Sök:

Sökresultat:

544 Uppsatser om Didaktiska frćgor - Sida 15 av 37

Att fÄ vara en av mÄnga stÀmmor i klassens kör : En studie av hur olika uttryck av flerstÀmmighet gestaltas i lÀs- och skrivlÀrandet

SammanfattningFlerstÀmmighet Àr ett Äterkommande begrepp i vÄr lÀrarutbildning. Vi anser att flerstÀmmighet Àr en viktig del för skolans kunskapsuppdrag. VÄr avsikt med examensarbetet har varit att fördjupa vÄr kunskap om flerstÀmmighet och hur det gestaltas i elevernas lÀs- och skrivlÀrande och att undersöka vilka olika uttryck av flerstÀmmighet som framtrÀder i klassrummet.Metoden för arbetet Àr en etnografisk forskningsmetod, dÀr vi valt att anvÀnda oss av deltagande observationer, kvalitativa intervjuer och i elevintervjuerna hade vi som utgÄngspunkt en mindmap. Vid analysen av vÄrt material framtrÀdde sedan fyra olika kategorier av flerstÀmmighet som blev centrala i vÄrt resultat och vÄr diskussionsdel.UtifrÄn vÄr undersökning och den forskningslitteratur vi tagit del av har vi funnit att det finns mÄnga tillfÀllen till flerstÀmmighet och att elevers erfarenhet tas tillvara pÄ. Det som vi sett Àr att elevers erfarenheter i Ànnu större utstrÀckning borde ingÄ i undervisningen.

TeaterlÀrares pedagogiska strÀvan : en studie av teaterarbete i gymnasieskolan

Syftet med studien Àr att undersöka teaterlÀrares didaktiska syn pÄ Àmnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas arbete i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlÀrarna för sin undervisning i Àmnet teater pÄ gymnasieskolan? Vilka faktorer pÄverkar lÀrarna i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielÀrare i teater. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna stÀlls resultaten mot tidigare forskning med fokus pÄ perspektiv pÄ teater och drama.

VÄr gemensamma historia? - Historieundervisning ur ett multikulturellt perspektiv

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium pÄ en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser Àr viktiga historiska omrÄden för dem, och utifrÄn detta resonera kring lÀmpliga didaktiska övervÀganden inom ett mÄngkulturellt klassrum. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka enkÀtsvaren frÄn 124 informanter angÄende attityder till 55 olika delÀmnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhÄllande till de som har en annan kulturell tillhörighet. DÀremot fanns det endast nÄgra fÄ skillnader betrÀffande hur relevanta eleverna ansÄg olika delomrÄden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar ocksÄ att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrÄgar och det som lÀroböckerna förmedlar dÄ eleverna frÀmst föredrog ett globalt perspektiv medan lÀroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och vÀsterlÀndskt perspektiv..

Textila problemlösningar : Om matematikens plats i textilslöjden

Detta Àr ett gestaltande arbete som bestÄr av ett lÀromedel utformat som ett övningshÀfte med problemlösningsövningar inom textilslöjd och som har fokus pÄ matematiska problem. Som grund för det gestaltande arbetet har en förstudie som vilar pÄ en kvalitativ metod anvÀnts. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tre stycken verksamma textillÀrare och observationer i tre klasser med en av de intervjuade lÀrarna. Den empiriska datan analyserades mot bakgrund av resultat frÄn tidigare studier. Min förstudie visade att matematik och textilslöjd har mÄnga likheter med varandra, och att det finns ett behov av nya didaktiska modeller för att förbÀttra den pedagogik som sker i klassrummet.Syftet med det gestaltande arbetet Àr att bidra till utveckling av textilslöjden i avseende att synliggöra vilka matematiska problem som existerar i textilslöjden, samt att uppmÀrksamma alternativ till lÀromedelsanvÀndning i dagslÀget.Med det insamlade empiriska materialet har jag arbetat fram ett övningshÀfte för elever dÀr uppgifterna ska utgÄ frÄn elevernas verkliga vÀrld och deras intresseomrÄden..

