Sulfidjord anses allmänt vara en problemjord ur geoteknisk synvinkel. I allmänhet är sulfidjord sättningsbenägen och krypsättningar kan bli stora. Sulfidjord betraktas även som problematisk ur ett miljöperspektiv då den i kontakt med syre oxiderar och produkterna av det kan försura mark och vatten. Sulfidjordens sättnings- och krypegenskaper utgör svåra problem vid väg- och järnvägsbyggnad där stora mäktigheter på lösa sediment ofta påträffas. Efter väg 760 i Norrbotten påträffas just ett sådant område på 660 meter med ca 10 meters mäktighet av lösa sulfidsediment i form av silt.

Nyhetskonsumtionen har genomgått en förändring i Sverige. Helsingborgs Dagblad (HD) har upplevt en stadig minskning av papperstidningsprenumeranter, samtidigt som antalet läsare ökat på Internet. HD har också upplevt ett stort annonstapp på senare år vilket ligger i linje med andra mediebolag. Skiftande mediepreferenser har potentialen att ändra spelreglerna för tidningsbranschen då allt fler läsare väljer att konsumera nyheter på Internet. Samtidigt finns det indikationer på att konsumenter är ovilliga att betala för nyhetskonsumtion på Internet.

Syftet med detta arbete är att fastställa hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall även ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pågår ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begränsa användandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat ställs krav då staden upplåter eller säljer mark för byggande.I dagsläget hänvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gäller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag använder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att påverka som myndighetsutövare är ännu inte fullt utnyttjad.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen.En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter.

Biobränslen har blivit en alltmer viktig energiresurs och i Sverige står skogen för en stor del av biobränslet. Detta har lett till en viktig marknad inom svenskt skogsbruk. Vimeks inriktning inom detta område har varit hantering av energisortiment som uppkommer vid röjning och gallring. Under de senaste åren har Vimek utvecklat prototypmaskiner med mål att lösa hanteringen av detta sortiment från stubbe till avlägg. Problematiken med att konstruera en maskin med god lönsamhet har varit stor.

Detta arbete är ett examensarbete om markpackning i urban miljö med fokus på att undvika, åtgärda och ett växtval. Arbetet är skrivet på 15 hp inom LTJ-Fakulteten under perioden 2009/2010. Arbetet har olika avsnitt som tar olika ämnen inom markpackning.Den första delen handlar om bakgrunden till arbetet där det tas upp att ämnet kommer i grund och botten från Alnarp förskola samt att det är ett stort problem i den gröna sektorn. Själva syftet med arbetet var att få en bättre förståelse för markpackning hur det uppstår, hur det kan undvikas och åtgärdas. Det ska kunna ge grund till kommande arbeten i ämnet eftersom det är en sammanfattning av forsknings- och rapportmateria .

I början av vårterminen 2005 blev vi tilldelade detta examensjobb, som avslutning på YTH-programmet. Uppdragsgivare är Luleå kommun, Tekniska Förvaltningen. De vill få en projektering utförd på en gång- och cykelväg i S.Sunderbyn. Den ska gå från Kläppenskolan till Bodvallen längs väg 592. Bakgrunden till projektet är att de 450 st boende i området vill få en trafiksäker miljö framförallt för gående och cyklister.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Våra samhälleliga problem ser idag annorlunda ut än vad de gjorde vid förra sekelskiftet, men det räcker också att gå tillbaka femtio år i tiden, när Södra Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmärksammade om, är att vår miljö inte längre klarar den belastning som dagens bilanvändande medför. Genom de långa avstånd våra utspridda städer ger upphov till, förvärras det globala problemet. Vi behöver därför förtäta våra städer inåt och nyttja lämplig mark för detta, det har vi mycket att vinna på även ur andra avseenden. För att undvika att vi genom förtätning bygger bort stora kvaliteter i våra befintliga kulturmiljöer, behöver vi se området utifrån en helhet.

Mitt förslag till det nya badhuset i Västertorp inkluderar och programmerar parken, och gör den till en plats som är tillgänglig och välkomnande, och som på samma gång skyddar mot ljud och buller från motorvägen. Ett bullerskydd i form av en jordvägg reser sig bredvid det befintliga cykelstråket som går parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med växtlighet ut, med möjlighet för fotgängare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förväntas ge mer liv till parken, tillsammans med gröna ytor för picknick och fika med skydd från bullret. I landskapet höjer sig anonyma volymer med fasader av träpanel.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svårigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig påmind i stora delar av området, från både passerande tågtrafik, närliggande motorväg och flygtrafik.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

Knutpunkten är ett område i sydvästra Danderyd. Enligt kommunens översiktsplan är området ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Idag är Knutpunkten relativt osammanhängande och ostrukturerat och markanvändningen utgörs till största del av verksamheter. Störst är Danderyds sjukhus. Inom planområdet finns även Edsviken som är ett vackert naturområde.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen ökaPå marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.