Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

I detta examensarbete studerar vi hur förskollÀrares förshÄllningssÀtt till förskolegÄrden pÄverkar anvÀndningen och vistelsen pÄ gÄrden. Vi har tittat pÄ förskolegÄrdens utformning och funktion, barns utomhuslek pÄ förskolegÄrden samt förskollÀrares roll i utemiljön. Syftet Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt förskollÀrare har till förskolegÄrden i dess funktion och möjligheter till lÀrande. Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa samtalsintervjuer, vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ tre olika förskolor med liknande förskolegÄrdar i storlek och utformning. I resultatet framkom att förskollÀrarna ser pÄ anvÀndningen av sin förskolegÄrd pÄ olika sÀtt.

Uppsatsen belyser tvÄ förskolors syn pÄ fri lek och pedagogernas deltagande i barnens fria lek pÄ förskolan. I slutet av uppsatsen finns en del dÀr vi jÀmför förskolornas likheter och skillnader kring empirin vi samlat in och tolkat. Förskolorna som har deltagit i studien har tvÄ olika pedagogiska inriktningar, varav en Àr Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra förskolan har en utomhuspedagogisk inriktning. FrÄgor vi har tagit hjÀlp av i vÄrt examensarbete Àr: Hur ser pedagogerna pÄ den fria leken i de bÄda förskolorna samt pÄ vilket sÀtt deltar pedagogerna i barnens lekar? För att söka svar pÄ frÄgorna har metodvalet varit kvalitativa intervjuer och icke deltagande observationer.

Syftet med arbetet Àr att skapa en bÀttre förstÄelse för vad kreativitet och kreativa produkter Àr. I arbetet utvÀrderas Àven en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvÀrderas Àr Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns mÄnga olika definitioner pÄ kreativitet och nÄgra tas upp i det hÀr arbetet. För att kreativitet skall uppstÄ Àr Àven omgivningen och kontexten viktig.

För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.

Den statliga rÀttshjÀlpen gjordes i slutet av 90-talet subsidiÀr till rÀttsskyddet i privata försÀkringar. Sedan dess utgör rÀttsskyddsförsÀkringen i realiteten den enda möjligheten för en enskild att erhÄlla ett ekonomiskt bidrag för juridisk hjÀlp nÀr vederbörande hamnat i rÀttstvist. RÀttsskyddsförsÀkringen har genomgÄtt vissa förÀndringar de senaste Ären pÄ grund av kritik som riktats mot den svenska lagstiftningen och försÀkringsvillkoren. Europeiska kommissionen har pÄtalat att den svenska lagstiftningen har givit en alltför stor frihet till avtalsparterna, och dÀrmed i praktiken till försÀkringsbolagen, att sjÀlva bestÀmma om detaljerna i rÀttsskyddsförsÀkringen. UngefÀr vid samma tid som kommissionens kritik nÄdde Sverige meddelade Högsta domstolen en dom dÀr man menade att försÀkringsbolagens villkor för rÀttsskyddsförsÀkringen begrÀnsade den försÀkrades fria val av ombud.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada..

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Inom utvecklingsomrÄdet haptic Àr det fria arbetsomrÄdet för singulariteten viktigare ÀnsjÀlva singulÀra punkten nÀr det gÀller haptic-mjukvaran, dÄ anvÀndaren spontantförflyttar verktyget för enheten och inte fritt kan planera en bana för att undvikasingulÀra punkter. En singulÀr punkt i arbetsomrÄdet tenderar att skapa komplexaförhÄllanden sÄsom oÀndliga krafter och moment i styr- o reglerteknik designen, som Àren viktig del i haptic-applikationen. Det huvudsakliga syftet med denna studie var attupptÀcka och undvika olika typer av singulariteter i olika delar av arbetsomrÄdet ochsamtidigt optimera processtiden i ARES haptic enheten. För kartlÀggning av det friaarbetsomrÄdet för singulÀra punkten anvÀnds simulering och berÀkning avarbetsomrÄdet för ARES haptic enheten. Simuleringen beskrivs med hjÀlp av tvÄmetoder, dÀr den ena metoden Àr aritmetiska intervallberÀkningar för parallellarobotstrukturer och den andra metoden bygger pÄ att samla in stora mÀngderinformation om arbetsomrÄdet genom simulering.

Syftet med studien Àr att öka kunskaperna om förskollÀrares uppfattningar om och arbete med att motverka uteslutningar i en barngrupp. Jag valde att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr jag gjorde enskilda intervjuer med verksamma förskollÀrare. Intervjuerna gjordes pÄ en och samma förskola dÀr avdelningarna bestÄr av Äldersindelade barngrupper. Intervjupersonerna var frÄn olika avdelningar och hade erfarenhet av arbetet med bÄde stora och smÄ barn. Efter att alla intervjuer var gjorda och transkiberade sÄ pÄbörjades en sammanstÀllning av det insamlade materialet för att faststÀlla ett resultat.

The aim of this essay is to examine what happens when Veronica Roths Divergent-trilogy is read with a lutheran theological pre-understanding. Using reader-response theory and lutheran theology written for and in a post-modern context, three lutheran figures of thought are presented as one way of understanding the trilogy. The conclusion is that it is possible to reveal lutheran ideas concerning justification, guilt, forgiveness, mercy and self-sacrificing love in the Divergent-story. .

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida de nya reglerna angÄende rÀnteavdragsbegrÀnsningar Àr förenliga med EG-fördragets fria etableringsrÀtt och om reglerna inte anses vara det - huruvida en sÄdan inskrÀnkning kan rÀttfÀrdigas.De nya reglerna avser en begrÀnsning av avdragsrÀtten för rÀnteutgifter och gÀller vid rÀntebetalningar mellan företag i intressegemenskap. Avdrag för rÀnteutgifter fÄr göras under förutsÀttning att den inkomst som motsvarar rÀnteutgiften skulle ha beskattats med en skattesats som uppgÄr till minst tio procent (tio-procentsregeln) enligt lagstiftningen i den stat dÀr det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rÀtt till rÀnteinkomsterna hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag fÄr Àven göras för rÀnteutgifter i de fall sÄvÀl förvÀrvet som den skuld som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade. Regeln Àr ett alternativ till tio-procentregeln och gÀller dÀrmed Àven i de fall rÀnteinkomsten inte beskattas med minst tio procent. Med ordet huvudsakligen avses 75 procent eller mer.De svenska reglerna om rÀnteavdrag Àr tillÀmpliga pÄ dotterbolag med bÄde inhemska och utlÀndska moderbolag.