Sökresultat:
1177 Uppsatser om Didaktik och metodik - Sida 3 av 79
Fysik - kan det vara något för flickor? : En kvalitativ studie om undervisningsmetodikens betydelse för ämnet fysik
Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen.Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt ? med hjälp av laborationer ? och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin.
Att utforma och utvärdera ett komponentbaserat programmeringsgränssnitt
Målet med det här arbetet är att presentera ett förslag på en komponentbaserad design
som skall användas för att lösa ett problem som finns hos företag som jobbar med flera affärssystems
API-komponenter. Lösningen som uppnås är ett komponentbaserat gränssnitt
som låter sig anpassas, underhållas och utökas av användare. Vår lösning beskriver hur en
design ser ut som låter utvecklarna hos dessa företag arbeta mot ett komponentbaserat
gränssnitt som programmatiskt ser identiskt ut oberoende mot vilket API-system utvecklaren
arbetar mot eller med. Resultatet når vi genom att använda en blandad metodik,
d.v.s. en metodik där både kvalitativa och kvantitativa metoder används.
Att undervisa med didaktisk teori : en diskursanalys av grundskolans kursplaner för historia och religionskunskap
The aim of this exam is about possibility to position a didactical theory of Curriculum for compulsory school, preschool class and the leisure-time centre 2011 (Lgr11). I use Michael Foucault?s discourse analysis to study the syllabuses for social sciences subjects History and Religion. The main theme is to seek what kind of world does these two social study subjects construct for students in high school. The point of using Foucault?s discourse is to seek specific knowledge and words which is used for power positioning.
Fiolteknik i folkmusikundervisningen
Title: Violin technique in folk music education. The purpose of this research has been to examine how violin teachers who are folk musicians teach violin playing techniques. Through litterature studies and qualitative interviews I have studied the relationship between teaching methods regarding violin playing techniques of the two genres folk music and classical music and how the teachers in the study relate to this. Mywork shows that the teachers use a variety of methods and material from both genres which they have come in contact with through different parts of their education.Jag har undersökt hur fyra fiollärare inom genren folkmusik arbetar med fiolteknik med sina elever. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har jag undersökt relationen mellan undervisningstraditioner för teknikövning inom genrerna folkmusik och klassisk musik och hur lärarna förhåller sig till detta.
Feil-metoden - En deltagande observation
Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..
Evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. En empirisk studie ur sjuksköterskors perspektiv.
Enligt författningen SFS 1998:531 ska omvårdnad bedrivas utifrån vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur sjuksköterskor kan förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. För att få svar ställdes följande frågor: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskor när det gäller införandet av evidensbaserad omvårdnad? Vilka möjligheter och svårigheter finns för sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? Hur kan sjuksköterskor gå till väga för att förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad? Tio sjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades. Frågeställningarna resulterade i fyra teman: innebörd, legitimitet, resurser och metodik.
VISUALISERINGSTAVLA : Visualisering av Kanban boards
Hos många företag används whiteboards för att visualisera arbetsprocessen. En vanlig metodik för detta är så kallade Kanban boards, ett system av tabeller och lappar för att indikera olika avvikelser eller moment i projekt med datum och annan relevant information. Företag kan även välja att använda en mjukvara som simulerar samma metodik, ett exempel på detta är så kallade Elektroniska kanban boards. I detta arbete har båda dessa metoder (whiteboard samt en digital lösning) observerats hos tre olika företag på uppdrag av ett managementkonsultföretag i Stockholm som använder sig av Kanban boards och liknande metodik med sina kunder. En omvärldsanalys har genomförts genom att studera olika funktioner hos existerande elektroniska kanban boards samt en litteraturstudie över existerande forskning inom ämnet.
Motiverad att fortsätta spela?! : Några träblåslärares syn på motivation hos sina elever
Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..
Estetikens didaktik : En studie om lärares uppfattning om estetik i förskola och skola
SammanfattningI denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen.Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området.Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper.
Synvändor : Ett kvalitativt synliggörande av synvändor hos studenter i gymnasiet
Studiens syfte sökte svar på om det går att se kvalitativt skilda sätt hos studenter att själva beskriva sitt eget lärande på gymnasienivå. Jag ville undersöka Vad- och Hur- aspekter i studenternas svar utifrån Ahlbergs metod. En metod som utarbetats av Ahlberg och som går ut på att endast ställa en fråga till respondenterna. Detta skulle i sin tur belysas med teorier inom fenomenografi med filosofiska och didaktiska infallsvinklar för att försöka ge ett vidare perspektiv på svaren.Jag fann att den metodik som jag använde inte var tillräcklig för att säkerställa validiteten i den empiri som insamlades. Något som i sin tur omöjliggjorde den kvalitativa analys som är väsentlig för att kunna fastställa synvändor utifrån Ahlbergs metod. Metoden som i grunden är anpassad för studier på universitetsstudenter under en hel praktikperiod, är möjligen inte lämplig att applicera på gymnasieelever då de inte uppnått samma mognadsgrad.
Musikens didaktik i förskolan : Musiken och dess innebörd i pedagogisk verksamhet i förskolan
I min uppsats har jag valt att undersöka hur och i vilket syfte pedagoger använder sig av musik i förskolan. Undersökningen baserar sig på litteratur och kvalitativa intervjuer. Fyra förskolelärare har intervjuats och resultatet visar att samtliga förskolelärare använder sig av musik med syfte att stimulera barnens språkliga, motoriska och sociala utveckling. Trots detta tycks musiken inte användas tillräckligt i förskolan. Det finns få situationer, där barnen självaspontant får skapa och experimentera med musik.
Empati-Didaktik. Didaktiska metoder som utvecklar elevers empatiska förmåga på gymnasieskolans omvårdnadsprogram
Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit att
finna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka
elevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio
vårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade
artiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska
metoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökning
framkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga var
mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olika
didaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefulla
metoder..
Matematik - inte bara tal: aktiva lärares didaktiska ambitioner utifrån ett kognitivt, sociokulturellt och neurovetenskapligt perspektiv
Matematik, inte bara tal, handlar om lärarnas aktiva didaktik utifrån ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mål att problematisera och beskriva gymnasielärares didaktiska ambitioner inom det matematiska området negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielärare. Vi gav dessa lärare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i årskurs åtta. Intervjupersonerna har fått berätta om sitt didaktiska upplägg.
Inventering och sammanställningav publikationer inom geovetenskaplig didaktik
This thesis presents a general definition of science education and earth science education.An inventory has been conducted of published material during the years 2011-2013, withthe start in 2013 and working backwards for international publications and with no timelimits in time for Swedish publications. Different databases were used during April 2013 forthe inventory.The thesis organizes and analyses published material in earth science education in a tablewith a following discussion.The purpose with the inventory was to investigate the amount and content ofprevious year?s publications in earth science education. Concept inventories were foundto be the most common subject of the found material, followed by virtual field studies. Thelargest amount of publications was published in North America.
Lärarnas roll i skolans didaktiska utvecklingsarbete
Syftet med min studie är att uppfatta hur och på vilket sätt lärarna på en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser på sin roll i detta arbete.
Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjälp av att intervjua lärare på en gymnasieskola ville jag ta reda på hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn på sitt deltagande.
Resultaten av mina intervjuer visar på att även om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning så finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess där lärarna deltar och som utgår från lärarnas didaktiska frågeställningar. Resultaten visar också på att lärarna endast i liten utsträckning tillgodogjorde sig forskningsresultat när de sökte svar på sina didaktiska frågeställningar.