Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör..

Denna uppsats behandlar Stina Aronsons Feberboken - stoffet till en roman (1931) i syftet att ifrågasätta verkets status som självbiografiskt dokument. Uppsatsen innehåller en komparativ analys av karaktären Hugos brevutdrag i Feberboken och de autentiska brev från Artur Lundkvist som står som förlaga till den fiktiva brevkorrespondensen. Analysen resulterar i att tidigare forsknings jämställande av Hugo och den verklige personen Artur Lundkvist framstår felaktig, och slutdiskussionen rymmer en Dialog med representanter för den vedertagna läsningen av verket. .

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läraren i praktiken använder samtalet i undervisningen och vår utgångspunkt läggs i de klassrumssamtal som initieras av läraren. För att uppnå syftet har vi valt att ställa oss frågor där vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll läraren tar i samtalet samt om det ställs autentiska eller icke-autentiska frågor och hur elevernas svar används för att skapa vidare samtal. För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av observationer där vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar på att läraren tar en tydlig ledarroll där denne innehar rätten att initiera ämnen och att leda samtalet och därmed också fördela ordet mellan eleverna. Vi har även funnit att de frågor läraren ställer till största del är av icke-autentisk karaktär..

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för gällande rätt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras också ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstår vid tillämpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar på dessa problem har jag fört en givande Dialog med ett antal utvalda länsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs också Naturvårdverkets rapport "Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna", samt svaren från ett flertal av Naturvårdsverkets remissinstanser.

At Kungliga Biblioteket in Stockholm you can find over 40 000 letters sent to Selma Lagerlöf. Many of her readers wrote and asked for her help, and the letters show that she helped a lot of people with money as well as with writing advice. People from all over the world asked her for money to be able to study, to finish their written works, or just to get through the day. Others want her to read their texts and poems, because they wish to hear her opinion or wonder if she can put in a good word for them at some publisher. This essay illuminates the question why so many people had this confidence in Selma Lagerlöf.

Syftet med den här uppsatsen är att återge en designprocess. Målet med examensarbetet har varit att skapa en kaffeservis utifrån Höganäs Keramiks formspråk och användarnas behov. Användarna är personer som startar eget hem och familj.Till grund för designprocessen har användarstudier i form av enkätundersökning, observation och Dialog legat.Genom ITK (Identity Tool Kit) och formanalys har jag tagit fram kärnan i Höganäs Keramik och dess formspråk och satt ramar och koncept för projektarbetet. Konceptet Tradition kommer av Höganäs Keramiks hantverkstradition men också av den varma, mysiga och hemtrevliga stämningen kring den långa svenska fikatraditionen.Resultatet blev en kaffeservis inom konceptet Tradition bestående av stor och liten kopp med fat, assiett, kaffe-/tekanna, mjölkkanna, sockerskål och serveringsfat..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka elevernas åsikter om vår definition av elevinflytande samt att se hur eleverna uppfattade ett specifikt arbetssätt med avseende på elevinflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Luleå kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och åtta pojkar. De mätinstrument vi använde oss av i undersökningen var observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att eleverna verkade tycka att det var roligt att själva välja arbetssätt, tidsåtgång och sätt att kontrollera kunskaperna på.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgarDialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad Dialog med medborgarna.

Täthet, blandning och social bärkraft är kriterier som idag förespråkas på flera håll inom samhällsplaneringen. I stadsomvandlingsprojekt uppkommer många gånger intressekonflikter mellan bebyggelse och grönområden. Grönområdens positiva hälsoaspekter såväl som dess egenvärden är inom planeringen svåra att resonera bort såväl kompromissa kring. Det är lätt att de värden som framförs antingen accepteras eller åsidosätts helt med hänsyn till att omvandlingen i alla fall leder till ett tillskott av bebyggelse. För att kunna bidra till en Dialog behövs fler kort på bordet.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Syftet med denna studie var att ta reda på om man kan använda samlarkort på ett positivt sätt i värdegrundssamtal med barn. Undersökningen baserades på ostrukturerade observationer, med hjälp av videokamera. Den observerade barngruppen bestod av sju pojkar i en förskoleklass. Studien visade att de samlarkort som barnen använder har olika betydelser. Varje kort, oavsett fabrikat, i barnens samling berättar en egen saga.

Syftet med denna studie har varit att få insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan läggas upp för att nå ett Dialogiskt klassrum, under de senare skolåren. Vår intention har även varit att undersöka vilka arbetsmetoder som är vanligt förekommande hos de lärare som ingått i undersökningen. Undersökningen bygger på intervjuer med sex pedagoger, varav hälften verksamma på grundskolan och hälften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur är utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som Dialogiska. Lärarnas intention är att bedriva en undervisning, vilken syftar till Dialog och samspel men det används även metoder som främjar envägskommunikation.

Sveriges kulturhistoriska bebyggelse bär viktiga historiska spår och har varit en starktbidragande faktor till samhällets utveckling. Dessa byggnader utgör konkretahistorieberättare som åskådliggör hur samhället har förändrats med tiden. Bevarandet avhistoriska byggnader av detta slag, är därför mycket viktigt för att dessa värden inte skallgå förlorade. Respektive kommun har i detaljplanen möjlighet att skydda bevarandevärdbebyggelse genom att skapa varsamhets- och skyddsbestämmelser för de fastigheter ochområden som anses vara värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De flesta av dessabyggnader tillhör dock äldre byggnadsbestånd och kräver därför regelbundet underhållsochrenoveringsarbete för att överleva och uppfylla dagens krav på såväl energieffektivitetsom intern komfort.