Bakgrund: Moralisk stress innebÀr att en individ innehar vetskap om vad för arbetsuppgifter som bör utföras, men handlingen kan inte utföras dÄ hinder uppstÄr i situationen. Individen upplever en psykologisk obalans och den moraliska stressupplevelsen kan leda till komplikationer för patienter. Biverkningar av moralisk stress Àr exempelvis frustration, ledsamhet och utbrÀndhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress.Metod: Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar. Datainsamling har gjorts via databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Vid analysen av insamlad data framkom tre huvudkategorier: 1.

LÀraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhÀllets gemensamma vÀrderingar. Uppdraget att undervisa Àr komplext och lÀraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes vÀrderingsförmÄga och förhÄllningssÀtt i examensordningen.

Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgÄtt frÄn en intervjustudie med lÀrare. Studien startade med tre huvudfrÄgor. För det första tillfrÄgades lÀrare om de i samklang med lÀroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra stÀlldes frÄgan om det finns svÄrigheter och didaktiska dilemman som lÀrare möter i mystikundervisningen? Slutligen frÄgades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lÀrande?NÄgra lÀrare sÄg en möjlighet, nÄgra andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och lÀroplanens ramar.

Det Àr svÄrt att bedöma hur lÄng tid en mÀnniska har kvar i livet och brytpunkten för nÀr en patients döende fas inleds kan vara otydlig (Ellershaw & Ward, 2003). Det Àr viktigt att den sista tiden blir sÄ bra som möjligt och hÀr spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda döende patienter pÄ en akutvÄrdsavdelning. Metoden som anvÀndes var kvalitativa fokusgruppintervjuer och data analyserades med induktiv innehÄllsanalys. Ett övergripande tema för studien kan benÀmnas vÄrdens vÄgskÄlar, dilemman och tillfredstÀllelse, vilket speglar den dubbelbottnade natur vÄrden har.

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier nÀr minderÄriga barn och unga ska fÄ komma till tals i svenska nyhetsmedier, och pÄ vilket sÀtt myndighetsgrÀnsen ingÄr som en parameter nÀr mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas pÄ detta omrÄde. FrÄgorna diskuteras ur ett barnrÀttighetsperspektiv, och utgÄr frÄn barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fÀllande av anmÀlda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begÄs i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer Àr betydligt fÀrre, och dÄ framför allt nÀr barn fÄr personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgÄr att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner frÄn vÄrdnadshavare. Försiktighetsprinciper och mÄlgruppstÀnkande dominerar över mÄngfaldsprinciper.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn Àter samt hur mycket och pÄ vilket sÀtt barn Àr fysiskt aktiva. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förskolepersonals syn pÄ smÄ barns rörelse- och matvanor samt pÄ hur de kan stötta förÀldrar till att skapa hÀlsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 Är. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: SmÄ barns rörelse- och matvanor pÄ och utanför förskola, Faktorer som pÄverkar smÄ barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till förÀldrar.

I förskolan idag strÀvar man efter att arbeta jÀmstÀllt, vilket innebÀr att man utgÄr frÄn varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsÀttningar och chans till att utvecklas. NÄgot som man jobbar mycket med Àr genus, vilket handlar om att i stÀllet för att se könet sÄ ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta pÄ hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se nÄgon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

Syftet med denna studie var att ge en fördjupad förstÄelse för lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt vid betygsÀttning och bedömning av Engelska pÄ gymnasiet. Vid undersökningen genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex engelsklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Resultatet visade fyra huvudprinciper som lÀrarna anvÀnder vid betygsÀttning: ?principen att utgÄ frÄn kursplanen?, ?principen att inte tappa fokus?, ?principen att vÀrna om eleven? samt ?principen att hitta en avgörande faktor?. Studien visade att lÀrarna huvudsakligen följer Skolverkets anvisningar för betygssÀttningen, men att hÀlften av lÀrarna i undantagsfall anvÀnder principer som faller utanför Skolverkets intentioner.

BakgrundCirka 140 000 svenskar har nÄgon form av demenssjukdom. Gemensamt för dessa Àr försÀmrat minne. Andra symtom kan vara försÀmrad tankeverksamhet, svÄrigheter att kommunicera, förmÄga att klara praktiska sysslor och personlighetsförÀndringar. I takt med att befolkningen blir Àldre kommer andelen patienter med demenssjukdom att bli alltfler. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete och Àr skyldig att ge ett gott bemötande, nÄgot som kan försvÄras av kommunikationsproblem.

Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lĂ€rare som har genomfört sin lĂ€rarutbildning i Sverige och nu Ă€r verksamma pĂ„ Åland. Inom Norden skall en treĂ„rig lĂ€rarutbildning vara likvĂ€rdig, vilket innebĂ€r att en lĂ€rarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lĂ€rare pĂ„ Åland. PĂ„ Åland finns i dagslĂ€get ingen lĂ€rarutbildning och personer som avser utbilda sig till lĂ€rare tvingas göra det pĂ„ annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland.Syftet med denna undersökning Ă€r att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslĂ€rare pĂ„ Åland. Dessa klasslĂ€rare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan pĂ„ Åland. LĂ€rarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstÄr ur dilemman. Dilemmat uppstÄr nÀr det finns begrÀnsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istÀllet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete pÄ vÄrdcentral med fokus pÄ moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i mÄnga olika situationer och det som var mest framtrÀdande var tidsbrist samt situationer i telefonrÄdgivningen. Det fanns ett större vÄrdbehov Àn vad det fanns lÀkartider och dÄ kunde inte distriktssköterskorna ge den vÄrd som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rÀtt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vÄrdtyngd, lite personal, brist pÄ lÀkartider och nÀr kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

Bakgrund: Abort Àr en kÀnslomÀssigt laddad frÄga som vÀcker starka kÀnslor vÀrlden över. FrÄgan om abort Àr ofta fylld med etiska och moraliska vÀrderingar och stÀllningstaganden för alla som Àr inblandade. För att en god och sÀker vÄrd samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgÄr en abort Àr det viktigt att vÄrdpersonalen handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt.Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgÄr en abort.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte.Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vÄrdpersonal i vÀstlÀnder till stor del var positiva till abort. VÄrdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde pÄ kvinnornas orsaker till abort och hur lÄngt in i graviditeten kvinnorna var dÄ de genomgick en abort.

Papperslösa immigranter har begrÀnsade rÀttigheter utifrÄn nationell lagstiftning pÄ grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska vÀrden med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter. UtifrÄn detta var studiens syfte att undersöka nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens SocialtjÀnst. Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjÀlpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjÀlpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit nationalistisk byrÄkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.

Sjuksköterskan stÀlls inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjÀrtstopp i den prehospitala miljön. HjÀrtstopp orsakas av otillrÀcklig cirkulation pÄ grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjÀrt- och lungrÀddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner Àr livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att sÄ god vÄrd som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare Àn i andra vÄrdsituationer pÄ grund av flera olika faktorer.