Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur pedagoger ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta pÄverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien Àr att utröna pedagogers instÀllning till bildÀmnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att pÄvisa hur detta i förlÀngningen pÄverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fÄtt genom framförallt intervjuer med förskollÀrare inom förskola och skola, samt enkÀter. Mina frÄgestÀllningar lyder: Hur pedagogen ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser pÄ sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt anvÀnder sig av det sÄ kallade fria skapandet nÀr de planerar och utför bildaktiviteter.

NÀr en skattskyldig blir beskattad flera gÄnger för samma inkomst, i minst tvÄ lÀnder och under samma tidsperiod, uppstÄr juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mÄn undvika dubbelbeskattning Àr att stater ingÄr bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrÀtt och vilken stat som till följd dÀrav avstÄr frÄn sin rÀtt till beskattning. DÀrigenom undviks, sÄ lÄngt det Àr möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gÄnger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks Àven inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rÀtten innehÄller nÀmligen i dagslÀget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterÀtt och omrÄdet Àr sÄledes en del av medlemsstaternas egen behörighet.

Arbetscykel och arbetspass Àr centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel Àr nÄgot som barnet bygger upp inom sig sjÀlv dÄ han/hon fÄr möjlighet till fria val under ansvar och tillrÀcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass Àr nÄgot som montessorilÀraren mÄste erbjuda och planera för, dessa ska innehÄlla en tidsrymd pÄ minst tvÄ timmar idealet Àr tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utstrÀckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkÀtundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

Musikplattformen, som Àr den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vÀnda sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mÄl att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den hÀr undersökningen försöker jag ta reda pÄ hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som Àr kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras pÄ en nÀrlÀsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta pÄ vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. PÄ sÄ sÀtt försöker jag visa pÄ vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och pÄ sÄ sÀtt kunna visa pÄ skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

Arbetet undersöker det straffrÀttsliga rekvisitet ?tillÄtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestÀmmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsÀttning för att en individ ska kunna ge en tillÄtelse som gör gÀrningen straffri Àr att denna har förmÄga och tillfÀlle att göra detta, dvs. sjÀlvbestÀmmande. Inom straffrÀtten Àr sjÀlvbestÀmmande ideologiskt preciserat utifrÄn en idé om mÀnniskan som en fri individ, vilket fÄr konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillÄtelse?.

Abstract Carolina Johansson (2007) Pedagogers tankar kring lek i lÀsinlÀrning. (Playing and reading Teachers thoughts around playing in reading). Syftet med det hÀr examensarbetet var att fÄ kunskap om pedagogers tankar kring lekens betydelse för lÀsinlÀrning. FrÄgestÀllningarna har varit ?Hur ser arbetet ut i lÀsinlÀrning??, ?AnvÀnds leken i lÀsinlÀrning och isÄ fall hur?? och ?Hur tÀnker pedagoger kring fördelar och nackdelar med leken i lÀsinlÀrning??. Jag har i uppsatsen anvÀnt mig av Wittling (1998), Leimers (1974) och Smith (2000) tankar och teorier kring lÀsning.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.

JAK medlemsbank arbetar idag med att förbÀttra servicen genom att göra Internetbanken mer anvÀndarvÀnlig samt öka medlemmarnas tillgÀnglighet till insatta sparmedel. Traditionellt har JAK förmedlat sparande och lÄn men med den förÀndring som nu genomförs kommer det Àven vara möjligt att i större utstrÀckning göra transaktioner till och frÄn JAK-konton. Banken Àr inte med i Riksbankens gemensamma betalsystem, RIX, och anvÀnder sig inte av dagslÄnemarknaden för att fÄ krediter. UtlÄningen utgörs av de insatta sparmedlen och för att kunna genomföra transaktioner mÄste banken hÄlla sig med likvida medel. Denna uppsats undersöker dagens kontoformer utifrÄn ett kontraktsperspektiv och konstaterar att i det bundna sparandet gÀller ett monetÀrt lÄnekontrakt och det fria sparandet ett oregelbundet depositionskontrakt.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ reda pÄ förskollÀrarens roll vid utevistelse. Har de nÄgonplanerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har manutevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr fyra förskollÀrare har intervjuats ochobservationer pÄ tvÄ förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollÀrare ska varamedforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men iolika utstrÀckning.

Executive summary Titel Realisation och utdelning av sakvÀrden Författare Claes MÄrtensson, Magnus Nilsson Handledare Michael Thorstensson Problem En utdelning skall rymmas inom det fria egna kapitalet. Beroende pÄ utdelningens disposition behandlas utdelningar pÄ olika sÀtt. Med anledning av domslutet i NJA 1995 s. 742 skall vÀrdering av sakutdelning ske till bokförda vÀrdet. Detta medför att en fastighet vars bokförda vÀrde Àr 100 kkr.

Inom EU upprÀtthÄlls en inre marknad dÀr fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital sÀkerstÀlls. Friheterna innebÀr att all diskriminering pÄ grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rÀttens företrÀde framför nationell lagstiftning nÀr regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begrÀnsande för nÄgon av dessa friheter mÄste reglerna rÀttfÀrdi-gas eller Àndras. RÀttfÀrdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste Ären utvecklats efter EU-rÀttens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som Ànd-rade förutsÀttningarna för rÀttfÀrdigandet av begrÀnsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i Är uppdaterades anstÄndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.