex 8-Ă„ringar.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. MÄnga förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende anvÀnds i mobbning, men det Àr inte en orsak. De som utsÀtts för mobbning har ofta lÀgre sjÀlvkÀnsla Àn de som mobbar, vilket gör att de blir ?lÀtta offer?. Mobbning Àr ett vÀl utbrett problem i vÀrlden och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan lÀnderna.

Bakgrund och problem: LÄngtidssjukfrÄnvaron har lÀnge varit ett uppmÀrksammat problem och flertalet ÄtgÀrder har satts in för att minska denna. PÄ senare tid har korttidssjukfrÄnvaron dock lyfts fram som ett ytterligare problem och erhÄllit en större uppmÀrksamhet i takt med dess ökning. KorttidssjukfrÄnvaro syns inte i offentlig statistik förrÀn efter den Ättonde dagen och Àr dÀrmed svÄr att studera. LikasÄ kan kostnaden för korttidssjukfrÄnvaron vara svÄr att faststÀlla eftersom korttidssjukfrÄnvaro bestÄr av bÄde direkta- och indirekta kostnader.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara hur stora kostnaderna Àr för den korttidssjukfrÄnvarande socialsekreteraren pÄ en enhet i VÀxjö kommun. UtifrÄn dessa kostnader ska sedan en metodik utformas för att kunna faststÀlla en standardkostnad för vad korttidssjukfrÄnvaro per timme kostar.Metod: Under studiens gÄng har en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie som undersökningsdesign nyttjats.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har pÄverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har Àven tittat pÄ hur de har tolkat kunskapsbegreppet sÄsom det framstÀlls i Lpo 94, i Àmnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i Àmnet svenska. Resultaten visar att det inte finns nÄgra direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i Àmnet svenska Àr, trots den stora frihet som vÄra styrdokument ger skolorna, förvÄnansvÀrt lika varandra.

Det hÀr arbetet behandlar Àmnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI Àr en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affÀrsinformation elektroniskt, i stÀllet för att anvÀnda den traditionella pappershanteringen. EDI ersÀtter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som Àr sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mÀnsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgÄngspunkt pÄ EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig pÄ mindre företag Àr för att jag anser att dessa har en annan syn pÄ investeringar och satsningar pÄ ny teknik Àn vad de stora företagen har. De frÄgestÀllningar som jag har undersökt Àr hur stor utbredningen av EDI-anvÀndningen Àr bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.

Denna uppsats handlar om att studera varför den faktiska prisförÀndringen pÄ utdelningsdagen skiljer sig frÄn det som teoretiskt borde infalla om privata investerare Àr de som till sist pÄverkar prisförÀndringen. Tidigare studier har gjorts pÄ andra marknader, dÀribland USA och har grundats pÄ ett progressivt skattesystem. I Sverige kan vi dock observera ett platt skattesystem under den studerade tidsperioden. I jÀmförelse med tidigare studier kan vi ocksÄ observera en större variation i skatteregimer.För att genomföra denna studie formulerar vi tvÄ modeller, dÄ vi misstÀnker att den första modellen kan vara missvisande eftersom att en variabel har mÄnga missing values. I bÄda modellerna anvÀnder vi oss av samma beroende variabel, som visar skillnaden mellan den faktiska prisförÀndringen pÄ aktiers utdelningsdag och det som teoretiskt borde gÀlla vid respektive skatteregim.

Att genom rent gÄvobistÄnd skapa en fördelaktig, lÄngsiktig effekt förblir en öppen frÄga och det Àr en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla mÀnniskor som Àr i behov av hjÀlp har identiska ansprÄk, vilka kan besvaras endast med hjÀlp av bistÄndet. BistÄndsorganisationer spenderar mycket resurser pÄ att finna en enskild optimal lösning dÀr bistÄndet ska lansera starten till en sjÀlvförsörjande tillvÀxt. Det finns ingen sÄdan lösning. IstÀllet mÄste hjÀlpen anpassas till mottagaren för att pÄ sikt göra mest nytta.LÀnderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum dÀr vissa nationer inte Àr tillrÀckligt fattiga för att prioriteras för rent gÄvobistÄnd, men inte heller Àr starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera pÄ marknadsmÀssiga villkor, i dessa lÀnder kan man hantera problemen och arbeta för förbÀttringar med hjÀlp av garantiverksamheten inom bistÄndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnÄ ett mer effektivt hjÀlparbete men Àven i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiÀrer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingslÀnderna. Företag vÄgar inte satsa sitt kapital pÄ marknader dÀr osÀkerheten Àr alltför stor vilket gör att risken att fÄ uppleva förlust fungerar som en avrÄdan till investeringar som Àr vÀsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.