Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att medvetandegöra eleverna om det gemensamma talutrymmet i klassrummet, kan öka jämställdheten mellan flickor och pojkar gällande den muntliga kommunikationen. Undersökningen genomfördes i en årskursblandad 5-6:a. Vi använde oss av "lyssnarövningar", där tyngdpunkten låg på aktivt lyssnande och koncentration. Jämsides med övningarna samtalade vi med eleverna om vad begreppet talutrymme innebär, vikten av att lyssna, samt diskuterade och reflekterade tillsammans i klassen runt övningarna. Resultatet av vårt arbete visar tendenser på att eleverna har medvetandegjorts om vad det gemensamma talutrymmet är, och har börjat reflektera över hur det används.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan påverka arbetsmiljön i klassrummet under lektioner då eleverna arbetar individuellt. Med hjälp av en före- och efterdesign med tillhörande enkäter och observationer, hoppades jag få en bra bild över hur den klassiska bakgrundsmusiken påverkade eleverna och miljön i klassrummet. Genom två enkäter hoppades jag att få reda på hur eleverna upplevde arbetsmiljön i klassrummet, före och under försöket. Vidare frågade jag hur vanligt det var bland eleverna att lyssna på musik under läxläsning och om de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när musik spelades. Resultaten av studien visade att de flesta eleverna, innan försöket, tyckte att miljön i klassrummet kunde bli bättre och då gärna lugnare och tystare.

Uppsatsens syfte är att undersöka och kartlägga hur lärare i praktiken arbetar för att uppnå målen om jämställdhet i klassrummet. De frågeställningar som är vägledande för arbetet är: Hur arbetar lärare för att i praktiken uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Lyckas lärare uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Tio lärare har intervjuats angående hur de anser att de uppnår målen om jämställdhet i läroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lärarna har problem med att uppnå målen, att mer tid och resurser behövs.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka könsmönster som fanns i klassrummet. För att få svar på detta utgick vi främst ifrån frågorna: Är lärare och elever medvetna om könsmönster? Hur bemöts pojkar och flickor i klassrummet? Hur fördelas talutrymmet? Undersökningen genomfördes dels i en årskurs 5 i Piteå kommun, dels i en årskurs 4-5 i Luleå kommun. Metoden har varit kvantitativa strukturerade observationer samt kvantitativa lärar- och elevenkäter med frågor av kvalitativ natur. Utifrån våra undersökningar har vi kommit fram till att talutrymmet fördelas lika mellan könen av läraren, flickor och pojkar bemöts likvärdigt av läraren och att läraren delvis arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor i klassen.

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Skolan med dess tillhörande klassrum, är en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sänder budskap till eleverna som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. Vårt känsloliv påverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde också påverka vår inlärningsförmåga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och åsikter som några elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Detta kom till uttryck i ett så kallat fokusgruppsamtal där deltagarna fick diskutera ett givet ämne utifrån två olika collage.

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag..

Sammanfattning Varje dag när barn kommer till skolan så möter de inte bara sina klasskamrater och lärare, utan de gör också ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen är planerad och utformad av oss pedagoger som är verksamma där. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan påverka i ringa omfattning men som vi är övertygade om har en stor betydelse för deras syn på lärande och utbildning. Syftet med det här arbetet är att studera och jämföra den fysiska inlärningsmiljön på två olika skolor inom två olika pedagogiska inriktningar, vilka är Montessori och Waldorf. Vi valde dessa två inriktningarna då de utifrån sett har miljöer som avviker kraftigt från vår svenska traditionella skolmiljö. Våra frågeställningar är hur de fysiska miljöerna ser ut inom de två pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem båda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande? Vi har som metod i vår undersökning använt oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och observationer med bilddokumentering.

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det påverkar elever och lärare, hur elever och lärare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar även hur matematikundervisningen påverkas av det klassrumsklimatet och hur lärare arbetar för att få fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet är inte en del av det här examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet påverkar elever och lärare, hur klassrumsklimatet påverkar det matematiska lärandet hos eleverna samt en jämförelse av elevers och lärares syn på klimatet i klassen.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

I denna studie analyseras barns uppfattning om talutrymme i klassrummet ur ett barnperspektiv. De frågor som behandlas är hur barnet beskriver sitt eget talutrymme, vilken uppfattning barnet har om klasskamraternas talutrymme och slutligen barnets uppfattning om lärarens talutrymme. De teoretiska utgångspunkterna i studien är barnperspektiv och genusperspektiv. Genom enskilda intervjuer med tretton barn i år tre har vi samlat in material som behandlas i analysen. I analysen belyses barnets talutrymme sett ur det egna perspektivet.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde påverka elevernas sinnesstämning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i årskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen sträckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkäter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik användes de två genrerna: populär- och klassisk musik.

Syftet med föreliggande studie var att förstå några grundskolelärares upplevelser av hur disciplin samspelar med planering och struktur i klassrummet samt hur de upplevde att de genom handling kan påverka oordning. Studien ämnar även undersöka huruvida grundskolelärare upplever att de i sin utbildning lärt sig att motivera elever och hantera oordning. Urvalet bestod utav sex lärare på grundskolans senare år som varit yrkes-verksamma mellan 1 och 27 år. En halvstrukturerad livsvärldsintervju användes där en intervjuguide med föreslagna frågor hade förberetts. Av resultatet framkom det att de intervjuade lärarna upplevde att disciplinen i klassrummet var relativt god, då de generellt sett upplevde att ordningsreglerna följdes av eleverna.