Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka uttryck barns empatiska förmåga tar sig och hur den utvecklas i ett arbete med utgångspunkt i skönlitteratur. Vi bedrev ett utvecklingsarbete under fem veckor, i en skolår 2. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervju, observation och reflektionsschema. Enskilda intervjuer utfördes med åtta barn. Observationer skedde på alla barn.

Skolan är en arbetsplats där lärare ska lära elever för framtiden med olika hjälpmedel. I studien lyfts lärares uppfattningar till datoranvändning som ett hjälpmedel till läs- och skrivinlärning i skolan. Tolkningen är att datoranvändningen speglar samhällsutvecklingen och avsikten är att ta reda på om datorer används i ett didaktiskt syfte i undervisningen. Fokus läggs på att få kunskap om vilka olika uppfattningar det finns bland lärare i årskurs 1-3 gällande datoranvändning som hjälpmedel vid läs- och skrivinlärning. Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer, vilka är genomförda på fyra olika skolor.

Syftet med min studie är att uppfatta hur och på vilket sätt lärarna på en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser på sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjälp av att intervjua lärare på en gymnasieskola ville jag ta reda på hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn på sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar på att även om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning så finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess där lärarna deltar och som utgår från lärarnas didaktiska frågeställningar. Resultaten visar också på att lärarna endast i liten utsträckning tillgodogjorde sig forskningsresultat när de sökte svar på sina didaktiska frågeställningar.

Detta examensarbete utgör en del av Enabygdens Naturskoleverksamhets (ENV) utvecklingsarbete av lärarfortbildning i utomhuspedagogik. I syfte att inspirera lärare till att använda mer utomhuspedagogik i undervisningen har ENV påbörjat ett samarbetsprojekt mellan naturskolan och ett lärararbetslag. Detta examensarbete utgör en bakgrund för utvärdering av detta projekt. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes de förväntningar, svårigheter och möjligheter som lärare respektive utomhuspedagoger upplever inom projektet. Resultaten visar att lärarna är positiva till utomhuspedagogik och att de regelbundet använder utomhuspedagogik i sin undervisning.

I det här arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och ställts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor såväl som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som står inför liknande förändring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett års tid genom deltagande observationer, enkät- och inkätundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremål för studien är en enhet med grundskola och träningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Denna undersökning är en analys av hur lärare på konkret didaktiskt sätt kan arbeta med invandrarfientlighet, men framförallt islamofobi i skolan. Resultatet av undersökningen kommer att visa att invandrarfientlighet fortfarande är ett stort problem i Sverige och att både media med internet i spetsen har en stor roll i förmedlandet av denna bild. I skolan är kunskapen om hur man arbetar med denna problematik väldigt bristfällig, speciellt när fokus ligger på islamofobi. Ett antal stiftelser och organisationer arbetar med att få fram mer utbildningsmaterial för lärare som ska förenkla arbetet med denna problematik..

Ett didaktiskt lyssnande.

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara.

Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg..

BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

2010 reviderades läroplanen för förskolan. Frågor som berör förändring i förskolans uppdrag är alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framåt i önskad riktning.Syftet med denna studie är att undersöka förskolelärares intentioner med att ha sångsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sångsamling används som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger på ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelärare.Resultatet visar på att pedagogernas intentioner är de samma som funnits länge i den traditionella förskolan, det vill säga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men även andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lärandeinriktade, lärandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande.Förskolans läroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att använda sångsamling som aktivitet och resultatet visar på hur förskollärarna använder sångsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara väl medvetna om deras egna intentioner och gör sångsamlingen till ett utvecklande och lärande forum för de yngsta barnen..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor.

Det här examensarbetet undersöker hur fyra svensklärare verksamma inom grundskolan och gymnasiet använder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers språk. Metoden som används är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklärarna låter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom både muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De är av åsikten att arbete med film är språkutvecklande och att man kan diskutera många olika aspekter utifrån film. Slutsatsen vi drar är att svensklärare med hjälp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gäller språk och medvetenhet kring normer..

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.