FN:s konvention om barnets rÀttigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rÀtt till skydd och stöd. Trots detta utsÀtts mÄnga barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begÄs ofta av en vuxen i barnets nÀrhet och kan bestÄ av sÄvÀl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.NÀr vÄrdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn Àr det socialtjÀnsten i den kommun dÀr barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och ÄtgÀrda sÄ att barnet inte far illa. Till sin hjÀlp har de flera olika socialrÀttsliga bestÀmmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjÀnsten har till sitt förfogande nÀr det gÀller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av nÀrstÄende överrensstÀmmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen fÄr avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillÀmpas i praktiken.

Det huvudsakliga syftet med vÄr rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgÄtt frÄn följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjÀlpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjÀlpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning dÀr vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 Är. I vÄrt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansÄg att positiv uppmÀrksamhet till barnen Àr en bra strategi för att frÀmja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillÀgnandet av sociala koder eftersom de lÀr sig av varandra.

Björkman, Annika. (2013) FörskollÀrares och förÀldrars röster om inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Handledare: Lisbeth Amhag Examinator: Magnus Erlandsson Syftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollÀrares erfarenheter och förhÄllningssÀtt fick vid inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses Àven pÄ vilka sÀtt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, anvÀndes av förskollÀrare vid inskolningen samt pÄ vilka sÀtt tre adoptivförÀldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som anvÀndes i undersökningen var intervjuer och berÀttelser.

SammanfattningVid en förlust av en nÀra anhörig kan ett barns livsvÀrld förÀndras, vilket kan innebÀra ett lidande för barnet. Beroende pÄ barnets Älder, utvecklingsstadium och tidigare erfarenheter reagerar alla barn olika. Sjuksköterskan kan möta barn i sorg inom vÄrden och dÀrför behöver denne veta hur barnet reagerar pÄ förlusten av en nÀra anhörig.Syftet med studien Àr att belysa hur barn upplever förlusten av en nÀra anhörig. Vi gjorde en litteraturstudie mellan Ärtalen 1999-2011, dÀr vi anvÀnde oss av Ätta artiklar i vÄrt resultat. DÀr framkom fyra Àmnen: barnets sÀtt att hantera sorgen, omstÀndigheter kring dödsfallet, förstÄelsen av döden utifrÄn Älder och utveckling och genusperspektiv.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

I det vardagliga livet normala samspel förutses individer leva som en heterosexuell individ. Filosofiska satser frÄn tidigare forskning visar att heteronormen Àven kan verka inom svensk och vÀsterlÀndsk vÄrd och omsorg. Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur frÄgor kring HBT och HBT-personer framstÀlls av boendechefer inom sÀrskilt boende för Àldre i en medelstor kommun samt undersöka pÄ vilket sÀtt verksamheten arbetar med dessa frÄgor. Genom fem semistrukturerade intervjuer pÄ boendechefer framgick det att samtliga delade uppfattningen om alla individers lika vÀrde. HBT-Àmnet framgick dock vara osynligt i Àldreverksamheten dÄ Àmnet var lÄgt prioriterat och inga diskussioner fördes i verksamheten, vare sig pÄ boendet eller frÄn högre befattningar.

