Sök:

Sökresultat:

3210 Uppsatser om Det individuella samhället - Sida 47 av 214

Att vara drabbad av övervikt eller fetma. Barn och ungdomars upplevelser

Fetma Àr ett samhÀllsproblem i alla Äldersgrupper pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge bÄde fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhÀllet Àr risken för fetma ökad eftersom det finns nÀstintill obegrÀnsad tillgÄng till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven pÄ fysisk aktivitet Àr lÄga..

Flextest : Mobilapplikation för att testa, undersöka och förbÀttra kondition

Rapporten beskriver arbetet med att utveckla en version av programmet Flextest för Android. Applikationen anvÀnder sig av en webbtjÀnst för den huvudsakliga logiken och för att lagra samt leverera data. AnvÀndandet av en webbtjÀnst krÀver lösningar pÄ autentisering och auktorisering av tjÀnstens anvÀndare vilket Àr en viktig aspekt som behandlas i rapporten. Rapporten beskriver sÄvÀl arbetsmetoder som lösningar. Resultatet Àr en fungerande Androidapplikation för att testa anvÀndarens konditionslÀge, undersöka konditionen och hjÀlpa till med trÀning som Àr anpassad efter anvÀndarens individuella kondition..

Variationer i revisionsprocessen - pÄverkar externrevisorns individuella förutsÀttningar revisionen?

The purpose of this paper has been to examine the question whether accountants differ in their auditing depending on their individual characteristics. We have summarized our own theory based on previous research and our own ideas. To conduct this purpose we used a deductive method. Our findings from the study show that we cannot exclude the possibility that accountants vary in their auditing depending on their individual characteristics. The answering frequency to our survey was only 47 %, and this may have affected the outcome of our research.

Vad Àr en turist? : En studie om mÀnniskors uppfattning

Uppsatsens syfte Àr att ?inventera? begreppet turist som en social konstruktion i form av identiteter och roller, och detta i relation till vÄr empiriska och teoretiska undersökning. Uppsatsen riktas till turismbranschen i stort, men frÀmst till forskare inom turismvetenskapen. Utöver det önskar vi att svara pÄ varifrÄn begreppets negativa klang kommit. Vi anser att den ?nya? turisten inte vill kalla sig turist utan föredrar det mer individuella och statusberikade termen resenÀr för att beskriva sig sjÀlva.

Are we allowed to have sex?

Syftet med uppsatsen Àr att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. VÄrdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till mÀnniskor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att mÄnga patienter aldrig fÄr nÄgon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förstÄelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor sjÀlva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett Ärs erfarenhet av att vÄrda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen Äterkom stÀndigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera pÄ tre nivÄer; den individuella nivÄn, den organisatoriska nivÄn samt pÄ den normativa nivÄn.

Digital teknik - ett redskap för mobbning?

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

Bedo?mning av byggnadsmaterial inom miljo?certifiering fo?r byggnader : En ja?mfo?relse mellan BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

VĂ€rdegrunden - Hur tolkas den?

UtifrÄn vÄr egen tolkning av vÀrdegrunden som abstrakt Àr syftet med följande undersökning att fÄ en uppfattning om hur nÄgra yrkesverksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är tolkar vÀrdegrunden i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda pÄ om deras tolkningar Àr gemensamma eller individuella. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lÀrarnas tolkningar av begreppet vÀrdegrund, de grundlÀggande vÀrdena i vÀrdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den vÀsterlÀndska humanismen? överlag Àr gemensamma dock med ett fÄtal undantag..

Individualisering pÄ en Montessoriskola : En kvalitativ studie av hur Montessoripedagoger i grundskolan arbetar med att individualisera i praktiken.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.

En av oss, men ÀndÄ inte riktigt : klasskamraters upplevelser av inkludering och den inkluderade

Inkludering av elever med funktionshinder kan ses som ett samspel mellan den inkluderade, pedagogen och klasskamraterna. Klasskamraternas upplevelser av inkluderingen kan menas ha getts en underordnad betydelse i den tidigare forskningen. I denna uppsats lÀggs fokus pÄ klasskamraternas syn pÄ hur inkluderingen pÄverkat sÄvÀl deras egen som den inkluderades skolgÄng. De förmedlar sin bild av inkluderingen kan förbÀttras och Àven hur denna förmedlar förstÄelse för varandras individuella förutsÀttningar och begrÀnsningar i vardagen..

L?NGTAN EFTER MODERSKAP En litteratur?versikt om f?rh?llningss?ttet hos kvinnor med ofrivillig barnl?shet gentemot uterustransplantationer

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Operationssjuksk?terskans erfarenheter av att kommunicera med operationsteamet

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

?Pa? internet va?gar jag mer? : En studie om elever syn pa? digitala mediers roll i engelsk spra?kinla?rning.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

SocialtjÀnsten 2.0 : En kvantitativ enka?tstudie om insta?llningen till socialra?dgivning pa? internet bland studenter pa? Linko?pings Universitet

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

PÄ lika villkor : En kvalitativ studie om uppfattningar kring ensamkommande barns förutsÀttningar för god hÀlsa

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->