Sök:

Sökresultat:

570 Uppsatser om Det civila samhället - Sida 36 av 38

Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Genus i r?tten

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Det problematiska fr?nvaroansvaret. Gymnasieskolans arbete f?r att fr?mja n?rvaro

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

?Serberna sÀger att vi Àr turkar, men det Àr dom som Àr turkar?. En kvalitativ studie om flyktingskap, integration och trauma

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pĂ„gick fram till 1995. Följderna blev mĂ„nga civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar frĂ„n bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. MĂ„nga av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Vem hörs mest idag? : En studie av verbal interaktion och könsmönster i klassrummet

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Delaktighet och inflytande ur ungdomars perspektiv - NÀr det hÀnder?

Syftet med studien Àr att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frÄgor som rör dem. Det Àr en kvalitativ studie med ett explorativt tillvÀgagÄngssÀtt som bygger pÄ gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundÀra kÀllor av statistiskt material och utredningar frÄn Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgÄngspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet anvÀnts.Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna sjÀlv har ansett viktiga men innehÄller inte frÄgor som berör hem och familj.Den demokratiska aspekten Àr tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgÄng till verklig makt och rÀtten till vÀlfÀrd.

LÄnefest och skuldsjuka : FramstÀllningen av eurokrisen i Grekland och Irland i svensk opinionsjournalistik 2009-2011

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

LÀrares och förÀldrars höglÀsning, tidskrÀvande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lÀrares och förÀldrars roll vid höglÀsning

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

"Hur gÄr det för tjejen" : Om konstruktioner av genus i Försvarsmakten

Syftet med denna studie Àr att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken Àr antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors sÀrskilda utsatthet vid vÀpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sÀtt att rÄda bot pÄ kvinnors utsatthet vikten av att öka jÀmstÀlldheten mellan mÀn och kvinnor.  Ett sÀtt Àr att föra in jÀmstÀlldhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemslÀnderna dÀribland Sverige att agera frÀmjande inom en rad omrÄden. Arbetet med jÀmstÀlldhet Àr ett prioriterat omrÄde av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnÄ de uppsatta jÀmstÀlldhetsmÄlen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten Àr en drivande aktör nÀr det handlar om att arbeta för lika rÀttigheter för mÀn och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv pÄ institutionell nivÄ. Denna uppsats problematiserar hur jÀmstÀlldhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig pÄ teorier som bygger pÄ social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus Àr nÄgot som förÀndras över tid och konstrueras i samspel mellan mÀnniskor dÀr diskurser har en central roll.

Kategoriseringar av hen : Genusperspektiv pa? bruket av hen pa? Twitter

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

HÅLLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

IPv6 : ÖvergĂ„ngsmekanismer och relaterade sĂ€kerhetsproblem

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->