Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad jag som lärare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att främja elevers förmåga att tolka innehållet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjälp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstås med hjälp av de konventioner som Hemingway såväl som hans läsare har att förhålla sig till. Vad jag visat är hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhåller sig till ett mera litterärt kompetent sätt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterär kompetens..

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående deras didaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturella Sverige. De didaktiska frågorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angående historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturellt samhälle.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Bakgrund: Äldre blir allt friskare, vilket gör att de lever längre. Ålderdom är inte längre i symbios med sjukdom och död, utan med frihet och lycka. Då fler blir äldre i samtid ökar antalet pensionsavgångar i takt med att fler blir äldre och riskerar att skapa stora kompetensglapp i organisationer. Därför har senaste tidens debatter speglat diskussioner kring möjligheter att arbete längre då gårdagens yrkesliv speglar dagens pensionsålder.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för organisationers syn på kompetens samt för vilka metoder och strategier som används vid kompetensöverföring.

Syftet med studien är att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi tre frågeställningar. Frågeställningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är utförd med fem rektorer som alla är verksamma inom Luleå Kommun.

Många idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus på det idrottsliga, och inte tänkt speciellt mycket på det ekonomiska vid sin målstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för många föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa så kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i näringslivet. Idrottsföreningarna måste nu, för att överleva på lång sikt, ta styrningen till en högre nivå och ha fler ekonomiska mål, som innebär att de går med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i näringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Småföretagens möjligheter till tillväxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dålig tillväxt på externa faktorer kan tillväxthindren många gånger hänföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva interna tillväxthinder av immateriell karaktär som småföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förståelse för hur småföretagare kan försöka hantera sådana interna tillväxthinder. Utifrån det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sätt att möta förändring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie på fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärarens arbete i relation till åldersintegrering. Utifrån detta perspektiv vill vi undersöka hur lärare uppfattar åldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen använde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkät. Skolan vi vände oss till arbetar åldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen är uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och åldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser.

I dagens samhälle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara på medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lärande och företagets utveckling. Knowledge management är ett verktyg som underlättar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper.Syfte: Syftet med den här studien är att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lärande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och på vilket sätt detta påverkar de anställdas kunskap kompetens och lärande. Vidare vill vi även se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag.Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla är involverade i arbetet med knowledge management på Företaget.

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedelUndersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Utlandstjänstgöring kan för många vara en spännande del i yrkeskarriären. En mission i utlandet innebär möten med andra kulturer, främmande språk, insikt i främmande länders organisationer och ger framförallt en möjlighet till personlig utveckling. Tjänstgöringen utomlands ger ofta mersmak, väljer man att åka iväg en första gång så följer gärna fler missioner. Polismannen samlar på sig, utöver den personliga utvecklingen, en stor kompetens genom de erfarenheter en utlandstjänstgöring ger. Med hjälp av denna rapport vill vi belysa problematiken kring tillvaratagandet av kompetensen efter hemkomst från myndighetens sida samt visa på hur den enskilda uppfattar tillvaratagandet.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne.

Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen.