Denna undersökning är utformad för att ta reda på var människor stöter på New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. Undersökningen ska även försöka besvara vilka perspektiv det finns på New Age, vad som är vardagligt och vad som är avvikande samt hur integrerad New Age är i populärkulturen. För att genomföra denna undersökning användes blandad metodik av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen användes en enkät med fyra olika målgrupper ( 60 år). Inom varje målgrupp genomfördes 25 enkäter. Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person från vardera ålderskategorin.

Det huvudsakliga temat i denna studie är avhoppen från språkvalet i årskurs 7 ? 9 samt elevers och lärares förslag för att uppnå en ökad motivation för ämnet. Denna studie har genomförts genom att intervjua elever och lärare på två skolor i Piteå. Intervjuerna har ägt rum vid två olika tillfällen oberoende av varandra. Studien visar att lärarna överlag efterlyser högre status för språkvalet samtidigt som eleverna anser att det enda språket som är viktigt att kunna förutom modersmålet är engelska, så länge man inte har planer på att åka utomlands.

I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer..

Bokaler med park på taket på Hornsbruksgatan..

Detta arbete har fokuserat på hur slöjdlärare undervisar slöjdprocessens faser som inte direkt knytet till tillverkandet av produkten, som i denna uppsats benämns med begreppet tankeslöjd. Åtta lärare har intervjuats med syfte att ta reda på hur de anpassat sin metodik för att eleverna ska uppnå de mål som kursplanen för slöjdämnet fastslagit, samt att deras motiveringar till sitt förfarande. Observationer har även gjorts för att undersöka hur lärarna utformat sin slöjdsal eller andra pedagogiska hjälpmedel för att underlätta för elever och sig själva under lektionerna.En historisk tillbakablick i slöjdmetodik ges och samtida vetenskaplig litteratur kring ämnet har skildrat slöjdämnet i ett övergripande svep.Resultatet visar att slöjdämnets innehåll, metodik och bedömning varierar kraftigt mellan slöjdsalarna. All undervisning är unik. Detta är föga förvånande då ämnets karaktär utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inte har en enhetlig och tydlig struktur.

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

Bakgrund: Enligt flera författare råder en problematik kring IT-investeringar jämfört med andra typer av investeringar. Forskning visar på att de traditionella metoder som används vid investeringar inte mäter det riktiga värdet vid investering i IT. Beslutsfattare och forskare har vidare fört på tal att traditionella värderingsanalyser är ofullständiga när det gäller IT-investeringar då kostnader och nyttor som borde ingå i en IT-investeringsanalys inte tas med. Resultatet av detta blir då att det ser ut som att många IT-projekt inte återbetalar sig och därför inte är lönsamma.Syfte: Huvudsyftet med studien är att öka kunskapen om användbarheten i PENG-modellens metodik vid utvärdering av investeringar i IT-system. Studiens delsyften är dels att kartlägga och testa PENG-modellens metodik vid investering i ett specifikt driftsuppföljningssystem på två tillverkande företag och dels att utvärdera ändamålsenligheten genom att identifiera modellens fördelar, nackdelar samt risker.Metod: Nyttoanalyser efter PENG-modellens metodik har genomförts som en fallstudie på två företag.

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen ? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola. I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de själva upplever som genomtänkta.

Undersökningens syfte har varit att jämföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade ståndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hämtade resultat från 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, från flera vetenskaper. Empirin består av tre delar, där jag först har studerat statliga styrdokument, därefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jämförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker.Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna. .

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i lärstilspedagogisk metodik och är en jämförelse av tre lärstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrån Dunns lärstilsmodell. Kopplingar görs också till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lärandeperspektiv. Undervisningsområdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes på en skola med lärstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lärstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt ställa dessa lärstilsmetoder mot varandra. Syftet var också att testa elevernas minnesbehållning.

Testning av programvara utgör i många fall en stor del av den totala utvecklingstiden. Då testning drar mycket resurser finns det en önskan om att testningen ska kunna utföras så effektivt som möjligt. Ett steg mot en effektivare testning är automatisering, då detta, om korrekt utfört, medför att fler fel kan identifieras på kortare tid. Det finns däremot risker och fallgropar på vägen mot automatiserad testning.I det här arbetet ges en översikt av 21 krav som forskning och litteratur ställer på en utvecklingsprocess för att automatiserad testning ska kunna genomföras lyckat. Därefter presenteras en metodik som tagits fram för hur översikten kan användas i en organisation för att få en lägesbild av möjligheterna till automatisering.

Ett adekvat kostintag är nödvändigt för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler och det är därför en förutsättning för att en person skall kunna hålla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krävs ett allmänt ökat näringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation är ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för läkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgått ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för läkningsprocessen.

För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget.