Avsikten med den hÀr rapporten var dels att lÀra mig mer om utformning av vÀgkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till utveckling av vÀgbyggande. Intresset för detta har vÀckts sedan rikliga nederbördsmÀngder stÀllde till översvÀmningsproblem vid E4:an i VÀsterbotten hösten 2012. MÄlet var att ta reda hur nederbördsmÀngderna förvÀntas bli i framtiden och komma fram till förslag pÄ bÀsta möjliga vÀgkroppsutformning efter dessa förutsÀttningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vÀgkropp ut nÀr det gÀller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker anvÀnds idag för bortledning av vatten frÄn vÀgkroppen?2) Vilka utgÄngspunkter anvÀnds idag vid vÀgutformning nÀr det gÀller nederbördsmÀngder och vilka Àr de förvÀntade förÀndringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vÀgkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förvÀntade klimatförÀndringarna? Behöver Àven vÀgens underbyggnad förÀndras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en vÀg i genomskÀrning lÀngs hela den projekterade strÀckan.

Före Ă„r 1994 fick inte trĂ€hus byggas högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar pĂ„ grund av de stora brĂ€nder som skett dĂ€r nĂ€stan hela stĂ€der brunnit ner. År 1994 kom en lagĂ€ndring som tillĂ€t byggnation av trĂ€hus högre Ă€n tvĂ„ vĂ„ningar om vissa funktionsbaserade brandskyddskrav uppfylls enligt Boverkets konstruktionsregler (1994). Idag byggs volymbyggda trĂ€hus som Ă€r fyra vĂ„ningar och i enstaka fall fem vĂ„ningar höga. Vid ökningen frĂ„n fyra till fem vĂ„ningar Ă€ndras brandkraven pĂ„ den bĂ€rande konstruktionen frĂ„n att klara bĂ€rförmĂ„gan i 60 minuter till att klara bĂ€rförmĂ„gan i 90 minuter för vĂ€ggar. Volymbyggda trĂ€hus Ă€r trĂ€hus dĂ€r moduler byggs i fabrik och monteras till fĂ€rdiga volymer innan de körs ut och monteras pĂ„ byggplatsen. Detta ger ett effektivt byggande med optimala byggförhĂ„llanden.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Med tiden förÀndras mÀnniskans sÀtt att leva och dÀrmed anvÀndandet av befintliga konstruktioner. Det finns ett stort vÀrde av att fortsÀtta anvÀnda konstruktionerna och anpassa dem till dagens behov. De senaste decennierna har cykeln fÄtt en mer betydande roll i vardagen, vilket krÀver en sÀker och lÀttillgÀnglig infrastruktur. Sundsvalls Kommun har uttryckt en önskan om att undersöka möjligheten att flytta körfÀlten pÄ Alnöbron för att ge plats Ät en bredare gÄng- och cykelvÀg pÄ brons ena sida. Trafikverket har i och med detta bestÀllt en bÀrighetsutredning av Alnöbron för att utvÀrdera om det Àr möjligt att anpassa den befintliga bron till dagens behov samt för att kontrollera dess funktion i sitt nuvarande utförande.Alnöbron uppfördes under 1960-talet och förbinder Alnön med fastlandet strax norr om Sundsvall.

I Sverige finns det inte mÄnga höga trÀhus, trots den enorma tillgÄngen pÄ material och det faktum att de allra flesta villor/smÄhus Àr byggda av just trÀ. Att trÀ Àr ett lÀtt byggmaterial, Àr vÀl lÀmpat för prefabricering samt Àr Ätervinningsbart i stor utstrÀckning medför att det Àr vÀldigt konkurrenskraftigt. SÄ varför utnyttjas inte detta byggmaterial oftare? En av anledningarna till det ligger i de konservativa regelverk som tidigare funnits i Sverige, de har inte tillÄtit att bygga högre Àn tvÄ vÄningar med bÀrande stomme av trÀ. NÄgot som Àndrades vid Ärsskiftet 93/94 dÄ en ny norm, BBR 94, kom som gjorde det möjligt för trÀ att anvÀndas i stommar.

Examensarbetet har utförts med fokus pÄ konstruktion av kraftapplikationsutrustning till provrigg för kalibrering av jÀrnvÀgshjul. Arbetet har utförts pÄ uppdrag av Interfleet Technology vilket Àr ett vÀrldsledande teknikkonsult bolag inom jÀrnvÀgsindustrin. Tack vare sin unika teknologi kan ett godtyckligt jÀrnvÀgshjul göras om till ett sÄ kallat mÀthjul. MÀthjulen anvÀnds för att bland annat mÀta spÄrkrafter och utvÀrdera spÄrfordons gÄngdynamiska egenskaper. Kalibrering och provning av utrustningen som mÀthjulen utrustats med utförs i provriggen.

