Uteslutningar i förskolan
En studie om förskollärares arbetssätt för att motverka uteslutningar i barngrupp
Syftet med studien är att öka kunskaperna om förskollärares uppfattningar om och arbete med att motverka uteslutningar i en barngrupp. Jag valde att arbeta utifrån en kvalitativ metod där jag gjorde enskilda intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna gjordes på en och samma förskola där avdelningarna består av åldersindelade barngrupper. Intervjupersonerna var från olika avdelningar och hade erfarenhet av arbetet med både stora och små barn. Efter att alla intervjuer var gjorda och transkiberade så påbörjades en sammanställning av det insamlade materialet för att fastställa ett resultat. Det ställe på förskolan som pedagogerna upplevde att uteslutningar kunde förekomma bland barn var främst i den fria leken. Där har pedagogerna inte lika stor insyn som i en planerad aktivitet som är vuxenstyrd. Pedagogerna upplevde även att leken eller regelstyrda aktiviteter var något barn kunde använda som orsak för att inte bjuda in fler barn. Samtliga pedagoger var överrens om att man ska ingripa när man ser eller misstänker att uteslutningar sker bland barn. En pedagog eller vuxen får aldrig blunda för det som sker. Några av metoderna som användes av barn vid uteslutningar som pedagogerna uppmärksammat var verbala eller icke verbala uttryck, kroppsspråk, blickar och viskningar mellan varandra. Slutsatser jag kan dra är att uteslutningar är något som är vanligt förekommande i förskolan. Det är främst i den fria leken där pedagogerna har minst översikt över vad barnen gör men kan även visa sig i andra aktiviteter.