Sökresultat:
1145 Uppsatser om Det globala civilsamhället - Sida 51 av 77
Den nya rationella skolan : En teoriprövande studie av den nya lÀroplanen utifrÄn Habermas rationalitetsbegrepp
Denna studie behandlar den nya lÀroplanen för grundskolan utifrÄn samhÀllskritisk teori. Marcuse och Habermas verk bidrar med det grundlÀggande teoretiska perspektivet för studien med tesen att det sker en omfattande likriktning i samhÀllet dÀr allt fler vÀrden kan omvÀrderas och rationaliseras utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv, det vill sÀga en marknadens logik blir allt oftare det enda rÄdande sÀttet att beskÄda verkligheten frÄn. För att beskriva denna logiks hegemoni över samhÀllet anvÀnder Habermas termen ?den endimensionella rationaliteten?. Studien stÀller frÄgorna huruvida förÀndringarna av grundskolans lÀroplan kan sammankopplas till en endimensionell rationalitet och om det gÄr att urskilja idéerna bakom nÄgra av de etablerade organisationsteorierna, som grovt talat utgör en rationell handlingsmall.
LÀrares och förÀldrars höglÀsning, tidskrÀvande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lÀrares och förÀldrars roll vid höglÀsning
Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.
Ăr grön det nya svart? - En studie om hur miljövĂ€nliga klĂ€der skapar konkurrensfördelar
Bakgrund och problem: Under de senaste 20 Ären har en global oro vÀxt kring konsumtionens pÄverkan pÄ miljön. Faktorer som den globala uppvÀrmningen, hÄl i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var nÄgra av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framtrÀda pÄ marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövÀnliga produkter, designade för att frÀmja en hÄllbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det Àr dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil.
Möjligheter och fördelar med plattrambroar utförda i modern injekteringsbetong och rostfri armering
NĂ€r en ny plattrambro byggs pĂ„verkas miljön pĂ„ ett negativt sĂ€tt, detta eftersom den krĂ€ver stora mĂ€ngder betong och armeringsstĂ„l. En av betongens huvudsubstanser Ă€r cement som stĂ„r för en betydande del av det globala koldioxidutslĂ€ppet. Ăven stĂ„let slĂ€pper ut en stor mĂ€ngd koldioxid vid tillverkning.Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebĂ€r en förvĂ€ntad livslĂ€ngd pĂ„ 120 Ă„r. Men med dagens utförande pĂ„ plattrambroar Ă€r det svĂ„rt att uppnĂ„ den förvĂ€ntade livslĂ€ngden dĂ„ broarnas belĂ€ggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40Ă„r.Denna rapport tar upp nya lösningar pĂ„ plattrambrons konstruktion dĂ€r modern injekteringsbetong kommer att anvĂ€ndas istĂ€llet för den konventionella anlĂ€ggningsbetong som idag anvĂ€nds för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har mĂ„nga fördelar jĂ€mfört med en konventionell anlĂ€ggningsbetong.
Produktutveckling av nyckelhÄlsmÀrkt paj : En sensorisk studie om konsumenters acceptans av framtagen paj och fÀrdigpaj
Förekomsten av övervikt, fetma och dess konsekvenser Àr ett problem för den globalafolkhÀlsan. MÄnga svenskar Àter för mycket mÀttat fett och salt. NyckelhÄlet symboliserarmindre fett, bÀttre fettkvalitet, mindre salt och socker, samt mer fullkorn och kostfiber. IdagslÀget finns ingen nyckelhÄlsmÀrkt fÀrdigpaj pÄ marknaden. Studien Àr ett samarbete medLivsmedelsverket och Procordia med syfte att utveckla en paj som uppfyller kriterierna förNyckelhÄlet och för ett hÀlsopÄstÄende och vars innehÄll kan matchas med de ingrediensersom anvÀnds vid industriell tillverkning.
F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie
Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.