NÀr en konstruktion byggs pÄ det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan Ästadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nÄ upp till sin ursprungliga nivÄ och dÀrmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas pÄ olika sÀtt, dÀr rapporten beaktar tvÄ olika sÀtt att motverka hydraulisk bottenupptryckning pÄ: genom en bottenplatta som Àr tyngre Àn grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmÀrksamma och sammanstÀlla projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hÀnsyn till ovan nÀmnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att Ästadkomma kunskapsÄterföring av de problem som uppstÄtt i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport dÀr de berörda projekten sammanstÀlls ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hÀnseende till bottenplattans tjocklek och dess bÀrförmÄga mot genomstansning för olika förankringstyper.

Reservdelsinköparna pÄ avdelningen Support & Services pÄ Saab Àr utspridda pÄ sex orter i Sverige med skilda verksamheter och affÀrer. Dessa skillnader pÄverkar de logistiska beslut som tas och ökar svÄrigheten att anvÀnda en gemensam lagerstyrningsstrategi. I Tannefors, vilket Àr den ort som har tydligast uttalad lagerstyrningsstrategi, grundar sig de största lagerstyrningsproblemen i att systemstödet som anvÀnds vid den dagliga planeringen inte Àr anvÀndarvÀnligt. PÄ de mindre orterna dÀr Saabs inköpsverksamhet inte bedrivits lika lÀnge bestÄr problemen till stor del av att en uttalad lagerstyrningsstrategi saknas vilket leder till brister i planering, ett kortsiktigt tankesÀtt och brÄdskande expressbestÀllningar. För att möta dessa utmaningar har denna studie utformat en gemensam lagerstyrningsstrategi för de tvÄ största inköpsorterna, Tannefors och Nyköping, vilka kan ligga till grund för att kunna utöka strategin till alla Support & Services inköpsorter.Lagerstyrningsstrategin utformades genom att först genomföra en dubbel ABC-klassificering av alla artiklar och sedan gruppera ihop de klasser som kan styras likartat samt bestÀmma en önskad servicenivÄ för respektive grupp.

Att förbÀttra kunskapen om limmade konstruktioner Àr ett av mÄlen med TrÀCentrum Norrs projekt ?Utveckling av större limmade trÀkonstruktioner?, dÀr detta examensarbete ingÄr. MÄlet Àr att kunna rÀta ut nÄgra av alla frÄgetecken som finns gÀllande limförband eftersom svar saknas i handböcker. Limmade överlappsskarvar samt spik- och skruvlimning Àr exempel pÄ omrÄden dÀr det saknas anvÀndbara dimensioneringsmodeller. I frÄga om inlimmad skruv finns det gÀllande konstruktionsregler, men dessa fÄr ej tillÀmpas i klimatklass 3.

Detta examensarbete behandlar konceptframtagning av Àndstationer till en föreslagen automatbana mellan LuleÄ Centrum och bostadsomrÄdet Kronan. Kollektivtrafik tillhör framtiden och fungerande system Àr ett krav nÀr nya stÀder byggs. Dagens kollektivtrafik krÀver mycket stora subventioner frÄn skattebetalarna och mÄnga system bÀr bara brÄkdelar av sina kostnader. NoWait Transit AB har tillsammans med företaget ReRail AB ett nytt tÄgkoncept som anses vara billigare, miljövÀnligare och krÀva minimalt med underhÄll.Arbetet inleddes med en nulÀgesanalys av berörda företag och LuleÄ kommun vilket gav nödvÀndig förstÄelse för NoWaits tÄgkoncept. Deras koncept gÄr ut pÄ att man skapar en tÄgbana med kontinuerlig drift, liknande en rulltrappa.

Idag domineras brÀnsleanvÀndningen av bensin och diesel i fordon. AnvÀndningen av bensin minskar till förmÄn för nya energibÀrare. De nya energibÀrare som tas upp i rapporten Àr batterier, etanol, E85, metanol, biodiesel, biogas, vÀtgas, naturgas, LPG (Liquefied Petroleum Gas) och DME (Dimetyleter). Av de nya energibÀrarna Àr det idag E85 som Àr mest anvÀnt i Sverige, följt av batterier inom hybridteknologin och metangas. De nya energibÀrarna har egenskaper som skiljer sig frÄn de vanliga brÀnslena, bensin och diesel.

I och med Sveriges intrÀde i EU har den svenska staten haft allt svÄrare att motivera alkoholmonopolet som utövas via Systembolaget, dÄ det anses vara ett hinder mot den fria rörligheten av varor och tjÀnster som ska rÄda inom EU. Argumentet om att Systembolagets existens berÀttigas för att skydda den svenska folkhÀlsan vÀger inte tungt nÀr man samtidigt kan pÄvisa att alkohol strömmar in i landet via grÀnshandeln. I och med detta har monopolet pÄ försÀljning av alkohol ifrÄgasatts. I andra europeiska lÀnder sÀljs starköl i butik och Àven i Sverige har dagligvaruhandeln uttryckt sitt intresse om att fÄ tillhandahÄlla alkoholhaltiga produkter i sitt sortiment. Dagligvaruhandeln stÄr beredd och kommer troligen att bli en av de stora aktörerna pÄ den nya marknaden.

