Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.

Bakgrund: Gruppen Ă€ldre icke-heterosexuella i Sverige berĂ€knas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begrĂ€nsad kunskap om Ă€ldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara Ă€ldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanstĂ€lldes Ă„tta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomlĂ€sning, kvalitetsbestĂ€mning och analys av innehĂ„llet sammanstĂ€lldes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Äldre icke-heterosexuella sĂ„g pĂ„ och hanterade sin sexuella identitet pĂ„ olika sĂ€tt. Överlag tyckte mĂ„nga deltagare att de hade ett gott sjĂ€lvförtroende samt kĂ€nde att de var nöjda med livet.

Syftet med studien var att beskriva hur vÄrdtagarens samt vÄrdpersonalens agerande/beteende, (verbalt/kroppssprÄk) pÄverkade matintaget hos demenssjuka vÄrdtagare. Hur omgiviningsfaktorer pÄverkade matintaget har ocksÄ observerats. En observationsstudie genomfördes pÄ en demensavdelning under 5 luncher med hjÀlp av en observationsmall. Resultatet visade pÄ att de flesta verbala pÄpekanden/instruktioner frÄn personalen gavs till vÄrdtagarna de luncher dÄ de Ät minst, samt att personalen visade pÄ stor följsamhet gÀllande att kÀnna av hur vÄrdtagarna önskade hjÀlp under mÄltiderna. Interaktionen mellan vÄrdare/vÄrdtagare upplevdes "tryggt".

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sÀnder dem angÄende kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som frÀmst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för Àmnet relevant forskning, frÀmst med fokus pÄ samarbete mellan elever och mellan lÀrare, och av de delar av lÀroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjÀlp av en enkÀtundersökning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som inkluderades i den hÀr studien var musik, aktivitet och trÀning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjÀlp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det Àr viktigt att utforma alla dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder utifrÄn individen för att erhÄlla ett gott resultat.

Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrÄn ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framstÀlls i Big brother 2006. Jag ville titta pÄ hur tjejerna representerades i programmet i jÀmförelse med killarna. Det gjorde jag med hjÀlp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusÄpan Big brother dÀr jag utgick ifrÄn det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, mÄndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill sÀga att försöka förstÄ möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lÀrare. Jag har tittat pÄ vilka teckensystem som en lÀrare anvÀnder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera pÄ de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har anvÀnt mig av videodokumentering av tre lÀrsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri anvÀnder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehÄllet.

SagoupplÀsning och dockteaterförestÀllning kan öppna en förtrollande vÀrld och vÀcka barns fantasi, det kan ocksÄ fÄnga deras uppmÀrksamhet pÄ olika sÀtt dÀr man kan fÄ dem att börja frÄga och reflektera över sin omvÀrld. VÄrt syfte Àr att undersöka hur sagoupplÀsning respektive dockteaterförestÀllning kan fÄnga barns uppmÀrksamhet. Vi undersöker Àven eventuella likheter och skillnader, och vill ocksÄ observera fördelar och nackdelar med de olika metoderna relaterat till barnen. I vÄr underökning har vi varit ute i tvÄ omgÄngar pÄ en förskola med 15 barn i Äldern 3 till fem Är. Vid sagoupplÀsning framförde vi Den fula ankungen och vid dockteaterförestÀllningen framfördes Rödluvan och vargen.

Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka hur samt vilka sprÄkstrategier barnen anvÀnder i sina sociala interaktioner med andra barn och hur dessa sprÄkstrategier pÄverkar deras kamratrelationer. För att möjliggöra uppnÄendet av syftet studerades barnens interaktioner utifrÄn tre frÄgestÀllningar som fokuserade pÄ barnens sprÄkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrÄn det sociokulturella perspektivet, dÄ det verbala sprÄket och interaktion med andra barn ses som nödvÀndigt för barns lÀrande och utveckling inom detta perspektiv. Denna studie genomfördes med deltagande observation som metod dÄ barnens handlingar och interaktioner behövde studeras i deras dagliga miljö, som Àr förskolan. Jag valde deltagande observation som metod eftersom jag ville delta och befinna mig nÀra barnen i förskolan för att undersöka och skapa mig en bild av barnens verklighet.

Den fysiska beröringen Àr en förutsÀttning för att vÄrd överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hÀlso- och sjukvÄrden ett orÀkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns dÀr som en sjÀlvklar del i den dagliga vÄrden men kan ocksÄ anvÀndas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvÄrdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i Àmnet anvÀndes och var publicerade efter 1995.

Den fysiska beröringen Àr en förutsÀttning för att vÄrd överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hÀlso- och sjukvÄrden ett orÀkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns dÀr som en sjÀlvklar del i den dagliga vÄrden men kan ocksÄ anvÀndas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvÄrdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i Àmnet anvÀndes och var publicerade efter 1995.

En bra vÄrdsituation bygger pÄ en fungerande relation mellan patient och behandlare. GrundlÀggande för en bra relation Àr att kommunikationen fungerar. Kommunikation handlar dels om det verbala uttrycket, men Àven om kroppssprÄk. I samtalen med barn och förÀldrar mÄste vÄrdgivaren kunna möta bÄde kÀnslomÀssiga behov och behovet av kunskap. Syftet med arbetet Àr att beskriva hur god kommunikation beskrivs i litteraturen, hur den skapas i tandvÄrden samt hur kommunikationen sker pÄ Tandborsten Hermodsdal. Arbetet bygger pÄ en inspelad personlig intervju och information inhÀmtad frÄn lÀroböcker och vetenskapliga artiklar. LÀroböcker som anvÀndes handlar om kommunikation i vÄrden. Artiklarna Àr hÀmtade frÄn PubMed och Artikelsök och handlar om olika samtals- och kommunikationsmetoder. Resultatet visade bl.a. att den mest effektiva kommunikationen i en arbetsgrupp sker i smÄpratets form.