I mitt examensarbete gör jag en jämförande studie mellan två verk av glasformgivarna Bertil Vallien som arbetar på Åfors glasbruk och Mats Jonasson som arbetar för Målerås glasbruk. Den frågeställning som jag har valt är: ?vad kommunicerar verken?? och ?varför ser de så olika ut??. För att ta reda på det har jag använt mig av Bourdieus teorier om de olika kapitalen. Att deras verk ser så olika ut beror på de olika platser med sina respektive kulturer som de har växt upp med.

Vad lär vi i olika museirum? Hur ser den pedagogiska potentialen ut i museimagasin jämfört med i utställningsrum? Hur fungerar interaktion och kommunikation mellan objekt, rum och människa i olika rum i museimiljö?Denna uppsats behandlar dessa frågor. Empirin utgörs av en enkätstudie utförd vid fem museer i Sverige samt två utställningsanalyser utförda vid två av museerna, belägna i Stockholm. Relevant litteratur i museologi, museipedagogik, didaktik och pedagogik har behandlats. Forskningsansatsen är didaktisk, jag vill undersöka hur undervisning och lärande kan konstitueras i skilda museimiljöer.Resultatet visar att de didaktiska ansatser som finns, både när det gäller undervisning och lärande i magasinsmiljö och i utställningsmiljö, är intimt förknippad med det museologiska uppdrag som är förhärskande vid Sveriges museer.

Syftet med studien är att ta reda på hur fiolpedagoger på en kommunal musikskola undervisar i ämnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom området och vi ville därför göra en fördjupande studie som behandlar denna frågeställning. Det didaktiska perspektivet är vår teoretiska utgångspunkt och studien har sitt fokus på vilka hjälpmedel och metoder pedagogerna använder sig av när de lär ut.De metoder vi använde för att få svar på våra frågor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De båda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger på en kommunal musikskola. Resultaten visar på vilka olika sätt de båda informanterna undervisar i ämnet rytm och puls.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och analysera en del av den mångfald som finns blandnågra lärares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lärare kan övervinna de praktiska svårigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvänt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lärarnas lektioner bestod av lärarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolämnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.Många av aktiviteterna övade sociala kunskaper. Lärarna hade lättare att se möjligheter än hittahinder i sin utomhuspedagogik.

Denna uppsats behandlar frågan om lärarens förhållande till matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lärare i år 3 och 4 har denna fråga försökt besvaras. Resultatet visar att lärarna har ett visst matematikdidaktiskt tänkande även om detta inte är något direkt medvetet utan snarare ett förhållningssätt gentemot de olika begreppen lärarkompetens, didaktik och ämnesdidaktik som tillsammans ger begreppet matematikdidaktik dess innehåll. Lärarna förhåller sig till matematikdidaktiken genom att de ställer sig de så viktiga didaktiska frågorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta är en matematikdidaktisk handling i sig.

Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet..

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen.

Syftet med följande studie är att undersöka betydelsen av estetiska läroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lärare valt att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande områden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska läroprocesserna i svenskundervisning återfinns. Det första området rör att fånga eleven medan de övriga tre är mer elevrelaterade. 1.

Syftet med vår uppsats är att mot bakgrund av det nu gällande styrdokumentet för gymnasieskolan, benämnt Läroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers inställning till religionsämnet. Med tanke på den roll som socialisation och fostran har för ungdomars inställning till religion i allmänhet sätts vår undersökning in i ett samhällsperspektiv med fokus på förändring över tiden, och därmed förändrade villkor för religionen i samhälle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsämnets roll ser annorlunda ut i vårt mångkulturella samhälle i jämförelse med de dokument som var gällande i vårt traditionella enhetssamhälle. Uppsatsen utgår från en litteraturstudie över förändringar i samhället, religionsämnets status och roll, och hur styrdokumenten förändrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkät som metod riktad till elever i tredje klass på en gymnasieskola i Luleå kommun.

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register.

Arbete studerar den nederländska didaktikmodellen som används på Technisch College Velsen-modellen. Studien gjordes för att undersöka om didaktikmodellen går att förankra i de svenska styrdokumenten och en analys har gjorts om TCV-modellen är tillämpningsbar i den svenska skolan. Under fem veckor har TCV-modellen studerats på plats i Nederländerna. Studien genomfördes genom att skribenten använde sig av observation samt arbetade inom skolans normala lärarkår. I Sverige intervjuades tre lärare på en högstadieskola för att analysera om TCV-modellen passar in i den praktiska dagliga undervisningsdidaktiken.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gå i egenterapi och hur de påverkas av att det är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning på utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervägande upplevs som positiv och betydelsefull både ur en personlig och en professionell synvinkel.

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews.

I den här konsumtionsuppsatsen ligger fokus på hur livet i Sverige skildras för både en etnisk svensk och för en invandrare i läroböcker för SFI samt svenska som andraspråk. Forskningsområdet är tämligen outforskat och litteraturen som har använts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag använt mig av allmän litteraturstudie och har valt studier utifrån ämnesrelevans för uppsatsen.Först och främst skildras lärobokens roll i samhället och vikten av läromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrågorna. Därefter får man läsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrån ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av själva analysen där man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar på att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invånare i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk.