Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med sjÀlva betongens brandspjÀlkning som fenomen, men Àven teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjÀlkning. SpjÀlkning, generellt sett, kan man definiera som vÄldsam eller icke vÄldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. SpjÀlkningens storlek kan variera, ifrÄn lÀtt avflagning pÄ ytan till progressiv spjÀlkning som gÄr förbi armeringen.Vad som orsakar fenomenet Àr i dagslÀget Ànnu inte fullstÀndigt förklarat. Forskning inom omrÄdet pÄgar och i dagslÀget har man i huvudsak tvÄ teorier angÄende spjÀlkningen.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrÄ), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. UtifrÄn egna erfarenheter vÀljer flickor ofta att leka i dockvrÄn medan pojkar ofta vÀljer att leka i byggrummet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

Att anvÀnda sig av devising som arbetsmetod för att i repetitionsprocessen arbeta fram en fÀrdig förestÀllning blir allt vanligare pÄ Göteborgs scener, pÄ institutionsteatrar sÄvÀl som i fria teatergrupper. Att devising idag anvÀnds i lÄngt större utstrÀckning i Sverige Àn vad som tidigare varit fallet, vÀcker frÄgor om metodens relevans i samtiden. Syftet med denna uppsats Àr att granska kopplingen mellan anvÀndningen av devising och postmodernismen. Detta utforskas med hjÀlp av intervjuer med flertalet Göteborgsverksamma teaterarbetare samt tidigare forskning kring begreppen devising och postmodernism. I uppsatsen undersöks devisingproduktioners utgÄngspunkter, arbetsstrukturer- och hierarkier, arbetsmetoder och arbetet med karaktÀrer i analysen.

En viktig del av frihetens idé Àr att varje mÀnniska ska ha ett skyddat omrÄde av sitt liv dÀr hon Àr suverÀn, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig sjÀlv, och dÀr ingen annan har rÀtt att utsÀtta henne för tvÄng. Idén om sÄdana ?sfÀrer av sjÀlvbestÀmmande? kan spÄras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. SjÀlvbestÀmmande krÀver att var och en följer sina böjelser och strÀvanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstÀmmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansÄg att inte bara individer utan ocksÄ grupper av individer skulle kunna omges av sfÀrer av sjÀlvbestÀmmande.

Reformen av förmynderskapsreglerna som trÀdde i kraft 1 juli 1995, innebar att förÀldraförvaltningen i stort sett blev fri. NÄgon överförmyndarkontroll intrÀder dÀrför inte idag om den omyndiges tillgÄngar inte uppgÄr till Ätta prisbasbelopp, eller om det inte finns sÀrskilda skÀl för det.Som en följd av reformen Àr det inte lÀngre möjligt att fullborda en penninggÄva frÄn förÀldrar sÄsom förmyndare till sina omyndiga barn, enbart genom en insÀttning pÄ bankkonto i barnets namn. För att en gÄva ska anses vara fullbordad, mÄste kravet pÄ tradition vara uppfyllt. Det innebÀr att gÄvogivaren inte fÄr förfoga över gÄvan efter överlÄtelsen.Vid insÀttning pÄ bankkonto blir 4 § gÄvoL tillÀmplig, dÀr det framgÄr att gÄvan genom insÀttningen blir fullbordad, under förutsÀttning att gÄvogivaren inte förbehÄllt sig rÀtten att förfoga över gÄvan efter överlÄtelsen.FramstÀllningen har visat att det inte Àr klart vad som utgör ett förbehÄll som avses i 4 § gÄvoL. DÀrför Àr det viktigt att inget som motsvarar ett sÄdant förbehÄll föreligger.

Historien, nuet och framtiden tillhör mÀnniskan. Hur tÀnker unga mÀnniskor om historiska platser i deras nÀrmiljö? Museum och besökscentra i vÀstvÀrlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjÀlp för att pÄ nya sÀtt presentera sina utstÀllningar och för att nÄ nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utstÀllningar bÄde i besökshallar och pÄ webbsidor pÄ Internet. Kan ungas intresse pÄverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta pÄ hur deltagare frÄn kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via tvÄ olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberÀttande.

Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att anvÀnda trÀstommar i byggnader med fler Àn tvÄ vÄningar. 1994 upphörde förbudet och istÀllet infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebÀr att konstruktionen enbart mÄste uppfylla vissa krav och att material dÀrefter kan vÀljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hÀnseende till brand och yttre pÄverkan, samt hur trÀ som byggnadsmaterial kan begrÀnsa den arkitektoniska utformningen. I GÀvle finns för tillfÀllet inga större flervÄningshus utformade helt och hÄllet i trÀ, dÀrför har studierna utförts i samarbete med GÀvle kommun. Examensarbetet bestÄr av en teoretisk del och en tillÀmpningsfas i vilken förslag pÄ byggnadsutformning arbetats fram, tÀnkt lokalisering för byggnaderna Àr GÀvle Strand.Dokumentationer frÄn liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att fÄ byggnader i trÀ att uppfylla de brandtekniska krav som stÀlls.

Detaljhandeln över internet har under de senaste Ären ökat stadigt och konfektionsvaror(klÀder, skor och accessoarer) tillhör de varor som svenska konsumenter e-handlar flitigast. Itakt med den ökade e-handeln ökar ocksÄ antalet varor som mÄste returneras. Det faktum attkonsumenten inte har möjlighet att testa varorna innan köpet bidrar till osÀkerhet och medföratt konfektionsvaror tillhör de varor som returneras mest. Möjligheten till returer vÀrderashögt av konsumenterna och dÀrför erbjuder mÄnga företag i dagslÀget billiga eller heltavgiftsfria returer. Ett köpbeteende hÄller pÄ att skapas dÀr konsumenten bestÀller hembetydligt fler varor Àn annars och returnerar flertalet.

Det hÀr examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt Àr ett vÀrdeladdat ord som sÀllan förknippas med förskolan och skolan. SÀttet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av sÄ vÀl inne som utemiljön. Pedagoger Àr hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gÀller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

Fundamental analys Àr idag analytikers huvudsakliga metod för att berÀkna företagt framtida fria kassaflöden och dÀrmed vÀrde. Detta detaljrika tillvÀgagÄngssÀtt Àr dock belagt med svÄrigheter och subjektiva övervÀganden vilket skapar utrymme för psykologiska och metodologiska fallgropar. Att motverka irrationellt beteende frÄn analytikers sida skulle avhjÀlpa felaktiga investeringsbeslut genom sÀkrare prognoser och har Àven potentialen att reducera aktiers volatilitet och dÀrmed risk, vilket i sin tur skulle inverka positivt pÄ dess vÀrde.Ekonomisk jÀmviktsteori sÀger oss att, under konkurrens, kommer lönsamheten i alla branscher att gÄ mot ett genomsnitt dÄ företag och entreprenörer i olönsamma branscher kommer att flytta fokus mot mer lönsamma branscher vilket kommer att öka nyetableringen inom dessa. Detta kommer i sin tur att skapa en kraft för ÄtergÄng till den genomsnittliga lönsamheten för ekonomin i sin helhet pÄ lÀngre sikt. Denna ÄtergÄng till genomsnitt, mellan och inom branscher antyder att det finns en komponent för lönsamhetsutveckling som Àr förutsÀgbar.

Upprinnelsen till denna studie var ett ifrÄgasÀttande, sÄvÀl frÄn arbetsgivare som utförare, av huruvida nyanstÀllningsundersökningen vid PostÄkeriet gav önskade svar pÄ de frÄgor man stÀllde. Man hade efter relativt kort tids anstÀllning förhÄllandevis hög frekvens sjukfrÄnvaro och avslutande anstÀllningar. Kunde detta ha undvikits genom en bÀttre anstÀllningsundersökning?Jag valde dÀrför att studera en del av PostÄkeriet och fokusera pÄ de anstÀllda som genomgÄtt nyanstÀllningsundersökningen i dess nuvarande utformning samt haft hög frÄnvaro eller avslutat sin tjÀnst under första halvÄret 2007. De kriterier avseende frÄnvaro och avslutad tjÀnst som uppstÀlldes, uppfylldes av endast 8 personer.