Klimatet uppmÀrksammas under 2000-talet pÄ ett sÀtt som saknar motstycke i historien. KlimatförÀndringarnas omfattning och konsekvenser undersöks och debatteras. FrÄgan befinner sig högt upp pÄ den politiska agendan och spelar en allt viktigare roll i vÀrldsekonomin. Behovet av en respons Àr överhÀngande. FoU har en viktig roll att spela i framtagandet av adekvata innovationer för att respondera och bromsa den negativa utvecklingen.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera socialsekreterarens upplevelse av att arbeta med barn i en organisation vars syfte Àr att stödja medborgare som Àr i behov av det. Vi har undersökt hur socialsekreterarens yrkesroll pÄverkas av och samspelar med sin organisation och dess struktur. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med verksamma socialsekreterare. DÀr har vi funnit att de har utarbetat olika arbetsstrategier för att förhÄlla sig till sin arbetssituation.

Inledning: Det debatteras i media om att bonusar leder till kortsiktighet, att företagsledare medvetet vÀljer bort lÄngsiktiga investeringar för att uppnÄ kortsiktiga vinster. Det har ocksÄ debatterats om huruvida större bonusar till chefer leder till högre lönsamhet för aktieÀgarna.Syfte: Att undersöka vilka faktorer som pÄverkar bonusar och hur bonusar pÄverkar företags investeringsstrategi. Vi vill Àven bidra med kvalitativ data till ett omrÄde som framförallt har studerats kvantitativt.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat personer för att fÄ information om deras investeringsstrategi. Informationen om företagens ersÀttnings policy har vi hÀmtat frÄn Ärsredovisningar. Vi har Àven lÀst vetenskapliga artiklar och litteratur inom Àmnet.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Detta projekt har gÄtt ut pÄ att se över befintlig utrustning ur effektivitetssynpunkt, med avseende pÄ belysning, uppvÀrmning och motordrift.Belysningen Àr i form av:Yttre omrÄdesbelysning, monterade dels pÄ stolpar och dels pÄ fasadInre belysning i verkstÀder, lysrörsarmaturer monterade i takDessa har setts över och deras drifttimmar har tagits fram varefter alternativa armaturer, ljuskÀllor och styrningar faststÀlldes, detta för att optimera energiÄtgÄngen.Grupper, i de lokala centralerna vid spillvattenpumpstationerna, som tillhör belysning och uppvÀrmning har segregerats och mÀtningar har genomförts varefter vissa förbÀttringsÄtgÀrder har vidtagits. Vi har hÀr sammanstÀllt tidigare givna data samt gjort egna mÀtningar för att sedan dra slutsatser och ge förslag pÄ förbÀttringar.Vissa motorer tillhörande dels vattenpumpar och dels luftpumpar har kontrollerats med avseende pÄ dess effektivitet. Motorer vid renvattenstationen BerggÄrden tillhörande pumpar har klassificerats enligt den nya standarden IEC 60034-2-1. Förslag pÄ nya motorer med motsvarande prestanda har givits varefter kalkyler pÄ besparingar gjorts.Ny skruvteknik hos blÄsmaskiner lokaliserade vid Nykvarns reningsverk, har gjort att besparingsberÀkningar visar goda förutsÀttningar för investeringar och dÀrmed en energisnÄlare drift..