?Att de ska fÄ uppleva nÄnting av det liksom? det Àr mÄlet?. : En studie om fyra slagverkslÀrares tankar om didaktiska möjligheter i slagverksundervisning pÄ gymnasiet.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjÀlp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhÀllet i boken i jÀmförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhÀllet sett ut i barnlitteratur, dÀr drar jag Àven paralleller till Burtons bok. DÀrefter gör jag en analys av relationen mellan förÀldrarna och barnen i boken i jÀmförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa pÄ hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag gÄr sedan över till att diskutera relationen till andra karaktÀrer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berÀttelser..

?Vi gör precis allt man kan? - En undersökning av förutsÀttningar för sprÄkutveckling hos sfi-elever

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka hur nÄgra verksamma sfi-lÀrare och elever ser pÄ sprÄkutvecklingens svÄrigheter och möjligheter inom sfi. DÀrtill att undersöka Ätta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svÄrigheterna inom sfi. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lÀrare och Ätta sfi-elever pÄ tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de fÄr för konsekvenser i det dagliga arbetet gÀllande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat pÄvisar att bÄde lÀrarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som pÄverkar elevernas sprÄkutveckling och att det förekommer skillnader gÀllande hur effektivt de olika eleverna har förutsÀttningar utvecklas. Analysen pekar pÄ att lÀrarna har svÄrt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och Àven har svÄrigheter med att finna en avvÀgning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra pÄ de nationella slutproven..

Bortbytingen i klassrummet : En undersökning av de pedagogiska möjligheterna i arbete med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen

Syftet med uppsatsen Àr att pÄ vetenskaplig grund problematisera hur en lÀrare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vÄr tid. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats pÄ valet av gymnasieelever som mÄlgrupp. Genom att ta del av lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys dÀr jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten.

MatematiksvÄrigheter - Àmnesdidaktikens betydelse för elever i matematiksvÄrigheter

MÄnga elever hamnar i matematiksvÄrigheter och tycker att matematik Àr ett trÄkigt Àmne. Flera av dessa befinner sig i dessa svÄrigheter hela skoltiden och fÄr kanske inte alltid det stöd och hjÀlp de behöver. Vi vill med detta arbete ta reda pÄ yrkesverksamma pedagogers syn pÄ elever i matematiksvÄrigheter, hur de identifierar svÄrigheter, hur de arbetar för att hjÀlpa elever i svÄrigheter och om eleverna kan nÄ mÄlen i Är 5. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilken betydelse lÀrarens didaktiska Àmneskunskap har för elever i matematiksvÄrigheter.VÄr empiriska studie bygger pÄ kvalitativ undersökning genom intervjuer med nÄgra utvalda lÀrare, specialpedagoger samt en pedagog som arbetar med matematikutveckling. Studien visar att allmÀnna svÄrigheter ofta uppmÀrksammas och ges stöd till medan de specifika svÄrigheterna Àr svÄrare att identifiera och hjÀlpa genom undervisning i den egna klassen.

SvÀngigt pianospel : pianopedagogers definitioner och undervisningsperspektiv av timing och svÀng

Timing och svÀng Àr begrepp som Äterkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse Àr att Àmnet Àr viktigt, men att det samtidigt saknas forskning pÄ omrÄdet. Studien syftar till att fÄ en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och svÀng samt hur de ser pÄ undervisning nÀr det gÀller dessa. Jag Àr intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att pÄ ett konkret sÀtt kunna tillÀmpa timing och svÀng i pianoundervisningen.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervju-form dÀr jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma pÄ olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och svÀng spelar en viktig roll i musiken i stort.

Kunskaper om magnetism : elevers uppfattningar av magnetiska fÀlt

Denna studie söker svar pÄ vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fÄtt undervisning om magnetism. Samt svar pÄ hur man kan förbÀttra undervisningen för/med mÄlet att utveckla elevernas begreppsliga förstÄelse av magnetiska fenomen. Studien Àr genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier frÄn hela vÀrlden. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De tvÄ vanligaste Àr att magnetism beror pÄ:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fÀltlinjernas egenskaper. Förslag pÄ undervisning kring magnetism som visat förbÀttra elevers begreppsliga förstÄelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men ocksÄ testa olika didaktiska arbetssÀtt för att se om det gÄr att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens omrÄde..

