ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förÀndring vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick dÄ möjlighet att vÀrdera tillgÄngen till vÀrkligt vÀrde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstÄtt felvÀrderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrÄgasatts. Vi kommer att se nÀrmare pÄ revisorernas syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ revisorers tankar om vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rÀttvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring Àmnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom Àmnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansÄg att vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rÀttvisande bild. Metoden ansÄgs dock vara relativt komplicerad och komplex.

De senaste tre Ären har ca 34000 personer i Sverige varit sjukskrivna för nÄgon typ av stressreaktion, under det sammanfattande diagnosnumret F.34, anpassningsstörningar och svÄr stress, som i verkligheten kan rymma allt frÄn lÀttare till mycket svÄra tillstÄnd.Ett av de formulÀr som anvÀnds vid arbetslivsrehabilitering Àr Maastricht Vital Exhaustion Index. Det anvÀnds bÄde vid kartlÀggning och vid vÀrdering av insats. Det bestÄr av 23 frÄgor rörande förekomst av symtom och besvaras enligt 3-gradiga svarsalternativ (Ja=2, Vet ej=1, Nej=0). I en redan identifierad sjuk grupp har det visat sig att höga poÀng (=hög stressnivÄ) pÄ denna skala gav ökad risk för sÄvÀl hjÀrtinfarkt, depression samt stroke.SyfteAtt kartlÀgga en personalgrupp enligt Maastricht Vital Exhaustion Index hos personal vid ett bank/finansbolag med kontor i Stockholms innerstad. Metod och undersökt gruppStudien som var en enkÀtstudie gÀllde anstÀllda som var i tjÀnst vecka 7 och 8 2008.EnkÀten utdelades till 46 personer.

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhÀllsintressen, samtidigt som de anses innebÀra typiskt sett stora risker för miljön. NÀr en verksamhet skall tillÄtlighetsprövas av regeringen Àr det dÀrmed ofta frÄga om ÄtgÀrder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan krÀver tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillstÄndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. LikasÄ kan situationen vara sÄdan att den enligt 17 kap.

Genom att svara pÄ frÄgestÀllningarna om faktorer som pÄverkar förstÄelsen av problemlösningsuppgiftersamt om anpassning för andrasprÄkselever söker studien svar pÄ omproblemlösning kan bidra till att inkludera andrasprÄkselever i matematikundervisningen. Föratt nÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har dels en litteraturstudie genomförts, dels enempirisk studie bestÄende av fokusgruppsintervjuer med lÀrare.Den svensksprÄkliga kompetensens betydelse för matematisk förstÄelse framhÄlls i de bÄdadelstudierna. TextförstÄelsen Àr primÀr för problemlösning och det Àr vanligt att elever harsvÄrigheter med detta, dÀrmed behöver textinnehÄllet tydliggöras. Textuella svÄrigheter imatematikuppgifter kan exempelvis handla om svÄrigheter med meningsbyggnader,grammatik, överflödig information, ord och uttryck, samt att vardagssprÄket och matematiksprÄketinnehar skillnader, enligt de bÄda studierna. Kontextuell förstÄelse i uppgifterframhÄlls Àven viktigt.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

Barns vÀrld Àr pÄ mÄnga sÀtt en helt annan vÀrld Àn vuxnas. Tankarna och kommunikationen Àr pÄ ettannat plan. Detta Àr nÄgot som alla som arbetar med barn, speciellt om man har ett yrke dÀr man haren kommunikativ funktion, bör vara vÀl medvetna och kunniga inom. SmÀrta hos barn Àr ettproblemomrÄde som pÄ grund av skillnaderna mellan barn och vuxnas vÀrld alltsÄ blir svÄrhanterligtpÄ ytterligare ett plan. Ett möjligt sÀtt att minska procedursmÀrta hos barn som vi valt att undersökaÀr anvÀndningen av olika avledningsmetoder.

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenĂ€genhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domĂ€nspecifikt risktagande som hĂ€lsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenĂ€genhet i vardagen vilket kan vara att vĂ€lja ett okĂ€nt resmĂ„l eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika Ă„ldrar och frĂ„n olika yrkesgrupper besvarade en enkĂ€t bestĂ„ende av tvĂ„ olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översĂ€ttning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar pĂ„ ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenĂ€genhet, nĂ€mligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, UtĂ„triktning och VĂ€nlighet.

