Brandskyddsvärdering av äldreboenden
Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar. Detta har avgjorts genom en litteraturstudie samt genomförda beräkningar. Rapporten berör endast följande delar i Eurokod 1;* Bilaga A: Parameterberoende temperatur-tidförlopp* Bilaga B: Temperaturpåverkan på utvändiga konstruktionsdelar ? Förenklad beräkningsmetod* Bilaga E: BrandbelastningBrandbelastningen får, enligt Boverket, tas fram enligt Bilaga E utan istället skall Boverkets handbok om brandbelastning användas. I denna rapport används endast tabulerade värden för att bestämma verksamheters karaktäristiska brandbelastningar. Dock har beräkningsmodellen granskats ytligt. I det stora hela överensstämmer de tabulerade brandbelastningarna Eurokoden och de som föreskrivs av Boverket. Dock skiljer sig värdena bostäder och sjukhus åt mellan de två regelverken. Skillnaden korrigeras dock vid beräkning av dimensionerande brandbelastning i och med Eurokodens reduktionsfaktorer för aktiva brandbekämpningsmetoder, vilka ej får användas i Sverige med undantag för sprinkler. Differens uppstår istället då de tabulerade värdena överrensstämmer hos regelverken och då brandbekämpningsmetoder finns.Den parameterberoende brandkurvan i Bilaga A, även kallad Eurokodmetoden, är framtagna av Wickström. De kallas även naturligt brandförlopp och baseras på brandkurvor framtagna av Magnusson och Thelandersson. Metoden är gilltig för brandceller med golvarea upp till 500 m2, maximala takhöjden 4 meter och en dimensionerad brandbelastning mellan 50 och 1000 MJ/m2 omslutningsarea. Beräkningar bygger på ventilationskontrollerade bränder ? bränder som begränsas av syretillgången ? men behandlar även bränslekontrollerade bränder ? bränder som begränsas av bränsletillgången.Beräkningar medför lägre brandtemperaturer och kortare förlopp vid bränslekontrollerad brand än för en ventilationskontrollerad. Detta är ett resultat av konstantbytet i rapportens ekvationer (28) och (32). Detta motsvarar ekvationerna (A.7) och (A.9) i Eurokoden. Konstantskiftet är även orsaken till temperaturskillnaderna och därmed orsakar stora skillnader i gränslandet mellan bränsle- och ventilationskontrollerad brand.Ventilationskontrollerade bränder är en såkallad enzonsmodell medan bränslekontrollerade blir en tvåzonsmodell. Detta är något som måste beaktas vid användning av beräkningsmodellen.Vid bränder kan fönsterrutor spricka till följd av den kraftiga temperaturökningen. Flammor kan då slå ut genom öppningarna och påverka yttre konstruktionsdelar i form av strålning och konvektion. För att avgöra var bärverk kan placeras beräknas möjliga utseenden på flamman. Beräkningsmodeller finns både då ingen påtvingad ventilations finns samt då påtvingad ventilation råder. För att det skall kunna uppstå externa flammor krävs det att branden är övertänd, det vill säga ventilationskontrollerad. Externa flammor kan dock även uppstå då branden är bränslekontrollerad och påtvingad ventilations råder. Formfaktorn och värmeöverföring berörs ej i beräkningarna.För att utvändiga flammor skall uppstå måste branden vara ventilationskontrollerad då det inte finns någon påtvingad ventilation. Vid påtvingad ventilation blir branden bränslekontrollerad, enligt Law och Eurokoden. Trots att branden styrs av bränsletillgången skall utvändiga flammor uppstå till följd av drag. Detta bör dock inte gälla vid mindre fönsterareor. Genomförda beräkningar visas att en ökad effektutveckling medför lägre temperaturer i flamman, både vid påtvingad och utan påtvingad ventilation. Detta är en följd av att flamman blir längre och större luftinblandning i plymen kan ske. Brandbelastningen påverkar endast flamlängden och temperaturen för den bränslekontrollerade branden då brandbelastningen påverkar effektutvecklingen för denna brandtyp.