SynvÀndor : Ett kvalitativt synliggörande av synvÀndor hos studenter i gymnasiet

Studiens syfte sökte svar pÄ om det gÄr att se kvalitativt skilda sÀtt hos studenter att sjÀlva beskriva sitt eget lÀrande pÄ gymnasienivÄ. Jag ville undersöka Vad- och Hur- aspekter i studenternas svar utifrÄn Ahlbergs metod. En metod som utarbetats av Ahlberg och som gÄr ut pÄ att endast stÀlla en frÄga till respondenterna. Detta skulle i sin tur belysas med teorier inom fenomenografi med filosofiska och didaktiska infallsvinklar för att försöka ge ett vidare perspektiv pÄ svaren.Jag fann att den metodik som jag anvÀnde inte var tillrÀcklig för att sÀkerstÀlla validiteten i den empiri som insamlades. NÄgot som i sin tur omöjliggjorde den kvalitativa analys som Àr vÀsentlig för att kunna faststÀlla synvÀndor utifrÄn Ahlbergs metod. Metoden som i grunden Àr anpassad för studier pÄ universitetsstudenter under en hel praktikperiod, Àr möjligen inte lÀmplig att applicera pÄ gymnasieelever dÄ de inte uppnÄtt samma mognadsgrad.

Litteraturval pÄ högstadiet

Undersökningens huvudsyfte Àr fÄ en insikt i vilka skönlitterÀra texter som lÀses pÄ högstadiet. LÀrare ifrÄn tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen Àr en stol del av svenskÀmnet och svensklÀrare har sÄledes ett stort ansvar nÀr det gÀller att vÀlja ut adekvata texter. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vilka texter som lÀses i sin helhet pÄ högstadiet idag. Tidigare undersökningar Àr frÀmst utförda pÄ gymnasienivÄ och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lÀrare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger lÄngt ifrÄn elevernas litterÀra register.

The Gender Gap

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i verksamma lÀrares förestÀllningar och förhÄllningsÀtt kring genus. Samt skolans syn pÄ begreppet och vilka faktorer som pÄverkar arbetet kring genus. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: ? Vilka förestÀllningar har lÀrarna kring genus och hur förhÄller sig de till detta? VÄra underfrÄgor Àr: ? Vilka svÄrigheter anser lÀrare att det finns för att arbeta genusmedvetet? ? Vilket stöd ges Ät genuspedagogik i skolan för lÀraren? Vi har utgÄtt frÄn Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lÀrare anser att genus Àr ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet i studien visar att lÀrarna arbetar vÀldigt hÄrt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv.

SpeciallÀrare - nybyggare i skolan? En enkÀtstudie kring speciallÀrares yrkesroll och didaktiska kompetenser

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallÀrares nulÀge och önskelÀge betrÀffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utstrÀckning speciallÀrare arbetar som speciallÀrare och pÄ vilket sÀtt deras didaktiska kompetenser framtrÀder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr professionaliseringsteori, som bygger pÄ yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsÀtta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig pÄ enkÀtsvar frÄn 32 speciallÀrare examinerade frÄn Göteborgs Universitet Ären 2011-2013. För att fÄ svar pÄ studiens syfte valdes bÄde en kvantitativ och kvalitativ ansats.

Vad döljer sig mellan pÀrmarna? : En lÀromedelsanalys av tvÄ nybörjarskolor för piano

Denna studies syfte har varit att undersöka pedagogiska och didaktiska aspekter i pianoskolor för nybörjare. Detta har gjorts genom en lÀromedelsgranskning av pianoskolorna Vi spelar piano 1 av Carl-Bertil Agnestig samt Pianoresan 1 av Galina Sjevtjenko och Natalia Kazimirovskaja.  Resultaten av denna granskning har relaterats till olika pianotraditioner, pedagogiska teorier samt forskningsarbeten. Det slutgiltiga resultatet visar vilka undervisningsmetoder som anvÀnds i de bÄda böckerna samt hur böckerna Àr uppbyggda. Pianoskolorna har undersökts utifrÄn deras innehÄll vad gÀller lÄtval, musikalisk progression och musikaliskt uttryck. Undersökningen visar bland annat att uppbyggnaden av Vi spelar piano 1 pÄminner om Rostvall och Wests schemateori för att hjÀlpa eleverna att uppnÄ kunskap.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->