Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Skogen rÀknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ÀndÄ drabba Àven de tidigare mest skogsbeklÀdda omrÄdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutslÀpp och förlust av ekosystemtjÀnster. Med Äterplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar bÄde dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, dÄ avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av SkogsvÄrdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmÀrksamheten framförallt pÄ Äterplanteringsskyldigheten.

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter. Syftet Àr att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter och som dÀrmed Àr i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnÄs i förhÄllande till styrdokumentens krav. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr forskaren strÀvar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en social robot kan anvÀndas inom svensk demensvÄrd och vilka effekter den har pÄ patienterna. Roboten som anvÀnds Àr Paro, en japansk sÀlrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglÀdje vilket Àven Àr viktiga begrepp i vÄrd av mÀnniskor med demens.Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie pÄ ett vÄrdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fÀltanteckningar.Resultatet pekar pÄ att sÀlen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och vÀlmÄende för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem Àr medlemmar i gruppen Sharaf HjÀltar och kÀmpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingÄr Àven en fÀltstudie av Sharaf HjÀltars arbete i form av förelÀsningar. Fokus ligger pÄ dessa unga killars personliga erfarenheter frÄn sin uppvÀxt i familjer prÀglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjÀltar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnÀmnda inbegriper sÄ vÀl invandrare som svenskar, tjejer som killar och nÀrstÄende/bekanta som för killarna okÀnda individer.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssÀttande lÀrare bedömer de praktiska momenten i skolÀmnet idrott och hÀlsa hos elever i Ättonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsÀttande lÀrare i idrott och hÀlsa. I denna studie har jag inte gjort ansprÄk pÄ att hitta fynd som Àr representativa för en population. Resultaten Àr sÄledes endast representativa för mitt urval.

AbstraktStudien syftar till att undersöka hur chefer upplever att medarbetares generationstillhörighet har betydelse för deras ledarskap. Men ocksÄ att studera pÄ vilket sÀtt cheferna beskriver innebörden av begrepp sÄ som generation och ledarskap. I samhÀllsdebatten pratas det flitigt om generationer och vad som skiljer dem Ät. PÄ arbetsmarknaden pÄgÄr det ett stort generationsskifte. Men hur spelar detta in i chefsroller och deras ledarskap? Tidigare forskning visar att generation Y, X och Baby boom skiljer sig Ät och genom det behöver ett differentierat ledarskap.

BAKGRUND SjukfrÄnvaro Àr och kommer alltid att vara ett problem för företagen dÄ den ÀrsvÄrt att undvika. Dock lÀggs relativt lite tid pÄ att identifiera kostnaderna bakom sjukfrÄnvaro och dÄ framförallt den kortsiktiga. Kortsiktig sjukfrÄnvaro orsakar mer kostnader för företaget Àn vad de flesta kanske tror dÄ företaget mÄste kompensera den sjuka anstÀllda om han eller hon Àr frÄnvarande.PROBLEMFORMULERING Hur kan man mÀta ett företags kostnader för kortsiktig sjukfrÄnvaro?SYFTE Syftet med denna uppsats Àr att med empiriskt material och valda teorier beskriva hur man kan mÀta kostnader för sjukfrÄnvaro i ett företag. Uppsatsen syftar att generera en kostnadsmÀtning gÀllande korttidssjukfrÄnvaron hos det studerade företaget.METOD Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod.

Psykiska störningar Àr tillstÄnd som kan drabba alla oss mÀnniskor. Krav om kompetens pÄ hÀlso- och sjukvÄrden har stÀllts för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhÀndertagande. Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda patienter med psykiska störningar. Metoden Àr av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehÄllsanalysen med manifest utgÄngspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier sÄsom följer, ?svÄra möten skapar rÀdsla och frustration och försvÄrar interaktion?, ?svÄrt bedöma tillstÄnd och lÀmpliga ÄtgÀrder? och ?vÄrd byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom?.

Inom byggbranschen kan man se att hÄrdnande konkurrens samt ökande materialpriser leder till minskande marginaler för företagen verksamma inom branschen. Med denna bakgrund blir samtliga kostnader viktiga att kontrollera och följa upp. En kostnadstyp som ofta blir nÄgot försummad Àr omkostnaderna för byggprojekt. Dessa kostnader följs bÀst upp med kontinuerliga avstÀmningar under produktionstiden samt erfarenhetsÄterföringar efter avslutat projekt. Som hjÀlpmedel för kontroll av dessa kostnader under produktionstiden finns produktionskalkylen.

This study investigates how the concept of Social Responsible Investment (SRI) can be applied to futures trading. More specifically, this study examines the possibility of creating a SRI-product for an investor, active in futures investments within commodities, energies and stock indices, and the content of such a product is suggested. We conducted a qualitative study, based on a number of interviews. The study suggests that investments in futures of specific assets are to be equated with investments directly in the underlying assets from a SRI point of view. Therefore, we analyzed the underlying assets of futures traded commodities, energies and stock indices, and used social screening, together with specific screening criteria, for the analysis.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.