Vi har under vår utbildning, vår egen skoltid och genom andra erfarenheter kommit i kontakt med temaarbeten vid ett flertal tillfällen. Många av de elever vi har mött tycker att de traditionella lektionerna känns tråkiga och ointressanta. Elever föredrar att arbeta mer i tematisk form, eftersom det är ett mer kreativt och spännande arbetssätt, än det traditionella lektionerna. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger och elever upplever temaundervisning kontra traditionell undervisning. Vi tog kontakt med en skola som arbetade tematiskt och har i denna gjort både observationer och intervjuer för att försöka hitta ett svar till vårt syfte.

Den traditionella strategiska skolan består av en uppdelning mellan civilt och militärt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskräckning/ påtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi är viktiga utgångspunkter. Men går det teoretiska ramverk som till stor del här-stammar från von Clausewitz att tillämpa på cyberrymden? En miljö som präglas av att den för-ändras så fort någon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska gränser och där skillnaden mellan militärt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillämpning på Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersäkerhetsstrategier.Syftet med denna uppsats är att pröva hur väl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

På senare tid har inriktningen på ekonomistyrningen i revisionsbranschen förändrats från att vara baserat på traditionell prestationsmätning, såsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen därtill är att det i det närmaste är omöjligt att mäta kvaliteten på en revision. Förändringen har till stor del skett inifrån branschen, från byråerna och branschens rådgivande organ, men även genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen läggs vid de mjukare dimensionerna, även om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna ändock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrån en strategisk styrmix, vilket är benämningen på en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samha?llet då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av maskulinitet konstrueras i två utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen ämnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig åt samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhävs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de två vuxna männen har för hur pojken formar sin manlighet. Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hämtad ifrån boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning på narrativ då denna metod är framtagen för att applicera på television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och därmed är relevanta för analysen. Dessa är uppdelade i två motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vänskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen. Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter framställs genom narrativets övergripande mönster i de två analyserade episoderna.

Allt fler förespråkar ett mer kreativt tänkande i företagsvärlden. Samtidigt har den traditionella marknadsföringen fått kritik för bristen på kreativitet inom disciplinen. Många menar att det inom designdisciplinen finns metoder och tankesätt som främjar kreativitet och innovation användbara i företagsvärlden. Samtidigt ser vi hur designintresset i många av de större företagsekonomiska skolorna världen över ökat. Vi har tillsammans med sex stycken andra studenter, fyra från industridesigninriktingen på Konstfack och två från Marknadsakademien vid Stockholms universitet, bedrivit ett interdisciplinärt affärsutvecklingsprojekt.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet ?stereotypa könsroller? och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet ?stereotypa könsroller? innebär.Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.

Uppsatsens syfte är att undersöka kommentarsfälten på svenska litteraturbloggar, och diskursanalys används för att avgöra hur diskursen ser ut. Diskussionen i kommentarsfälten ställs i relation till forskning om traditionella läsgrupper, för att se om och hur fenomenen kompletterar varandra. Uppsatsens frågeställning är ?Hur diskuteras och tolkas litteratur i bloggkommentarer??.Uppsatsens resultat visar att en tiondel av de 165 kommentarer som studerats innehåller tolkning. Detta innebär att de läsare som söker sig till de studerade litteraturbloggarnas kommentarsfält inte huvudsakligen gör det för att tolka litteratur.