Vid brandteknisk dimensionering av bÀrverk anvÀnds bland annat Eurokoder för att bestÀmma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa Àr framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjÀnster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga sÀkerhetsnivÄer inom branschen. Reglerna Àr framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjÀlp av en styrgrupp med representanter frÄn medlemslÀnderna. Vissa val ges dock i Eurokoden angÄende vÀrden och klasser som Àr upp till medlemslÀnderna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, Àven kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Vid brandteknisk dimensionering av bÀrverk anvÀnds bland annat Eurokoder för att bestÀmma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa Àr framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjÀnster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga sÀkerhetsnivÄer inom branschen. Reglerna Àr framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjÀlp av en styrgrupp med representanter frÄn medlemslÀnderna. Vissa val ges dock i Eurokoden angÄende vÀrden och klasser som Àr upp till medlemslÀnderna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, Àven kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

I södra Kurdistan dÀr exploatering, utbyggnad och förtÀtning av nya respektive befintliga bebyggelseomrÄden sker Àr dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hÄrdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsomrÄden minskar stÀndigt. Stora mÀngder regn avrinner frÄn ytor som en gÄng var genomslÀppliga till lÄgt belÀgna och kÀnsliga omrÄden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid sÄvÀl extensiva som mÄttliga regn. DÄligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar pÄ ledningarna sÄ att lÀckage och brÀddning av smutsvatten i bebyggelseomrÄden blir ett faktum. Bebyggelsen vid nÀrliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av stÀndiga översvÀmningar. I omrÄden dÀr man har sprÀngt berg och branta slÀnter för att anlÀgga vÀgar och annan infrastruktur blir marken kÀnslig för erosion. Instabil och dÄligt utförd schaktning gör att mÄnga byggnadsanlÀggningar utsÀtts för skred nÀr marken utsÀtts för lÄngvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvÀrlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dÄlig Ätkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieomrÄdet) ledde till mitt val av Àmne för detta examensarbete. Arbetet Àr uppbyggt i tvÄ delar. Den första delen bestÄr av utförliga observationer i studieomrÄdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs hÀr bÄde i ord och bild. HÀr görs ocksÄ en genomgÄng av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hÄrdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel pÄ dagvattenhantering bÄde i Sverige och internationellt. MÄlet Àr att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta pÄ ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sÄdant underlag visar jag vilka byggstenar som ingÄr i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa Àr anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel pÄ tÀnkbara lösningar utifrÄn bÄde svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök pÄ det valda studieomrÄdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns dÀr. Jag kommer att utföra ett antal observationer pÄ omrÄdets dagvattenanlÀggningar för att se hur de Àr konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmÀnt i södra Kurdistan. MÄlet Àr att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick dÀrför tvÄ genomförda besök i studieomrÄdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanstÀllde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgÄtt ifrÄn böcker och tidskrifter i Àmnet dagvattenhantering. Jag har Àven lÀst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att fÄ bredare kunskaper i Àmnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand anvÀnt mig av digitala kÀllor. En avgrÀnsning Àr gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmÀnhet med inriktning pÄ urbana miljöer utan att begrÀnsa mig till nÄgon specifik stad. Jag har fokuserat pÄ ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjÀlp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundlÀggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan Àr att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvÀtt)-­? vatten frÄn bostadsomrÄden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebÀr att kemikalier och skadliga Àmnen frÄn de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att nÄgon ÄtgÀrd görs för att hindra dessa skadliga Àmnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns nÄgon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebÀr det att det förorenade vattnet dÀrför blir svÄrt att ÄteranvÀnda och dra nytta av. Ett annat problem Àr att avledningsnÀtet pÄ grund av Älder och dÄlig dimensionering lÀcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebÀra stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan dÀrför vara viktig att pÄpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat Àr det viktigt att hÀnsyn tas till de lokala förutsÀttningarna vid planering och projektering av nya exploateringsomrÄden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav pÄ sikt faststÀllas och tillÀmpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. MÄlet Àr att i framtiden ska exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­? och industriomrÄden ocksÄ utgÄ frÄn dessa planer och krav. Myndigheternas strÀvan ska Àven vara att arbeta för en god och hÄllbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?lÀnders varierade erfarenheter vad gÀller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis ocksÄ tillÀmpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgÄngspunkt i de lokala förutsÀttningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt Àr att det ska kunna bli en inspirationskÀlla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bÀttre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgÄngspunkt..