Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhÄllningssÀtt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om tvÄ pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua tvÄ pedagoger som arbetar i en förberedelseklass Är 1-3 och Är 6-9.

SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur nyanlÀnda barn samspelar med andra barn i leken nÀr de inte talar sprÄket och hur börjar de lÀra/utveckla majoritets sprÄket (svenska). För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa observationer under tvÄ olika perioder: förstudie, minietnografisk studie. EfterÄt gjorde jag stimulated recall intervju dÀr jag hade samtal med pedagogerna och jÀmförde mina upplevelser angÄende barns beteende och utveckling med deras. Jag har spelat in samtalet med hjÀlp av en smart phone och sedan transkriberade. Resultatet visar att nyanlÀnda barn i början oftast anvÀnder sig av kroppssprÄk, blickar, mimik, imitationer och olika ljud för att göra sig förstÄdda nÀr de samspelar med andra barn i leken. Jag kom i min undersökning ocksÄ fram till att det tar tid för att nyanlÀnda barn ska utveckla sociala relationer med andra barn och det beror mycket pÄ hur mycket stödd de fÄr frÄn vuxna. Vidare visar resultatet att sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda barn beror mycket pÄ pedagogernas engagemang, respekt till barnets sprÄk, bakgrund och erfarenheter samt pedagoger som behÀrskar barnets sprÄk och kan kommunicera med barnet pÄ ett mer betydelsefullt sÀtt..

För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill Àven undersöka hur skolan har lagt upp sin strÀvan att uppfylla lÀroplanens mÄl genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frÄgor vi avsÄg att besvara med studien var: AnvÀnder man med nÄgon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gÄ i en vanlig klass? VÄra metoder bestÄr av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer dÀr de intervjuade har god kÀnnedom om den funktionshindrades kommunikativa förmÄga. Fallstudien genomfördes pÄ en skola i en kommun i norra Sverige.

This paper examines the non-profit organization Friskis&Svettis in order to gain insight into whether governmentality is used and if it is being used in what way. Furthermore we analyzed the requirements and consequences that that may have developed out of this governance structure. To get answers to the questions asked in this paper, a qualitative approach has been taken by the use of interviews with officials at Friskis&Svettis Uppsala. The conclusions drawn from the survey is that there are factors that indicate that governmentality is used within the organization by way of the use of guidelines which can be seen as a technique to control individuals and point them in the desired direction, and the follow-ups that can verify that the guidelines are being followed by the officials. The guidelines and the follow-up have also been an organizational requirement.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frÄgor som behandlas Àr hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lÀrarens talutrymme. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien Àr barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i Är tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frÄgor som behandlas Àr hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lÀrarens talutrymme. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien Àr barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i Är tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Barnpsykologiska utredningar har blivit allt vanligare. En viktig del av en utredning Àr Ätergivningen dÄ resultaten delges förÀldrarna. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förÀldrars upplevelse av en Ätergivning med fokus pÄ relationen till utredaren, validering, invalidering, samt emotioner i förhÄllande till upplevelsen av att ha fÄtt ny förstÄelse för barnet. Studien Àr en tvÀrsnittsstudie med 33 deltagare. Resultaten visar att positiva emotioner och invalidering Àr de bÀsta prediktorerna för i vilken grad förÀldrarna upplever att de fÄr ny förstÄelse.

Syftet med vÄr uppsats var att hitta svar pÄ hur lÀrare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden vÀcks. Vi har tagit del av mÄnga olika teorier som sÄvÀl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fÄtt ett brett underlag till vÄrt arbete. Litteraturen har varit inriktad pÄ Àmnet, nÀmligen hur samtalet bör gÄ till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lÀrare och kuratorer har vi fÄtt en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jÀmföra vÄrt resultat med den valda litteraturen.

Barn med förekommande sprÄkstörning Àr vÀldigt vanligt förekommande i förskolan idag. Men dock Àr det inte förens barn/barnen Àr omkring fyra till fem Ärs Älder som dessa tal ? och sprÄksvÄrigheter brukar upptÀckas. DÄ det kan vara svÄrt att upptÀcka om det rör sig om störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barn i verksamheten och sÄ att sprÄkutvecklingen för barnet skall kunna utveckla sitt tal- och sprÄk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka rutiner och perspektiv pÄ anmÀlningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förstÄelse för anmÀlningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.   Samtalsintervjuer anvÀndes som metod och utfördes pÄ en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades tvÄ förskollÀrare, en specialpedagog samt en förskolechef. PÄ skolan intervjuades tvÄ lÀrare, en kurator samt ett rektorstöd.     I resultatet framgÄr det att de intervjuade förskollÀrarna, lÀrarna samt specialpedagogen anser att det Àr otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad frÄn förskolechef och rektor som anser att detta Àr tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansÄg att en stor del av lÀrarens roll innebÀr att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.

Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift Àr att förebygga smÀrta och att planera sitt arbete kring barnet sÄ att de utsÀtts för minsta möjliga smÀrta. Faktorer som pÄverkar sjuksköterskan i detta Àr erfarenhet och personlighet.Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smÀrta inom primÀrvÄrd. Den metod som valts för denna studie Àr en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultaten i studien grundar sig pÄ tio intervjuundersökningar utförda pÄ sjuksköterskor inom primÀrvÄrd. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primÀrvÄrd bemöter och hanterar barn med smÀrta.

Den hĂ€r studien har till syfte att utreda om barns vilja pĂ„verkar beslutet om insatserna i LVU-utredningar. Vi ville Ă€ven undersöka om barn Ă€r delaktiga i beslut som rör dem sjĂ€lva i socialtjĂ€nstens utredningsarbete, samt om barn Ă€r synliga i utredningsdokumenten. För att ta reda pĂ„ det syftet har vi valt att anvĂ€nda oss av följande frĂ„gestĂ€llningar.1. Vilka metoder anvĂ€nder sig socialtjĂ€nsten av i LVU-utredningar för att ta reda pĂ„ vad barnet sjĂ€lv vill? 2. Är utredningen skriven pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att barnet kan ta del av alla dess delar?3.