Detta arbete Àr det första steget i en lÄng process vars slutgiltiga mÄl Àr att utveckla en metod för automatisk övergÄng frÄn en icke-generisk objektorienterad applikation till en generisk.Helst borde stöd för en sÄdan transformation implementeras i en utvecklingsmiljö, IDE. En analogi skulle kunna dras till faktorisering av klasser, en operation som stöds av de flesta utvecklingsmiljöer idag. Som ett första steg i en pÄgÄende process Àr detta arbete tÀnkt att fungera som ett icke-trivialt exempel för framtida analys. Exemplet bestÄr av ett icke-generisk och ett generisk grafpaket som Àr skrivet i Java 1.4.2 respektive Java 5.0. Uppsatsen beskriver övergÄngen frÄn den icke-generiska till den generiska lösningen pÄ systematiskt sÀtt som gÄr att upprepa.

??FörsÀljningsbranschen anvÀnder sig av bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar, vilka kan bidra till att fÄ sÀljare motiverade. En fallstudie har genomförts pÄ ett försÀljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju sÀljare i tvÄ smÄ organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. FrÄgestÀllningen i studien var att förklara hur sÀljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetÀra och icke-monetÀra belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan sÀljarnas motivation av belöningar beroende pÄ organisationens storlek.

Denna uppsats har som syfte att berÀkna omfattningen och vÀrdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sÀttas i relation till nationalrÀkenskaperna. Som grund till berÀkningarna ligger SCB: s tidsanvÀndningsstudie 2000/2001 samt statistik pÄ löner och befolkningsmÀngd frÄn SCB frÄn det aktuella Äret. Uppsatsen fokuserar Àven pÄ hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. TvÄ tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. UtrÀkningarna av vÀrdet pÄ icke-marknadsarbetet berÀknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

MÄlet med arbetsterapeutens arbete Àr att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar bÄde patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden Àr tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger pÄ en enkÀtstudie som avsÄg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primÀrvÄrden gör pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter.

Denna uppsats bestÄr av kvantitativa undersökningar av tre olika sprÄkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet Àr hÀmtade frÄn det nationella provet i kursen Svenska B frÄn höstterminen 2008. UndersökningsomrÄdena Àr fundament, meningslÀngd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet Àr att se huruvida det finns nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att stÀlla det i relation till det betyg som de erhÄllit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver nÄgot lÀngre meningar Àn pojkar och att flickorna Àven har lÀngre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om religionslÀrare pÄ grundskolans senare Är upplever en konflikt mellan lÀroplanens mÄl om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nÀra koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels pÄ litteraturstudier, dÀr jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mÄngkultur, dels intervjuer med tio religionslÀrare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lÀrarna inte upplever nÄgon konflikt kring detta nÄgot motsÀgelsefulla, men att de Àr mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrÄn ett könsperspektiv. För att uppnÄ denna fördjupade förstÄelse observeras tre pedagogers beteende i olika lÀrandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord Àr det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus lÀggs pÄ eleverna. De metoder som anvÀnds under studiens gÄng Àr av etnografisk karaktÀr dÄ dessa Àr de bÀst lÀmpade metoderna för att ta reda pÄ hur verkligheten, i detta fall skolan dÀr undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att fÄ en klarare bild av hur pedagogerna i frÄga tÀnker angÄende jÀmstÀlldhet. Den kvalitativa aspekten av jÀmstÀlldhet, som Àr i fokus under detta arbete, innebÀr att kvinnor och mÀn ska ha samma rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter nÀr det kommer till saker i vÄr vardag.

Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka mobbningens olika arenor och pÄ vilka platser pÄ de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns ocksÄ ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som Àr vanligast förekommande och varför de Àr vanligast. En kvalitativ metod anvÀndes för att syftet skulle kunna uppnÄs. Alla informanter i undersökningen var elever som gick pÄ gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen frÀmst förekommer i skolan.

Inom svensk landstingsverksamhet genomför man Ärligen ett stort antal IT- investeringsprojekt. DÄ ett IT-system skall utvecklas eller inköpas av ett landsting förestÄr ett investeringsbudgeteringsarbete. I de kalkyler landstingen upprÀttar vill de kunna bedöma icke-monetÀra nyttor av IT- system i ekonomiska termer. Dessa kan vara svÄra att identifiera och vÀrdera men Àr samtidigt av stor betydelse. Problemet Àr sÄledes hur man systematiskt finner icke-monetÀra nyttor för IT-investeringar? Detta examensarbete syftar till att förklara ett system för strukturerad identifiering av icke-monetÀra nyttovÀrden och beskriva dess anvÀndbarhet vid olika kategorier av IT-investeringar inom den svenska landstingsverksamheten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smÀrta, hos Àldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att skatta/bedöma smÀrta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/sÀrdrag man anvÀnder sig av vid smÀrtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de Àr erkÀnda och hade ett relativt stort utbud pÄ relevanta artiklar inom Àmnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie dÀr resultatet baseras pÄ vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Den traditionella ekonomistyrningen rÀcker inte lÀngre till för att nÄ lönsamhet i företag, varför ekonomistyrningen mÄste moderniseras. Det rÀcker inte med ett finansiellt fokus och organisationer bör inkludera icke finansiella mÄl i styrningen. Undersökningar som gjorts visar pÄ att det finns ett samband mellan företag som anvÀnder icke finansiella mÄl och ökad lönsamhet. Ett annat omrÄde som ocksÄ kan bidra till en ökad lönsamhet Àr företagskultur.Uppsatsen syftar till att skapa en bredare förstÄelse kring innebörden av begreppen företagskultur och icke finansiella mÄl men Àven begreppen vision och vÀrdegrund.En kvalitativ studie har genomförts. Empirin Àr insamlad genom Ätta kvalitativa intervjuer.