Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, Dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en Dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur lärare betraktar förändringen från kvartsamtal till utvecklingssamtal. Vår studie har byggt på fem kvalitativa intervjuer med lärare på en högstadieskola i Norrbotten. De stora skillnaderna mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal som kommit fram under intervjuerna är, tiden som samtalet får ta i både förberedelser och genomförande, den ökade omfattning av information som skickas till hemmen innan samtalen och den mer klargjorda struktur som finns för samtalet. Dessa faktorer upplever lärarna har skapat bättre förutsättningar för att kunna uppnå en bra Dialog vid utvecklingssamtalet. Det är Dialogen som lärarna upplever som den stora förändringen mellan kvartsamtalet och utvecklingssamtalet..

En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svårigheter i matematik är att de upptäcks tidigt. Det är viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och kräver en särskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006).Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera lärares,speciallärares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, årskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare och dels enkäter med många öppna frågor till lärarna.Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka SUM-elever. De upptäcker även SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av Dialoger med andra pedagoger, elever och vårdnadshavare.

Denna rapport beskriver arbetet med en utökning av ett Dialogsystem till en UAV (Unmanned Aerial Vehicle, obemannad flygande farkost). Arbetet är utfört i WITAS-projektet (Wallenberg laboratory for research on Information Technology and Autonomous Systems), ett projekt som har som mål att utveckla en helikopter som ska kunna verka autonomt i t.ex. en trafikmiljö. Syftet med Dialogsystemet är att en operatör med talspråk ska kunna ge kommandon till och få information från helikoptern. Detta examensarbete har som mål att utöka Dialogen till att bli multimodal, dvs.

Sverige har under en längre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhället blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svårare riskkommunikation mellan räddningstjänster och allmänheten, med mål att skapa ett säkert samhälle. Samtidigt har det svenska samhället upplevt social oro vilket har startat en diskussion om räddningstjänsten kan användas för att motverka social oro. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför börjat undersöka räddningstjänsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport är att klargöra om det sker något erfarenhetsutbyte mellan räddningstjänsterna, om det finns metoder och strategier för hur räddningstjänsterna arbetar med riskkommunikation i ett mångkulturellt samhälle och i så fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för räddningstjänsterna att med riskkommunikation motverka social oro i samhället samt hur räddningstjänsterna ser på framtiden vad gäller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhälle.Sex räddningstjänster har intervjuats.

En serie Dialogseminarier har genomförts med 5 företagare som deltagare. Syftet var att un­dersöka om det var möjligt att med Dialogseminariemetoden lyfta fram denna yrkesgrupps yrkeskunnande. Det resultatet nådde jag inte. Jag tolkar orsakerna som att jag inte hade till­räcklig förståelse i handling av flera av de kritiska elementen som jag hade behövt behärs­ka för ett lyckat genomförande. Min intellektuella förståelse räckte inte till.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Svenska elevers resultat i läsförståelse har gått tillbaka i internationella jämförelser och Skolverket anser att eleverna får för lite undervisning i läsförståelsestrategier. Syftet med denna studie var att beskriva, jämföra och analysera metoder som utvecklar läsförståelsen, speglade mot styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet. Sju metoder har analyserats med Hellspongs metoder för textanalys, bland annat kunskapskritisk och strukturell analys. Resultatet visade att de utvalda metoderna alla svarar mot strävansmålens intentioner, om än i olika omfattning beroende på hur omfattande metoden var och metoderna stämmer väl in på det sociokulturella perspektivet. Den viktigaste gemensamma faktorn är lärarens betydelse som organisatör av undervisningen, modell för hur och när strategierna ska användas samt som stöd till eleverna i deras fortsatta arbete..

Vårt examensarbete har resulterat i ett sökverktyg för råa obearbetade satellitscener. Den är tänkt att användas som modell för SSC Satellitbilds egna slutgiltiga sökmotor som i huvudsak skall användas av kundtjänsten och försäljningsavdelningen hos SSC Satellitbild. För att skapa detta prototyp-sökverktyg har vi valt att använda ESRIs desktop mapping-programvara ArcView, och dess applikationsspråk Avenue. Med Avenue ville vi bygga ett sökverktyg som via ett antal formulär ställer upp villkor för utsökning ur en databas. Databasen består i vårt exempel endast av en tabell, som innehåller information om ett antal scener.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever.

Undersökningen äger rum på ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anställda. På två av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt åtta medarbetare. Syftet med vår studie är att undersöka hur medarbetarepå fö-retaget X AB upplever förändringen fråntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna föränd-ring har påverkat den lärande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som är individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgångspunkter som bland annat belyser lärande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lärande organisationen. Studien grundar sig även på teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing är föregångare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vår undersökning visar att övergången från trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal på X AB inte kommunicerats ut tillräckligt på alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fått med sig alla medarbe-tare i förändringsprocessen och i de agila samtalen.

Syfte: Genom att genomföra en studie angående vilka råd i marknadsföring som ges av rådgivare och vilka råd i marknadsföring som småföretagare får vill vi ta reda på vilka kommunikationsproblem i informationssyfte som existerar i en Dialog kring marknadsföring mellan nystartande rådgivare och småföretagare. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med ostrukturerade personliga intervjuer. Vi har intervjuat fyra rådgivare och sex företagare. Slutsatser: Den skilda synen på marknadsföring mellan rådgivarna och företagarna orsakar kommunikationsproblem mellan de båda aktörerna. Kommunikationsproblemen beror till stor del på de olika kunskapsnivåerna..

The purpose of this thesis was to investigate the need of working instructions in Derome Träteknik ?s industrial house-building factories. Furthermore we wanted to determine an appropriate way for developing working instructions adapted to the conditions in a certain production environment. In the construction industry today prefabricated building elements are frequently used. With this come repetitive work tasks that need to be carefully planned.

Den här uppsatsen består av en översättning från japanska till svenska av Yasutaka Tsutsuis Toki wo kakeru shoujo (Flickan som hoppade genom tiden) och en kommentar av översättningsprocessen. Syftet är att undersöka vilka problem som kan uppstå vid översättningen av anföring, interpunktion och interjektioner samt vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dessa problem. Översättningen framställs med ett acceptansinriktat, målkultursorienterat förhållningssätt för att anpassa texten till de normer och förväntningar som är rådande i målkulturen..