Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att mäta gymnasieelevers förkunskaper i historieämnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia är genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utläsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehållet i historieämnet. Därtill verkar det finnas en samsyn bland historielärarna om det centrala stoffet för historieämnet ? en tyst kanon.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera relationen mellan idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingsländer och dels samhällsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för biståndsorganisationer som väljer att använda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex biståndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial ianspråktogs även litteratur, artiklar samt hemsidor. Intervjufrågorna som ställdes hade en låg grad av såväl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra så utförliga svar som möjligt avseende biståndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder.

Jag har i flera år känt mig missnöjd med resultaten av min undervisning på gymnasiets A-kurs i matematik. Mötet med bedömningsmatriser blev den impuls som på allvar fick mig att försöka, tillsammans med mina elever, skapa ett didaktiskt kontrakt med inslag av formativ bedömning. I ett aktionsforskningsprojekt har jag minskat andelen färdighetsträning och i stället låtit eleverna under lektionstid arbeta med lite större och öppnare inlämningsuppgifter med hjälp av bedömningsmatriser och kamratbedömning. Enkäter, observationer och samtal visr att eleverna anser att de har nytta av matriser både för att tolka uppgifterna och för att bedöma redovisningarnas kvalitet. Inställningen till kamratbedömning är mer varierande.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt.

I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer..

Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever..

Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolor Författare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne Sundelin Det handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi som pedagoger kunde belysa grundläggande matematiska begrepp ur olika synvinklar så att barnen tillägnade och använde sig av dessa. Vi utförde vårt utvecklingsarbete på en förskola i Luleå kommun. Försökspersonerna var sjutton stycken fyraåringar. Vi har använt oss av observationer bland annat via teckningar, informella samtal och utvärderingsschema. Vi har använt två timmar i veckan till att utföra olika aktiviteter med barnen.

Syftet med det här utvecklingsarbetet är att ge ett förslag på hur man som lärare kan engagera och motivera fler elever till att sträva efter att nå målen i ämnena svenska och historia på högstadiet. Utifrån tidigare forskning, olika teoretiker, läroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgår från ett tematiskt arbetssätt där skönlitteratur har en central roll i temat och där läromedel ersätts med olika varierade moment som film, museum besök, gästföreläsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus på Franska revolutionen, ideologier och de samhällströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar både i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet sträcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lärandemiljö kan stimulera elevers lärande inom geometri. Verktyg som användes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i årskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lärandemiljö är ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssätt stimulerar ett hållbart lärande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lärande.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas.