Denna studie grundar sig i hur synen på förutsättningarna för miljöarbete på skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna påverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete är mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem när man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svårigheter att bibehålla det holistiska och tvärvetenskapliga perspektivet.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne.

Arbete studerar den nederländska didaktikmodellen som används på Technisch College Velsen-modellen. Studien gjordes för att undersöka om didaktikmodellen går att förankra i de svenska styrdokumenten och en analys har gjorts om TCV-modellen är tillämpningsbar i den svenska skolan. Under fem veckor har TCV-modellen studerats på plats i Nederländerna. Studien genomfördes genom att skribenten använde sig av observation samt arbetade inom skolans normala lärarkår. I Sverige intervjuades tre lärare på en högstadieskola för att analysera om TCV-modellen passar in i den praktiska dagliga undervisningsdidaktiken.

Title: Alexander Technique - Different thoughts on the Alexander Technique and its effect on the singing voice. Does singing lessons cause tension in the student? What should you as a teacher consider to avoid situations that cause tension? This examination is based on interviews. The persons who have been interviewed are singing students, singing teachers and teachers in the Alexander Technique. The literature and the interviews describe the Alexander Technique as a method that, with support of a teacher of the Alexander Technique, helps you to recreate the balance between the cranium, neck and spine.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen.

By studying literature concerning design, didactics and reflection, and complementing those explorations with interviews with experienced design educators, this thesis challenges the idea of aesthetic media education being purely aesthetic in its characteristics. Drawing from their own experiences as a media aesthetics educator and an industrial designer, the two authors argue that the work flow used within most fields of design, commonly known as the design process, might provide a suitable didactic alternative to a field of education lacking relevant methodology. The literature study offers a better understanding of the design process and how it may be defined and viewed within an educational context. The interviews provide a more practical insight into the world of design education. The result shows that the design process as a didactical method theoretically offers both elements of critical thinking as well as direction and frames for students lacking aesthetic and artistic experience.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken.

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. Vår metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vårt tillvägagångssätt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina styrkor och att arbetet därigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

Sammanfattning: Det här är en empirisk studie om fritidgårdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgård för att det är den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den här kommunen undersöker vi vilka åtgärder skolan och fritidsgården tar tillsammans för att hjälpa ungdomarna ifråga.Syftet med den här studien är att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgården och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder är att struktur och mål är oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och därför kunde de ge mycket mer i de här samarbetena om mål och struktur var tydligare.

Ledare påverkar många människor och om ledare är medvetna om sitt eget lärande kan det finnas större chans att de även är medvetna och öppna för andras lärande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbättringar i förutsättningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare. Resultatet pekar på att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande med vissa drag åt det utvecklingsinriktade hållet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme än vad som är önskvärt för ledarnas lärande och utveckling märks. I slutet av uppsatsen diskuteras förbättringar och förutsättningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lärande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det få mer utväxling av lärprocessen. .

Title: Music teachers' practising of music - thoughts and values from a few music teachers. This study is about music teachers' valuation of practising music. The study is focused on the music that these teachers are devoted to but is not a part of their teaching in music. The papershows how the relation between music teachers and their ability to be devoted to practising music of their own choice, affects them as individuals. The study is carried out at a Swedish upper secondary school which has an educational programme that is focused on music.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

Syftet med undersökningen har varit att belysa inställning till och uppfattning om undervisningen i främmande språk bland elever med ett annat modersmål än svenska på en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring ämnet genomfördes en enkätundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjälp av 35 respondenter i gymnasieålder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmål. Ur analysen framgår att den aktuella forskningen och synen på språkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemål ganska väl och att majoriteten av språklärare verkar använda sig av den didaktik som modern forskning förespråkar. Eleverna upplever det som viktigt att språklärarna talar målspråket så ofta som möjligt, att rättning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgång i språkinlärningen. Däremot visar det sig att många inte förfogar över möjligheten att använda språket hela tiden under lektionstid och sällan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller är tillräckligt informerade om olika lärstilar och -strategier..

Title: Wes Montgomery and his approach to the guitar's fingerboardThe purpose of this study is toinvestigate Wes Montgomery's approach to the fingerboard. It is based not only on audio but also on the visual performance. The tablature matches exactly with Montgomery's playing. The study analyzes the way he moved on the fingerboard and presents a theory why he moved in that particular way. The study leads to a discussion of various possible explanations for Montgomery's special way of playing.Syftet med denna studie är att undersöka Wes Montgomerys förhållande till gitarrens greppbräda.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter.Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de.