I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa utevistelsens pedagogiska roll i förskolans alla utomhusmiljöer och det medvetna förhÄllningssÀttets betydelse för verksamheten. Litteraturen utgÄr frÄn forskares Äsikter om utomhuspedagogik som kopplas till styrdokumenten. I undersökningen anvÀnds intervjumetod. Intervjuer har gjorts med Ätta förskollÀrare frÄn olika förskolor med sÄ lika förutsÀttningar som möjligt för utevistelse. Vi vill fÄ en inblick i det medvetna pedagogiska förhÄllningssÀttets och helhetstÀnkandets betydelse vid utevistelsen pÄ förskolan.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala lÀn, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt dÀr mÄlet Àr att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset stÄr inför mÄngÄriga ombyggnationer och för att stÀrka omrÄdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram Àr ett mÄste. VÄrt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översÀttas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartlÀggande, dÀr vi arbetat utifrÄn tre teman: det första handlar om projektets förutsÀttningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det fÀrdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet Àr tÀnkt att omsÀttas och översÀttas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översÀttning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förÀndrat och kan komma att förÀndra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka ÄtgÀrder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hÀnvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att sjÀlva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur lunchmÄltiden ser ut pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta fÄr vi genom att undersöka om man kan se spÄr av dessa under mÄltidssituationen. I studien tar vi Àven reda pÄ vilka spÄr av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingÄr i arbetet Àr Montessori, Reggio Emilia och ?I ur och skur?.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att beskriva lÀrares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus pÄ elevers lÀrande och delaktighet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar kÀnner lÀrarna att de tre olika modellerna fÄr för undervisningen i bollspel? Hur och nÀr passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lÀrarna pÄ delaktighet i bollspel och upplever de att nÄgon undervisningsmodell fungerar bÀttre nÀr det gÀller att skapa delaktighet? Vilka vÀrden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjÀlp av de tre modellerna?MetodIdrottslÀrare frÄn tre olika skolor har under tio veckor fÄtt prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrÄn tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfÀllen per klass fÄtt undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.

Rasten Àr en stor del av elevernas skoldag. Den pÄverkar elevernas trivsel och dÀrmed Àven i förlÀngningen deras mÄluppfyllelse. Elever som har svÄrt med raster tenderar att fÄ svÄrt Àven pÄ lektionerna. Eftersom det Àr pedagogerna i skolan som sÀtter ramarna för elevernas raster Àr jag intresserad av att undersöka vilka tankar lÀrare pÄ mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sÀtt pÄ vilket man tÀnker om rasten pÄverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frÄgestÀllningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens mÄluppfyllelse? lÄg till grund för frÄgor som jag stÀllde till trettioen lÀrare pÄ mellanstadiet i en enkÀt och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhÀlsoteam.

Mellan Är 1987 och 2000 fanns ett bevÀpnat helikopterförband inom arméflyget. Dessa tvÄ pansarvÀrnshelikopterkompanier anvÀndes för att bekÀmpa stridsfordon. Efter nedlÀggningen har Sverige inte haft en helikopter med bevÀpning för annat Àn egenskydd.Uppsatsen syftar till att utifrÄn William S. Linds teori om manöverkrigföring utvÀrdera om pansarvÀrnshelikopterkompanierna framgÄngsrikt bidrog till att besegra motstÄndaren.Det framkommer att pansarvÀrnshelikopterkompaniernas taktik vÀl stÀmmer överrens med Linds teori vilket pekar pÄ att bestyckade helikoptrar Àr ett mycket anvÀndbart instrument inom manöverkrigföringen.  .

1993 skrev Sverige under FNs konvention för biologisk mÄngfald, vilket Àr ett juridiskt dokument som innebÀr att Sverige har förbundit sig att bevara och hÄllbart bruka denbiologiska mÄngfalden. Som en uppföljning till detta antogs Programmet för Odlad MÄngfald, POM. Andra aktörer i bevarandet av vÀxtgenetiska resurser Àr CBM, Jordbruksverket, NordGen, klonarkiven och SLU. Som en del i arbetet med att bevara den biologiska mÄngfalden, odlas material av vegetativt förökade vÀxtslag i genbanker.En utredning av betydelsen av dessa genbanker i Sverige Àr huvudsyftet med mitt examensarbete. Tre olika perspektiv redovisas och diskuteras; 1) Bevara för framtida vÀxtförÀdling/nyttoperspektivet, 2) Bevara för historiska och kulturella intressen, och 3) Bevara för etiska och existentiella vÀrden.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Problem DÄ genusframstÀllningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera pÄ vilket sÀtt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera FörkvÀlls sprÄk ville vi komma fram vad innehÄllet förmedlade, vad som sÀgs varför. Syfte Uppsatsens syfte Àr att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom sprÄket i programmet FörkvÀll.Bakgrund FörkvÀll sÀnds pÄ TV4 mÄndag till fredag pÄ kvÀllstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sÀnds frÄn andra vÄningen pÄ T-centralen i Stockholm.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frÄgan Àr varför killar och tjejer vÀljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades tvÄ killgrupper och tvÄ tjejgrupper frÄn tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det Àr mÄnga faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev vÀljer. Grupperna bekrÀftade att det inte var en jÀmn fördelning mellan kön och instrument och det var företrÀdelsevis tjejer som satsade pÄ sÄng.

?Hur upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett metodologiskt hjÀlpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets vÀggar? Àr en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination pÄ institutionen för Musik och Media vid LuleÄ tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte Àr att ge en bred överblick av förutsÀttningarna för kreativitet. Jag kommer ocksÄ studera vilka metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

Syftet med uppsatsen Àr att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en traditionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmÀrksamheten dels mot hur strukturering och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i observationerna utgör inramning och anvÀndning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger pÄ ett induktivt angreppssÀtt dÀr en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna. Datamaterialet har i huvudsak samlats in med hjÀlp av observationer och intervjuer.