GLOBAL TALENT MANAGEMENT UR EN SVENSK SYNVINKEL : ? Med potential och transparens i periferin. Andersson, Tran Le
Företag blir alltmer multinationella och detta har gjort dem beroende av en mer globaliserad syn pÄ företagsstyrning. DÀrför fokuserar företag idag pÄ att hitta förmÄgor och talanger som kan leda under globala förhÄllanden. Denna studie behandlar Àmnet Global Talent Management (GTM), en personalplaneringsprocess som syftar till att skapa en grupp medarbetare med sÀrskild god prestationsförmÄga och hög potential, för att vidare utveckla dessa till att förverkliga företagets strategier. PrestationsmÀtning har anvÀnts sedan lÀnge av företag men nÀr det kommer till potential finns svÄrigheter i att kvantifiera detta dÄ det Àr nÄgot som lÀtt blir subjektivt. Otydligheten som detta problem ger speglar sig Àven i hur transparenta företagen Àr med processerna av GTM i organisationen.Syftet med denna studie blir dÀrför att kartlÀgga hur svenska företag anvÀnder GTM med sÀrskilt fokus pÄ variabeln potential och hur transparenta de Àr med sitt arbete i organisationen Syftet hoppas infrias genom att studera fyra multinationella företag med rötter inom den svenska servicesektorn.
Den globala uppvÀrmningen : vad kommer att hÀnda med morgondagens vÀrld?
Mankind faces a serious threat. Its activities, for example the burning of fossil fuels, have led to an enhancement of the greenhouse effect - something that has given rise to a global warming. The climate is becoming warmer, a change that has important effects on the nature as well as for humans and their society. Sea level rising, extreme temperatures are becoming more common, glaciers and other ice caps melt and storms becomes more intense when they appear. The main cause is the emission of greenhouse gases into the atmosphere - carbon dioxide in particular.
Vardagskontakt med vÄrdnadshavare i den mÄngkulturella förskolan : En studie ur ett förskollÀrarperspektiv
En av journalistikens viktigaste uppgifter Àr att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svÄrförstÄeliga. Detta gÀller Àven ett av de största globala hoten i vÄr tid: klimatförÀndringarna. KlimatförÀndringarna har mÄnga, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, pÄverkar hur mediekonsumenterna ser pÄ just klimatförÀndringarna och hur de drabbar oss och vÄr omvÀrld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser som svenska journalister vÀljer att skriva om samt hur man vÀljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltsÄ siffersÀtts? Varför vÀljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, pÄ det sÀtt som man gör? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvantitativ innehÄllsanalys, i vilken redaktionellt material pÄ tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister pÄ tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som pÄverkar djur, natur, vÀder och temperatur Àr de vanligast förekommande.
Byggnader för arbete och fotboll : Kanal 5, Stockholm. Canon, Solna. Swedbank Stadion, Malmö
Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts frÄn vision till verklighet. Gemensamt för projekten Àr att mÄlbilden varit inriktad pÄ nytta, identitet och mervÀrde. Kanal 5 i Stockholm Àr en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, dÀr verksamheterna Àndrats frÄn industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till Àldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.
Kategoriseringar av hen : Genusperspektiv pa? bruket av hen pa? Twitter
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.
Kunskap om HIV/AIDS hos unga studenter i Gulbarga, Indien
Bakgrund: HIV (humant immunbristvirus) och AIDS (förvÀrvat immunbristsyndrom) Àr en av nutidens största utmaningar för den globala folkhÀlsan. Indien har den tredje största inhemska befolkningen levandes med HIV i vÀrlden. I landet utgör ungdomar en tredjedel av de som smittas med HIV varje Är och orsaken till detta Àr troligen sexuella kontakter med prostituerade. Större delen av jordens unga befolkning saknar tillgÄng till utbildning om sexuell och reproduktiv hÀlsa. Studier visar att sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med prevention av HIV/AIDS.
Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet
Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens
l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande
?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och
behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande
befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden
blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.
?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning
Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad
gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en
marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en
komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden
prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men
elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom
forskningen.
Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad
gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras
uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i
f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats
har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r
m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och
specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa
intervjuer som sedan analyserades tematiskt.
Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade
f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.
Kontextbeskrivningar eller komplexa och angelÀgna situationer - en studie i samtida beskrivningar av landskapsarkitektens kontext
Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvÀrvetenskapligt omrÄde. Det
gÄr dock ÀndÄ att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhÄllningssÀtt, nÄgot som
formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur,
facktidskrifter och genom praktiken sjÀlvt. NÄgonstans börjar och slutar
landskapsarkitektonisk kunskap. NÄgonstans börjar och slutar det
landskapsarkitektoniska fÀltet.
Hur beskrivs dÄ landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida
arkitekturperiodika?
I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats.
Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och
breddats med hjÀlp av fyra teoretiska perspektiv.