NÀr ett barn i en flerbarnsfamilj blir diagnostiserad med en funktionsnedsÀttning pÄverkar det inte bara barnet i sig, utan Àven resterande familj. FörÀldrarna mÄste anpassa sina vardagliga rutiner efter barnet, och syskon kan ibland kÀnna att de inte fÄr lika mycket uppmÀrksamhet. Tidigare forskning visar att syskonrelationen till barnet med funktionsnedsÀttning pÄverkas negativt nÀr uppmÀrksamheten frÄn förÀldrarna skiljer sig mellan barnen. Syftet med studien Àr att beskriva och söka förstÄelse kring sex vuxna syskons upplevelser av att vÀxa upp med ett syskon med funktionsnedsÀttning, samt hur det pÄverkat uppvÀxten och relationerna till barndomsfamiljen. Studien genomfördes via kvalitativ metod och Àr baserad pÄ intervjuer frÄn sex informanter dÀr samtliga vuxit upp med ett syskon som diagnostiserats med funktionsnedsÀttningen autism eller Downs syndrom.

FörÀldraskap Àr en enorm utmaning och det finns ett stort behov av olika former av förÀldrastöd. Mindfulness har pÄ sistone fÄtt alltmer uppmÀrksamhet som en effektiv metod inom mÄnga terapeutiska och hÀlsofrÀmjande sammanhang. Jag frÄgade mig dÀrför om mindfulness skulle vara en metod och ett förhÄllningssÀtt som Àven kan frÀmja förÀldraförmÄgan. Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar, som praktiserade olika meditationsmetoder, upplevde hur mindfulness stödde deras förÀldraförmÄga, vad det för dem personligen betydde och vad det i praktiken innebar. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förÀldrar som praktiserade mindfulness i sitt förÀldraskap. Resultatet stÀmmer vÀl överens med forskningen om mindful parenting, mindful relating och betydelsen av förÀldrarnas mentaliseringsförmÄga för en trygg anknytning. Mindfulness visade sig vara ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar förÀldrarnas förhÄllande med sig sjÀlva och sina nÀrmaste.

Varje Är berÀknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. SocialtjÀnsten har ett ansvar för att barn och unga ska vÀxa upp under goda och trygga förhÄllanden. För att detta ska vara möjligt Àr anmÀlningsskyldigheten ett redskap som innebÀr att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnÀmnden anmÀla nÀr de fÄr misstanke eller kÀnnedom om barn som far illa. Skolkuratorer trÀffar barn varje dag och har dÀrför en gynnsam position nÀr det gÀller att uppmÀrksamma barn som far illa. Studiens syfte har dÀrför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svÄrigheter anmÀlningsskyldigheten kan tÀnkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrÄn ett skolkuratorsperspektiv.

Syftet med denna uppsats, detta examensarbete, har varit att undersöka vilken innebörd pedagoger i förskolan samt förÀldrar, tillskriver begreppet fostran. Vi har genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt tre förÀldrar, fÄtt erfara att fostran kan innebÀra att lÀra sig om det sociala samspelet, att lÀra sig skillnaden mellan rÀtt och fel eller vilka beteenden som Àr acceptabla och vilka som inte Àr det. Flertalet av de intervjuade, sÄvÀl pedagoger som förÀldrar, uppfattar att lÀrande och fostran i mÄngt och mycket Àr samma sak och att det i slutÀndan handlar om att föra, dels den egna familjens, men ocksÄ de rÄdande samhÀllsvÀrderingar, vidare till barnet för att pÄ sÄ vis skapa goda, empatiska samhÀllsmedborgare. VÄr slutsats av detta Àr att genom mellanmÀnskliga samspel, sÀrskilt vuxnas förhÄllningssÀtt, fostras barn in i det samhÀlle som för nÀrvarande rÄder och dÀrmed utvecklar barn kompetenser för att möta sin egen framtid..

Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Diagnoser Àr ett Àmne som diskuteras bÄde pÄ skolor och i samhÀllet, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthÄllning, pedagogiska förhÄllningssÀtt samt uppfostringstekniker. LÀrare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar. Men hur prÀglas och utformas familjens vardag nÀr det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill sÀga nÀr ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, förÀldrar och barnet sjÀlv angÄende familj, vÀnner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av diktafon som senare transkriberades.

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete dÄ de mister en förÀlder och att barnen inte fÄr bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet fÄr bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte Àr att beskriva barns upplevelser av att förlora en förÀlder. Studien Àr en litteraturstudie gjord pÄ tvÄ böcker dÀr barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förÀlder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehÄllsanalys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa hur konflikten mellan separerade förÀldrar pÄverkar den enskilda förÀlderns förÀldraskap och vilka följderna blir för barnen. Vi har ocksÄ velat ta del av separerade förÀldrars erfarenheter av den hjÀlp som erbjudits dem och barnen i samband med förÀldrakonflikten, för att fÄ idéer till utveckling i arbetet med att stödja förÀldrar och barn dÄ förÀldrarna Àr i konflikt.Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat nio förÀldrar. Urvalskriterierna var att de deltagit i samarbetssamtal eller medverkat i vÄrdnads, boende, och/eller umgÀngesutredning. För att fÄ svar pÄ hur konflikten pÄverkat det vardagliga förÀldraskapet var kriteriet Àven att barnen skulle bo till minst hÀlften av tiden hos den förÀlder vi intervjuade.Den familjerÀttsliga lagstiftningen och dess förarbeten kan ses som en ram som styr barns och förÀldrars rÀttigheter och som styr förÀldrars skyldigheter i förhÄllande till sina barn. Det Àr ocksÄ inom den ramen vi befunnit oss dÄ vi analyserat den hjÀlp förÀldrar och barn fÄtt i samband med konflikten.

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera förÀldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mÄende samt upplevda kompetens i förÀldrarollen efter att barnet har vÄrdats pÄ neonatalavdelning. Metod: En jÀmförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som Àr en del av ett större projekt som genomförts vid tvÄ neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning frÄn neonatalavdelningen samt vid tvÄ mÄnaders korrigerad Älder fick barnets mamma och pappa varsin enkÀt, innehÄllande bland annat en förÀldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jÀmförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de tvÄ neonatalavdelningarna och det gÀllde förÀldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt frÄn dem i form av deras doft.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. VÄra svenska politiker har blivit hÄrt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den hÀr uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker anvÀnt sig av för att försvara sig sjÀlva eller sin politik. Detta Àr intressant ur ett retoriskt perspektiv dÄ jag studerat hur dessa politiker agerat för att Äteruppta förtroendet hos svenska folket.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) Àr ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstÄnd (AST). UngefÀr en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som fÄr diagnosen Àr pojkar eller mÀn, men andelen flickor och kvinnor som fÄr diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begrÀnsad förmÄga vad gÀller socialt umgÀnge. De har brister i att förstÄ sammanhang och att organisera sin tillvaro.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och jÀmföra det utsatta barnets öde sÄsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina förÀldrar sÀtts ut i skogen för att dö med genomborrade hÀlar, men blir funnet och rÀddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus lÄngt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud sÄg hÀri ett mönster som han menar gÄr igen i varje pojkes psykosexuella utveckling ? ett sexuellt begÀr i förhÄllande till modern och hatiska kÀnslor i förhÄllande till fadern/rivalen.

Syfte: Att undersöka förÀldralediga pappors tankar om att vara förÀldralediga samt deras upplevelse av bemötande och information frÄn specialistsjuksköterskor vid besök pÄ barnavÄrdscentraler. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio förstagÄngspappor som valdes genom mÄlinriktat bekvÀmlighetsurval. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för analys av data. Resultat: Alla pappor var nöjda över sitt val att vara förÀldralediga.