I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation?Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation.Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets Dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar..

Studiens syfte var att utforska kvinnors erfarenheter av oönskadsexuell kontakt med män. Åtta kvinnor i åldrarna 22-41 intervjuades. Studiensresultat visade att erfarenheterna skett i samspel med mannens vilja som nav.Kvinnornas handlingsutrymme begränsades av förväntningar, sanktioner,svårigheter att avvisa samt tvingande handlingar. Erfarenheterna hade osynliggjortsspråkligen och socialt. Begripliggörandet av det som skett var komplicerat fördeltagarna.

Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på språkutveckling och lärande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lärarkandidat. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden där jag intervjuade tre förskollärare. Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och språkutvecklande i leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att Dialogmetoden kan användas vid utomhus- såväl som vid aktiviteter inomhus.

This paper is a study of documentary film production with focus on the filmmakers choice and usage of sound equipment. Using professional articles and literature have first of all helped us determine a standard for the conventional use of sound equipment in documentary film. Afterwards, by analyzing our own interviews we?ve received answers on how filmmakers relate to the conventional usage and why they select equipment as they do. Thereafter, we describe a technical method which helps a filmmaker to be able to record sound for documentary film on his/her own, using simple measures without reducing quality.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i Dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet består av inspelade intervjuer med bönder som är aktiva lantbrukare i en socken norr om Västerås. I sitt identitetsskapande förhåller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhälleliga föreställningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i Dialog med dessa föreställningar. Analysen utgår från Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Upplevelser av coaching hos operativa chefer i en stor organisation, som genomgår en förändringsprocess gällande arbetet kring rehabiliteringsprocessen, har behandlats utifrån en kvalitativ forskningsansats. Lärandet är en naturlig del av det dagliga arbetet för cheferna i denna stora organisation och de som intervjuats har erhålligt individuell coaching. Coachingen bygger på en lärlogik där utveckling och lärande står i centrum vilket nås genom samspel och Dialog människor emellan där utgångspunkten är att se på lärande som en process knutet till erfarenheter, reflektion, kommunikation och förståelse. Chefernas arbete är präglat av flexibilitet, ansvar och utveckling. De coachade cheferna har upplevt coachingen på olika sätt och fokus i resultatet ligger därmed på de olika upplevelserna.

Sociala medier innebär ett nytt och revolutionerande sätt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvåvägskommunikation med ett stort antal användare. Genom sociala medier når serviceföretagen ut till fler användare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal där de kan föra en Dialog. Med rätt strategi, resurser och tillvägagångssätt kan användandet av sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stärka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..

High heels ? a fashion that has not gone out of style after hundreds of years. Despite their esthetic advantages, high heels become uncomfortable and harmful after repetitive and long term use. With this as a starting point, Huyen Nguyen ? a student at the Innovation Engineering Program at the University of Halmstad ? decided to make a final thesis project. The project goal has been to combine the esthetic advantages of high heels and bring a comfortable solution to the equation.

Språkrådet besvarar språkfrågor på internet via sin webbaserade frågelåda, men den ger inte så många svar som den skulle kunna. Jag har undersökt hur frågelådan bjuder in besökarna till Dialog och hur den upprätthåller Dialogen i enlighet med inbjudan. Jag har också undersökt hur den tekniska plattform som frågelådan vilar på bidrar till kommunikationen.Det visade sig att en del av frågelådans erbjudande är nästan omöjligt att ta del av på grund av tekniska och språkliga begränsningar, men också att det bör vara möjligt att med relativt enkla språkteknologiska medel minska det glapp som finns mellan frågelådan och dess sökare..

Denna studie är genomförd för att få insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar även vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrån Lev Vygotskijs teori om kunskap och språkutveckling analyserat vår empiri. Studien tittar också på hur turtagningen, vem som får ordet samt hur de får ordet. I analysen av turtagningen används Catrin Norrbys modell som utgångspunkt.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning..

Syfte Detta examensarbete är en studie i hur väl olika ordinlärningssätt är representerade i två kapitel i vardera två läroböcker och vad lärarens roll i språkundervisningen blir i förhållande till de två läroböckerna. Metod Undersökningen bygger på en forskningsdel med teorianknytning om ordinlärning och en analys av innehållet i de utvalda kapitlen i de två läroböckerna. Analysen utförs genom närläsning för att undersöka hur väl läroböckerna stämmer överens med den forskning som har granskats om ordinlärning. Resultat Undersökningen visar att läroböckerna brister i uppfångandet av alla elever med olika inlärningsstrategier och studietekniker. Samt att det blir lärarens uppgift att tillgodose eleverna med information om olika sätt att studera ord, om vikten av uppföljning, Dialog, och variation i språkundervisningen..

Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror på omorganisationen i sig utan hur förändringsprocessen har gått till. Deras reaktioner speglar ett motstånd mot sättet som förändringsprocessen har genomförts på. Det är personerna i organisationen och inte organisationsformen som är det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som påverkar en lyckad förändringsprocess är medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra Dialog innan beslutet är taget, kommunikation samt känsla av sammanhang..

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgarDialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad Dialog med medborgarna.