Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.

SAMMANFATTNINGProblem: Soliditet AB:s kreditvÀrderingsmodell baseras frÀmst pÄ finansiella mÄtt vid kreditklassificering. SÄledes undrar vi om anvÀndandet av icke-finansiella mÄtt kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgÄng jÀmfört med andra kreditvÀrdiga företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en enkÀtstudie av AAA- samt B-företagens anvÀndande och hur vÀl de presterar i de icke-finansiella mÄtten se om de icke-finansiella mÄtten har nÄgon betydelse för ett bÀttre eller sÀmre kreditbetyg.Teori: Vi har anvÀnt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och HenrisŽ fyra kapaciteter.Metod: Vi har valt att genomföra en enkÀtstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att faststÀlla genomsnittliga och statistiska skillnader (p-vÀrden) mellan företagen.Empiri: MedelvÀrden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-vÀrden redovisades i tabeller.Slutsatser: Vi kunde inte finna nÄgra övergripande samband mellan de icke-finansiella mÄtten och ett visst kreditbetyg..

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

Den hÀr studien handlar om barns sociala liv i hem och skola relaterat till faktorer som kan vara stressbelastande. Syftet med studien var att undersöka och belysa lÀrares reflektioner kring barns sociala liv i hem och skola, attityder och sprÄkbruk i grundskolans tidiga Är idag och för tio- femton Är sedan. Syftet var ocksÄ att undersöka och belysa barns aktiviteter efter skoldagens slut ur ett förÀldraperspektiv. Syftet avgrÀnsades till Ärskurs 2 i grundskolan. Metoden jag anvÀnt mig av har varit kvalitativa interjuver med tre lÀrare, samt kvantitativa enkÀter till förÀldrar till barn i tvÄ av de klasser dÀr jag intervjuat lÀrarna.

Det Àr inte ovanligt förekommande att ambulanspersonal rÄkar ut för hot och vÄldshÀndelseroch enligt statistiken Àr detta ett problem som ökar hela tiden. Enligt Arbetsmiljöverket stÄrvÄrd och omsorgssektorn för 60 % av samtliga anmÀlningar inom hot och vÄldskategorin.Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och hanteringkring hot och vÄld i det dagliga arbetet. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativintervjustudie dÀr fem intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Ur resultatetframkom ett generellt tema; utsatt för hot och vÄld, med fem tillhörande kategorier; otryggmiljö, sÀkerhetstÀnkande, förebyggande strategier, avledande strategier och kÀnslomÀssighantering. Vidare pÄvisade resultatet att hot och vÄldssituationer inte enbart handlar omverbala hot eller vÄldshandlingar.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Personer med lÄngvarig icke malign smÀrta upplever att smÀrtan kontrollerar och begrÀnsar dem i vardagen.

Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.

Denna studie utgÄr ifrÄn Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat sÀger att information bearbetas av tvÄ separata symboliska system. Dessa system Àr det ickeverbala och det verbala systemet vilka Àr specialiserade pÄ att bearbeta tvÄ olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och sprÄklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete pÄ dubbelkodningshypotesen som kan hÀrledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angÄende bilders och ords konkreta vÀrde kom Paivio fram till att vi bÀst minns bilder, dÀrefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det hÀr pÄ att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (bÄde ickeverbalt och verbalt).

VÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagoger anvÀnder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgÄngspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som Àr tvÄ forskare, betonar bÄda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vÄr studie har vi valt att lÀgga stor tyngd pÄ dessa forskare, dÄ de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att anvÀnda oss utav tvÄ kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i Ärskurs fem, det vill sÀga barn som Àr 11-12 Är samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkÀtsvar. Undersökningarna genomfördes i tvÄ klasser pÄ en central skola i en större stad samt i tvÄ klasser i en byskola belÀgen utanför staden.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

HÀlso- och sjukvÄrdspersonal har ett ansvar att ge alla patienter god vÄrd pÄ lika villkor. Icke-heterosexuella har en historik av att diskrimineras och att stÀmplas som avvikande. Heteronormativiteten, dÀr heterosexualiteten fungerar som norm, genomsyrar hÀlso- och sjukvÄrden. Det har visat sig finnas brister i bemötandet av icke-heterosexuella patienter och att de i högre grad har nedsatt psykiskt vÀlbefinnande Àn heterosexuella. Syftet med vÄr litteraturstudie var att undersöka hur icke-heterosexuella patienter upplever sig bli bemötta i hÀlso- och sjukvÄrden samt vilka faktorer som pÄverkar bemötandet.

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmÀtning i detaljhandeln innebÀr utvÀrdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgÄng. Ett prestationsmÀtningssystem bör innehÄlla en balans av finansiella och icke-finansiella mÄtt, och tillrÀckligt mÄnga mÄtt. Samt hÀnsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lÀmpligt och effektivt för företaget och ge anvÀndbar information. Syfte: Studien Àmnar beskriva och analysera anvÀndandet av icke-finansiell prestationsmÀtning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmÀtningssystem.Genomförande: Studien Àr en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktÀrsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmÀtning i detaljhandeln i Sverige saknas.

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka bildningen av olika sociala identiteter inom nÄgra olika kategorier inom den svenska allmogen. Detta har utförts genom att med hjÀlp av olika handlingsmönster, verbala eller icke-verbala, kartlÀgga sÄdana mönster och förÀndringar som skulle kunna vara tecken pÄ en djupare liggande mentalitet. I denna sökta mentalitet har dÄ kulturbegreppet identitet identifierats och hypotetiskt konstruerats för de olika kategorierna.Undersökningens geografiska omrÄde Àr 6 hÀrader i landskapet NÀrke. Askers, Sköllersta, Glanshammars, Kumla, Edsbergs och Grimstens hÀrader. Den studerade tidsperioden Àr 1660-1681.En av kategorierna som har studerats Àr dem som under 1600-talet i allt högre grad lÀt sig lejas som ersÀttare för de som skrivits ut som ordinarie knektar till armén genom den rekryteringsform som anvÀndes under denna period, utskrivningar.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns sprÄk och hur pedagogernas syn pÄ kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om sprÄk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn Àr nyfikna och flitiga aktörer som vill lÀra sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr med fokus pÄ observationer och intervjuer. UtifrÄn studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts pÄ samma förskolor.