Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptÀcker och synliggör barnens matematik pÄ förskolorna.Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval och ligger i vÄra nÀromrÄden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfÀllen. I de observerade undersökningstillfÀllena upptÀcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastÀn pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll pÄ med. Samtliga pedagoger var noga med att anvÀnda rÀtt matematiska begrepp i samtalen med barnen.Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt anvÀndande av matematiken, men att de i observationerna ÀndÄ anvÀnde sig av metoder som liknade varandra.

SammanfattningArbetets art: Uppsats i pedagogik, 41?60 poÀngTitel: Betydelsen av pedagogisk grundsyn i olika verksamheters kompetensutvecklingsarbete inom tre branscher.Title in English: The significance of pedagogical basic view in different organizations? competence development within three branches.Författare: Jane JohanssonPernilla RidalEva-Britt StrandHandledare: Linda Reneland-ForsmanAntal sidor: 38 sidorProblem: PÄ vilket sÀtt uttrycks pedagogisk grundsyn i verksamheternas dokumentation? PÄ vilket sÀtt speglas pedagogisk grundsyn i verksamheternas arbetssÀtt och kompetensutvecklingsinsatser? Vad finns det för likheter och/eller skillnader i verksamheternas uttryckta pedagogiska grundsyn och deras val av kompetensutvecklingsinsatser?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa hur arbetsgivares pedagogiskagrundsyn pÄverkar valet av kompetensutvecklingsinsatser inom tre olika branscher.Vi har i uppsatsarbetet valt att göra kvalitativt semi-strukturerade intervjuer. TvÄ representanter frÄn varje bransch har intervjuats. Branscherna utgörs av kommunal verksamhet, tjÀnste- och producerande företag. I analysarbetet har vi lÄtit oss inspireras av en hermeneutisk ansats nÀr dokument och intervjutexter har tolkats.

Motivering till val av undersökning Àr att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pÄgÄende verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbÀttra dess funktion.Syftet Àr att undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om skriftliga omdömen har pÄverkat lÀrares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden Àr kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lÀrare samt tvÄ rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare Är.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som nÄgot positivt, men att lÀrarna behöver bÀttre förutsÀttningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. LÀrarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. LÀrarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lÀttare kunna arbeta med skriftliga omdömen.Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur förskollÀrare ser pÄ och anvÀnder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och mÄlsÀttningar en förskollÀrare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit sÄ högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. DÀrför sÄ reviderade Skolverket LÀroplanen för förskolan 2010, dÄ bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Studiens syfte var att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ ledarskap och pÄ förskollÀrares roll som ledare, lÀrare och pedagogisk ledare. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var hur förskollÀrare ser pÄ begreppen ledare, lÀrare och pedagogiska ledare, vad de anser krÀvs av en ledare i förskoleverksamheten, om de anvÀnder sig av nÄgon sÀrskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende pÄ om de arbetat lÄng eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod, dÀr sex förskollÀrare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollÀrare ansÄg sig vara pedagog eller pedagogiska ledare. DÀremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stÄ för.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att observera tvÄ olika stylistlÀrares arbete under nÄgra lektioner. Hur arbetar de med; mÄl, process, Äterkoppling samt bedömning Hur ser förutsÀttningarna ut nÀr det gÀller det pedagogiska arbetet och har eleverna nÄgot inflytande? LÀrarna arbetar pÄ gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hÄr och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrÄn tvÄ liknande lektionspass i hantverksteknik, Ärskurs tvÄ pÄ olika gymnasieskolor, utifrÄn teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det bÄde finns skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt, förutsÀttningar samt gÀllande elevinflytande..

Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en analytisk modell för riktad sprÀngverkan med konisk geometri. Modellen har testats och anvÀnts i ett egenskrivet program i C som simulerar förloppet. Programmet ska kunna hantera mÄnga olika modeller av RSV. Den frÀmsta anledningen att ta fram en analytisk förenkling av problemet Àr de lÄnga exekveringstiderna i de motsvarande tre-dimensionella strömningskoderna. En annan anledning Àr att strömningskoderna ofta har svÄrigheter att simulera strÄlbildningen i en konisk RSV.

Olika sÀtt att lÀra - en utmaning i det pedagogiska uppdraget, av Birgitta Sundström och Caroline Wahlström, Àr en kvalitativ och beskrivande undersökning av sju lÀrares Äsikter om sin yrkesroll dÄ de tillÀmpar teorier om lÀrstilar i sitt arbete. Undersökningens fokus Àr riktat mot lÀrarperspektivet dÄ vi saknar detta i de tidigare examensarbeten vi tagit del av. Insamling av datamaterial till vÄr undersökning har bestÄtt av litteraturstudier samt genomförande av intervjuer med sju lÀrare som aktivt arbetar med lÀrstilar som ett redskap i sin undervisning. Av dessa Àr fem lÀrare verksamma inom grundskolan, frÄn Är tre till Är nio, och tvÄ Àr lÀrare inom gymnasieskolan och KomVux. Vi har ocksÄ dokumenterat klassrumsmiljöer samt konkret material som anvÀnds i undervisningen med lÀrstilar. Syftet med vÄr undersökning var att söka efter mönster och variationer i de intervjuade lÀrarnas Äsikter om tillÀmpning av teorier om lÀrstilar som ett pedagogiskt redskap.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie Àr att undersöka om och hur lÀsförmÄgan pÄ en skola sjunkit. Ett annat syfte Àr att undersöka vad detta fÄtt och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar pÄ de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av SÀljös och Vygotskijs teorier om lÀrande, det vill sÀga lÀrande i det inlÀrningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers lÀsförmÄga förÀndras, förÀndras ocksÄ den sociala miljö som karaktÀriserar inlÀrningsklimatet.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn Àr olika individer, har olika lÀrstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mÄl i skolan. Elever som inte lyckas uppnÄ mÄlen tenderar att bli föremÄl för ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lÀrare och elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar deras val av arbetssÀtt samt vilka barn som Àr berÀttigade till ett ÄtgÀrdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkÀt som instrument. Studien har genomförts pÄ tolv förskolor med de för vÄr studie aktuella pedagogikerna. EnkÀten innehÄller 21 frÄgor.

Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att fördjupa oss i och undersöka vilka pedagogiska möjligheter spelfilmen har i svenskundervisningen pÄ gymnasiet bland annat genom att intervjua filmkunskapslÀrare. Vi har jobbat utifrÄn olika frÄgestÀllningar dÀr den viktigaste lyder: Varför Àr det viktigt att lÄta det vidgade textbegreppet fÄ större utrymme i svenskundervisningen? Studien genomfördes med Ätta kvalitativa intervjuer med svensk- och filmkunskapslÀrare pÄ fyra olika skolor. En kvalitativ enkÀtundersökning kompletterade intervjuerna. Huvudresultatet frÄn detta arbete Àr att filmanvÀndandet skiljer sig Ät pÄ en mÀngd olika punkter i filmkunskap och svenskundervisningen samt att idag finns i stort sett alla tekniska förutsÀttningar för film i undervisningen..