Det finns idag ungefÀr 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vÄr uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrÄn detta, ta reda pÄ hur vÀl anpassat det Àr för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de sjÀlva upplever sitt resande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utstrÀckning de verkar för att göra sig tillgÀngliga för rullstolsburna passagerare. Vi har ocksÄ gjort en enkÀtundersökning bland rullstolsburna resenÀrer för att fÄ deras bild av hur det Àr att resa som rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gÀllande handikappanpassning för transportbolag.

Den obligatoriska prövningen av miljöeffekter frÄn verksamheter som medför eller riskerar att medföra olÀgenhet för mÀnniskors hÀlsa och miljön regleras i sÄvÀl internationell som nationell rÀtt. Inom EU-rÀtten Àr MKB-direktivet och IPPC-direktivet de viktigaste för prövningen av miljöfarlig verksamhet. I Sverige regleras miljöprövningen i miljöbalken kap. 16-25. I början av 2000-talet justerades det svenska regelverket pÄ miljöprövningens omrÄde för att bÀttre anpassas till EU-rÀttens krav, samt för att öka effektiviteten i handlÀggningsförfarandet hos de svenska tillstÄndsmyndigheterna.

I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda pÄ hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkÀter pÄ fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd Àr svÄrdefinierat och att det gÄr att studera utifrÄn tvÄ skilda perspektiv. De olika synsÀtten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av sÀrskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bÀrare av problemet. Dessutom pÄverkas arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd av vilket perspektiv man vÀljer att angripa svÄrigheterna utifrÄn.

Kronofogdemyndigheterna i Sverige har reducerats i antal frÄn tjugofem till endast tio. Hög grad av stress och sjukfrÄnvaro Àr problem som prÀglat myndigheterna, enligt klimatundersökningar som Riksskatteverket gjort.Syftet med denna studie Àr att beskriva arbetsmiljön utifrÄn KFM:s personal pÄ ett kontor i Malmö, för att se hur den ter sig i nulÀget. FrÄgestÀllningarna som styr uppsatsen Àr: Hur vÀl uppfylls KFM:s arbetsmiljömÄl i Malmö enligt personalen? Hur vÀl anser personalen att deras kompetens nyttjas i arbetet pÄ KFM?Med kvantitativ metod i form av enkÀter, visar resultatet att arbetsmiljömÄlet uppfylls dÄ flera aspekter av arbetsmiljön anses positiva av personalen. Uppfattningarna om arbetet Àr positiva trots att alla utsÀtts för stress och de flesta kÀnner av stress flera gÄnger i veckan.

Children's Need In Focus (BBIC) is a processing and documentation system used in child welfare cases to investigate, plan and monitor interventions. The BBIC has had a breakthrough in Sweden and out of the country's 290 municipalities, there are 284 that use the system daily as a tool in cases involving children. The purpose of this study was to examine how social workers experience the BBIC as a working system and what strengths and weaknesses there are in the BBIC concept. We wanted our study to examine how the BBIC could possibly enhance the quality of childcare matters, but also how the BBIC could potentially increase children's participation in cases. We have performed qualitative interviews with eight social workers who work in four different municipalities where the BBIC is applied daily.

I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda pÄ hur grundsÀrskolelÀrare anvÀnder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lÀrarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen Àr en exkluderande faktor ute i samhÀllet. Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem grundsÀrskolelÀrare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lÀrare anvÀnder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lÀrarna, sÀllan ser en koppling mellan betygsgrundande mÄl och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sÀtta betyg utifrÄn elevens egna förutsÀttningar och att inskrivningen av en elev i sÀrskolan har livslÄnga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnÄ. En slutsats av studien Àr att betygen frÄn grundsÀrskolan endast Àr till för eleven och lÀraren vid det tillfÀllet de ges eftersom betygen inte anvÀnds för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete.

VÄrt utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra eleverna, i en samhÀllsvetenskaplig klass i Ärskurs tvÄ i gymnasiet, om att individerna har olika inlÀrningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlÀrningsstil för varje elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmÀrksamhet och koncentration vid inlÀrning av nytt och svÄrt material. Metoden som anvÀndes var en enkÀt för varje elev som visade respektive elevs dominerande inlÀrningsstil. Eleverna följde sedan under Ätta veckor en handlingsplan med studietips för varje elev, och dÀrefter intervjuades eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vÄrt material kan man inte dra sÀkra slutsatser.