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lĂ€rareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________VĂ„rt syfte med studien Ă€r att undersöka vad nio lĂ€rare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare Ă„r anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.VĂ„r undersökning kommer att utgĂ„ frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lĂ€rarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka Ă€r det enligt lĂ€rarna som gynnas av en stĂ€lld diagnos, barnet/eleven, lĂ€rarna eller förĂ€ldrarna?PĂ„ vilket sĂ€tt skiljer sig Ă„sikterna mellan lĂ€rare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare Ă„r gĂ€llande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lĂ€rare som Ă€r verksamma inom olika Ă„ldrar. Resultatet av vĂ„r studie visar att lĂ€rarna överlag Ă€r kritiska till en diagnos, dĂ€remot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom Ă€r en diagnos nödvĂ€ndig för att barnet/eleven ska fĂ„ rĂ€tt hjĂ€lp och stöd. FrĂ„gan om nĂ€r en diagnos bör stĂ€llas skiljer sig mellan lĂ€rarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollĂ€rarna. LĂ€rarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör stĂ€llas förrĂ€n i skolan medan lĂ€rarna i grundskolans tidigare Ă„r hĂ€vdar att en diagnos bör stĂ€llas sĂ„ tidigt som möjligt.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrÄn barnets vistelsetid pÄ förskolan. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkÀter för vÄrdnadshavare och pedagoger bÄde kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vÄrdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid pÄ förskolan men att samhÀllet sÀtter ?kÀppar i hjulet? för det med krav, bÄde uttalade och tysta. I vÄrdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhÀllet undergrÀver förÀldrarollen genom att pÄvisa att pedagoger Àr bÀst pÄ att stimulera barnet.

Bakgrund: Upplevelser frÄn barndomen gÀllande nÄlrelaterade procedurer kunde lÀmna spÄr efter sig lÄngt upp i vuxen Älder, ja kanske hela livet. Med insikt om detta fenomen borde alla involverade försöka att undvika att negativa minnen dröjde sig kvar efter utfört nÄlstick.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkade barns reaktioner vid nÄlrelaterade procedurer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats grundat pÄ vetenskapliga artiklar gjordes. Resultatet byggde pÄ 10 artiklar som analyserats induktivt med Fribergs fem-stegs modell.Resultat: Barnets reaktion pÄ nÄlrelaterade procedurer pÄverkades bÄde av det som sjuk-sköterskan och förÀldrarna gjorde. FörÀldrarna och sjuksköterskan anpassade sig efter barnets behov nÀr det kom till distraktioner och information. Genom analys av de granskade artik-larna uppstod tre huvudkategorier: barnets handlingar, förÀldrarnas pÄverkan och sjuk-sköterskans pÄverkan.Slutsats: Distraktionsmetoder var inte alltid nÄgot som sjuksköterskan tillÀmpade, trots att det kunde ha en viss analgetisk funktion.

Att bli inlagd pÄ sjukhus Àr för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smÀrtsamma upplevelser som kan vara mycket svÄra att hantera. Innan barnet har fÄtt ett fullt utvecklat sprÄk anvÀnder de leken som kommunikationssÀtt. Barn anvÀnder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjÀlpa sig sjÀlva att klara av cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras förÀldrar och syskon i samband med cancersjukdom var syftet med studien.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur grÀnsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn pÄ 1930-talet upprÀttades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om sÀrskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremÄl för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan frÄn den belastning som de efterblivna ansÄgs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades pÄ pedagogiska aspekter utan ocksÄ var en profylaktisk ÄtgÀrd. Efterblivenhet var nÄgot som stod i nÀra anslutning till asocialitet och kriminalitet, dÀrför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning ocksÄ att omvÄrda och uppfostra dessa individer pÄ ett sÀtt som inte förÀldrarna ansÄgs vara kapabla till. Den sÀrskilda undervisningen var bÄde ett sÀtt att kontrollera barnen men ocksÄ en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhÀllsfara.

Introduktion: Barn i ung Älder Àr beroende av att förÀldrarna tar hand om barnets astma. FörÀldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebÀr en förÀndring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie anvÀndes 25 artiklar som analyserades och samanstÀlldes av bÄda författarna.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes pÄ en teori om utveckling dÀr barnets aktiva handlande var drivkraften i lÀroprocessen.

BakgrundSmÀrta Àr en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och sprÄkliga förmÄga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smÀrta. I ljuset av detta Àr sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smÀrtskattning och behandling för att pÄ sÄ sÀtt undvika de konsekvenser en obehandlad smÀrta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smÀrta hos barn.MetodDen valda metoden Àr litteraturöversikt dÄ författarna ansÄg att det pÄ bÀsta sÀtt skulle beskriva kunskapslÀget inom det valda omrÄdet samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjÀlp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskans smÀrtskattning och smÀrtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa Àr: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.