Papperslösa immigranter har begrÀnsade rÀttigheter utifrÄn nationell lagstiftning pÄ grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska vÀrden med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter. UtifrÄn detta var studiens syfte att undersöka nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens SocialtjÀnst. Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjÀlpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjÀlpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit nationalistisk byrÄkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

Sjuksköterskan stÀlls inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjÀrtstopp i den prehospitala miljön. HjÀrtstopp orsakas av otillrÀcklig cirkulation pÄ grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjÀrt- och lungrÀddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner Àr livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att sÄ god vÄrd som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare Àn i andra vÄrdsituationer pÄ grund av flera olika faktorer.

I undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen anvÀnts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhÀllet har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till lÀsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vÄr undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. UtgÄngspunkterna har dels varit en litteraturgenomgÄng dÀr litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvÀndning har studerats. En kvantitativ enkÀtundersökning pÄ fyra olika skolor riktade till elever och lÀrare samt en kvalitativ intervju med nÄgra utvalda elever genomfördes.

Jag har gjort en liten serie mönster som alla har inspiration i folktro och sÀgner.Ett mönster handlar om Bergtagning och ett annat handlar om sÀgnen HÄrgadansen.UtifrÄn dessa tvÄ har jag sedan tagit delar och gjort nya mönster.Arbetet har vuxit fram med fokus pÄ arbetsprocessen och utan resultattÀnk.Mönstret som handlar om bergtagningen screentryckte jag i tvÄ olika fÀrgstÀllningar..

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrÄn specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien bestÄr av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och tvÄ samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet Àr att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt pÄ omrÄdet redovisas. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrÄn specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien bestÄr av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och tvÄ samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet Àr att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt pÄ omrÄdet redovisas. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Karl Marx och Wright Mills teorier om alienation gÄr att koppla till en högstadiemusiklÀrares arbetssituation och hur denna koppling i sÄ fall ser ut. Eftersom tankarna och teorierna om alienation berör mÄngt och mycket sÄ har jag valt att behrönsa teorianvÀndningen till tvÄ perspektiv som jag kallar det ideala arbetet(frÄn Karl Marx) och alienation som diskrepansteori(frÄn Wright Mills). Dessa teorier har i sin tur omformats till hypoteser för att underlÀtta analysen. Metoden som jag har valt för denna undersökning Àr samtalsintervju och jag har intervjuat fem musiklÀrare verksamma pÄ högstadiet. Ur undersökningens resultat och analys framgÄr det att det i stora drag finns fyra orsaker till en potentiell alienering: viljan att lÀra kÀnna eleverna, betygssystemet och kursmÄlen, de skriftliga omdömena och arbetsbördan.

1 juli Är 2013 trÀdde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rÀtt till utbildning. Detta gÀller bÄde om barnet har fÄtt avslag av Migrationsverket pÄ sin uppehÄllstillstÄndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehÄllstillstÄnd. Idag har papperslösa barn rÀtt till utbildning men detta innebÀr inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet sjÀlv eller familjen till det papperslösa barnet om rÀtten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rÀtt till utbildning.

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

I kandidatarbetet undersöker jag identiteten ?hÀsttjej?, det Àr en av de identiteter som har varit viktigast för mig under min uppvÀxt. Oskrivna regler som styr de stallet, dikterade vad som var rÀtt i allt frÄn ridklÀder, vÀnner, utseende och vilka hÀstar som var ?rÀtt?. I detta arbete förmedlar jag en historia genom avgjutningar och kompositioner.

Vi presenterar bevis av b?de den starka och svaga formuleringen av Banach-Tarskis para dox. Specifikt visar vi att alla klot i R3 ?r E(3)-paradoxala (svaga formuleringen), och att alla begr?nsade delm?ngder av R3 med icke-tom interi?r ?r E(3)-ekvidekomponerbara (starka formuleringen). Vi presenterar relevant teori g?llande ekvidekomponerbarhet och paradoxalitetsom kr?vs f?r att genomf?ra bevisen.

Studien handlar om hur pedagoger inom förskolan ser pÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen i lÀroplanen och hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i förskolan. Studien har intervju som forskningsmetodik. Sammanlagt har tre intervjuer genomförts i tvÄ yrkeskategorier varav en barnskötare och tvÄ förskollÀrare. Resultaten frÄn intervjuerna har analyserats i flera steg utifrÄn genusteorier och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en rad dilemman i arbetet med jÀmstÀlldhet.

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vĂ€gledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet VĂ€gledningscentrum. Jag vill Ă€ven undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som Ă€r deras övergripande mĂ„l. Ur ett vĂ€gledarperspektiv vill jag ocksĂ„ undersöka hur vĂ€gledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mĂ„l gentemot samhĂ€llets samt individens behov. Även skillnaden i dessa tvĂ„ verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar pĂ„ att undersöka ur vĂ€gledarperspektiv hur vĂ€gledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhĂ€llets representant. Jag valde att undersöka vĂ€gledarens arbete i tvĂ„ olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och VĂ€gledningscentrum.

Examensarbetet handlar om skolans vÀrdegrund, vad vÀrdegrunden innehÄller och hur detta innehÄll kan anvÀndas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehÄllet i vÀrdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frÄgor vi stÀllde var, om en undervisning som pÄ ett medvetet sÀtt behandlar vÀrdegrundens innehÄll ökar elevernas förmÄga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina stÀllningstaganden. Dessutom stÀllde vi frÄgan, hur lÀrarna förhÄller sig till arbetet med och innehÄllet i den vÀrdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. VÄrt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste Ären kommit att förÀndras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utprÀglad feminism, dÄ till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har vÀxt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som mÀn inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar pÄ att den sexism vÀnd emot kvinnor som har prÀglat mÄnga raptexter skrivna av mÀn hÀr har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att anvÀnda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig sjÀlva och andra i sina lÄttexter utifrÄn aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har anvÀnt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjÀlp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i frÄga mÄnga gÄnger agerar pÄ ett sÀtt som bryter eller frÄngÄr köns- och sexualitetsbundna normer.