Följsamhet till omvÄrdnadsrutiner och riktlinjer Àr nödvÀndigt för att tillgodose en sÀker vÄrd för patienten och att förhindra att sjuksköterskor utsÀtts för onödiga risker. BristfÀllig följsamhet leder till mÀnskligt lidande och stora kostnader inom sjukvÄrden. FastÀn denna kunskap finns förekommer brister i följsamheten till rutiner och riktlinjer. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av följsamhet till omvÄrdnadsrutiner och riktlinjer. Studien baserades pÄ 18 internationella vetenskapliga artiklar, som analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Den hÀr uppsatsen berör ett möjligt samband mellan dagens elevers dÄliga geometrikunskaper Ä ena sidan och dÄliga kunskaper i hela Àmnet matematik Ä andra sidan. MÄnga elever i Sverige i Ärskurs nio gÄr idag ut med betyget icke godkÀnd. Det Àr ett faktum som oroar och behöver ÄtgÀrdas, för kommande generationers vÀl. Undersökningen har befÀst misstanken som författaren burit inom sig, att geometri inte studeras om tidigare i historien. Kursplanen i matematik som Àr förÀnderlig framhÄller till exempel inte geometrin lika tydligt som den framhölls i tidigare lÀroplaner.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vilka förutsÀttningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med sÀkrare sex med sÀrskilt riskutsatta ungdomar och unga vuxna. För att undersöka detta har en enkÀtundersökning genomförts som skickats ut till fÀltverksamheter samt öppenvÄrdsmottagningar som i nÄgon utstrÀckning tar upp omrÄdet alkohol och droger. EnkÀten har skickats ut till 89 verksamheter i SkÄnes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 60,1 procent. HÀr framkommer att personalen har begrÀnsade förutsÀttningar att arbeta med sÀkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister.

Barnets bÀsta beskrivs av forskare som ett svÄrdefinierat begrepp. Trots detta Àr begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vÄrdnad, boende och umgÀnge. Syftet med studien har varit att undersöka GÀvle tingsrÀtts diskussion av barnets bÀsta i vÄrdnads-, boende- och umgÀngesdomar under Ären 1992, 2002 och 2012 samt om det skett nÄgon förÀndring över tid. En form av textanalys anvÀndes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rÀttssociologisk teori. Det mest framtrÀdande resultatet var att tingsrÀttens diskussion kring barnets bÀsta oftast skett indirekt, dÀr ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation Àr till barnets bÀsta eller inte.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

I den hÀr uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv lÀkare-patientsamtal frÄn Sverige och Svenskfinland. Jag utgÄr frÄn Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrÄn begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet Àr att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika sprÄkvarieteterna. Det finns ocksÄ en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den frÄn tidigare jÀmförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jÀmn fördelning av samtal som Àr huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men dÀremot att de finlandssvenska samtalen prÀglas av en högre grad av indirekthet Àn vad de sverigesvenska gör.

Uppsatsen visar resultatet av en kartlÀggning och analys av datakvaliteten i databasen VÀgdatabanken pÄ VÀgverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvÀndarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhÄll av statliga vÀgar. MÄlet var att se hur vÀl VÀgverkets krav pÄ data stÀmmer överens med anvÀndarnas behov. För att nÄ mÄlet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartlÀggningen av verksamheten med hjÀlp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser.

VÀrldens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sÀnka sina energikostnader, vilket det satsas pÄ inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus Àr inget undantag gÀllande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas hÀr stora mÀngder energi, om inte annat bara för att vÀrma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfÀllet sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvÀndning. Efter ombyggnationer som fÀrdigstÀlldes september 2010 Àndrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades dÄ sex vÀrmepumpar, tvÄ kopplade mot sjukhusets kylsystem för Ätervinna vÀrme och fyra stycken mot 81 nya borrhÄl och KlarÀlven, som rinner förbi sjukhuset.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur mycket lÀraren respektive eleverna anvÀnder mÄlsprÄket i Àmnet spanska, steg 1 pÄ gymnasiet, samt undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarens mÄlsprÄksanvÀndning pÄverkar eleverna pÄ en nybörjarnivÄ i sprÄket. Studien har utförts pÄ tvÄ gymnasieskolor med hjÀlp av observationer och intervjuer av de observerade lÀrarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lÀrarna anvÀnde en vÀldigt liten del av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, endast 6 %. Eleverna dÀremot talade mer av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, 54 %. Men det sprÄk som talades pÄ mÄlsprÄket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna anvÀnde endast mÄlsprÄket till att besvara lÀrarens faktabaserade frÄgor eller vid styrda kommunikativa övningar.

Finansiella mÄtt har traditionellt sett anvÀnts som indikator pÄ vÀrde. Behovet att inkludera fler dimensioner av vÀrde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömÀssiga investeringar i monetÀra termer. SROI Àr under utveckling och det finns olika perspektiv pÄ anvÀndningsomrÄden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.