ABSTRAKTUnder de senaste åren har det släppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vår litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar på att spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp spelares uppfattning kring detta. Därför har vi undersökt spelares uppfattning kring sin egen kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkät, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. Vår slutsats är att spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement.Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft.

Syftet med denna studie är att utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som är en god matematikuppgift och sedan testa hur väl en sådan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv får för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktäristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag är att de ska vara ett hjälpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare så exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrån de sexton karaktärsdragen.För att besvara frågeställningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken så genomfördes en empirisk undersökning där en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar också på hur elever kan utveckla problemställningen och göra uppgiften till sin egen.

Den samhällsutveckling som pågår idag innebär stora förändringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som ställs i det nya informationssamhället är det således av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslångt lärande. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en föränderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera är två informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gäller syn på utbildning och kompetens.

Abstract Studiens syfte är att undersöka vad lärare i skolämnet svenska som andraspråk (SVA) och modersmålslärare anser sig ha för roll inom modersmålsundervisningen.Modersmålsundervisningens betydelse för elevers språkutveckling och hur förstärkta språkkunskaper leder till möjlighet att tillägna sig andra skolämnen är något som flitigt studeras inom nyare pedagogisk och didaktisk forskning. Vidare undersöks, analyseras och problematiseras elevers och föräldrars syn på modersmålsundervisning.Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter för att få svar på hur modersmålsundervisningen uppfattas av både föräldrar och elever.Vidare så har en fundering uppstått gällande arbetet kring modersmålsundervisningen och de lokala samordnarnas roll i detta. En fundering jag har efter att ha studerat vad de lokala samordnarna har för roll i modersmålsundervisningen?  Forskning inom fältet visar att modersmål och SVA har en viktig och betydelsefull funktion för att få till en gynnsam språkutveckling samt att eleverna ska klara sig bättre även i andra skolämnen.Som en konsekvens av detta blir lärarnas kompetens och val av arbetsmetoder av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla språket och kunna bedriva framtida studier. Enligt ett flertal studier är modersmålseleverna mer eller mindre beroende av grundläggande grammatiska regler i svenska språket, speciellt de elever som inte har svenska som sitt första språk Att förmedla dessa grammatiska regler ses därför som själva kärnan i modersmålsundervisningen, vilket också framkommer i min studie.   Studiens empiri bygger på enkäter som distribuerats till och besvarats av SVA ? lärare, modersmålslärare och samordnare som har ansvaret för grupperingar av eleverna i olika modersmålsgrupper.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av klassernas läsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk kompetens.

I denna studie har vi undersökt tre förskollärares uppfattning av förändringar i detsocioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan.Vi har i studien särskilt inriktat oss på följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala färdigheter, relationsfärdigheter,kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, problemlösningsfärdigheter, självhävdelseoch självkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien är sociokulturellteori, Honneths erkännandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ ochbestår av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter på förskolan har förändrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmåga har utvecklats. Denna utveckling visar sig främst genom att barnen i högreutsträckning än tidigare visar benägenhet att agera på ett mer genomtänkt ochprosocialt sätt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises.The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected.Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district.Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage..

Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

Vi har undersökt förväntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till är att det finns två olika förväntningsgap det vill säga ett uttalat förväntningsgap och ett omedvetet förväntningsgap. Förväntningsgapet är störst hos allmänheten och i mindre företag. Vi har också kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror på individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.

Organisationsutveckling kan enligt vår litteraturstudie indelas i tre viktiga utvecklingsområden: verksamhet, informationssystem och kompetens. Utveckling i ett av dessa områden kommer att påverka de andra två områdena. För att organisationer ska få bättre resultat med sin organisationsutveckling bör dessa utvecklingsprocesser samordnas vilket då benämns som samordnad organisationsutveckling. Men enligt vår litteraturstudie sker inte samordnad organisationsutveckling, likaså visar litteraturen inte en helhetsbild över hur denna samordning ska ske. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och i så fall hur stora organisationer samordnar IS-, kompetens- och verksamhetsutveckling.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgo?r samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet.

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. David Jönsson Kristofer Svensson Jönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. [Obstacles and opportunities in school sports.

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklärare. Kommunikation är sedan början av 1970-talet ett centralt innehåll i språkundervisningen, och studien undersöker hur lärarna förhåller sig till begreppet kommunikativ förmåga samt hur de ser på sitt sätt att undervisa i avseende på kommunikativa aspekter. Studien utgår från litteratur om kommunikativ språkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstämmig handling. Det huvudsakliga resultatet är lärarna framhåller att kommunikativ förmåga är detsamma som att göra sig förstådd och förstå, och att en förutsättning för detta är den strategiska kompetensen som innebär att våga experimentera med språket och använda sig av alternativa uttryckssätt när språkkunskaperna inte räcker till. Att kommunikationen är begriplig framhölls också som en förutsättning för kommunikativ förmåga.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde.