Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Alla elever i Sverige har rätt att få stöd av elevhälsan för att nå utbildningens kunskapskrav. Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete grundar sig i det salutogena perspektivet. För att förbättra elevers hälsoutfall kan hälsokommunikation användas. Elevhälsan i Umeå kommun bedriver ett projekt vid namn Levla lärmiljön, där målet är att förbättra lärmiljön för elever. Syftet för examensarbetet var att undersöka skolpsykologers i Umeå kommun upplevelser av att arbeta i ett perspektivskifte från patologiskt perspektiv till salutogent perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien påverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. Utifrån detta kommer vi även belysa hur företagen bör hantera de barriärer som den nämnda kontexten kan utgöra. För detta har vi använt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi. Teorikapitlets kärna utgörs av ett avsnitt om institutioner där en grundläggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner påverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrån vår teoretiska syntesmodell där den externa och interna miljön med hjälp av en brygga av nätverk har hjälpt till med valet av etablering. I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap våra fallföretag bidragit med gällande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder därefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen påverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriärer hanteras. Uppsatsens slutsats påvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör är förvånansvärt stabil.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Invandringen har förändrat det svenska samhället på många sätt. Kulturernas möte har gett oss nya givande erfarenheter och öppnat en outforskad värld för oss. Sedan 1965 har man bedrivit sfi (svenska för invandrare) som egen utbildningsform i Sverige. Sfi ska enligt gällande kursplan vara ?en brygga till livet i Sverige?.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Min ambition har varit att operabyggnaden ska imitera och spegla platsens karaktär och unika läge i staden.Galärvarvet är ett område som har direkt närhet till både staden (Strandvägen och Östermalm), parken (Galärparken och resten av Djurgården) samt till vattnet (Ladugårdsviken och Mälaren). Dessa tre stadselement är också starkt karaktäriserande för Stockholm som stad. Intentionen var dessutom att operabyggnaden skulle kunna erbjuda staden något mer än bara opera som konstform och att den ska vara inbjudande och tillgänglig både interiört och exteriört även för de som inte uppskattar operakonsten. Fasaden mot Strandvägen är till stora delar glasad med ytor för operabesökare, balettsalar, orkestersalar och loger för artister samt musiker som kommunicerar operans verksamhet mot staden. Längs med denna fasad löper en lång ramp för besökare ner till den lilla scenen och restaurangen.

Offshoreindustrin på Nordsjön sysselsätter ett stort antal offshorefartyg med olika uppdrag för att stödja produktionen av olja och gas. Prospektering av nya oljefyndigheter, bogsering av installationer och att förse installationer med förnödenheter är några av de uppgifter offshorefartyg utför.För att genomföra arbetsuppgifter säkert, använder offshorefartyg och installationer sig av North West European Area Guidelines. Riktlinjer för hur arbeten skall utföras säkert och för att undvika olyckor som kan skada både människa, miljö och ekonomi.Kollisioner mellan offshorefartyg och installationer sker ändå, med varierande konsekvenser. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som sker på bryggan, ombord på ett offshorefartyg när det skall utföra arbete intill en installation. Rapporten är tänkt att ligga till grund för framtida arbeten som syftar till att öka säkerheten inom branschen.Som datainsamlingsmetod har gruppintervjuer utformade som fokusgrupper använts.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Vägledning syftar vanligen till att få ut människor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vägledningsinsatser vänder sig därför till personer upp till 64 år, vilket innebär att pensionärer idag står helt utan vägledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förändring som övergången mellan arbets- och pensionärsliv innebär för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt på vilket sätt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. Studien utgår från en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med personer i åldrarna 66 till 85 år. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen är komplex, med känslor av såväl frihet som identitetsförlust.

Redan 1989 startades ett projekt i Umeå som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajområdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala Umeå till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades på is men fick en nystart år 2003 då det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmärksammad men fruktlös arkitekttävling. Våren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, åt Umeå kommun, där området indelats i fyra delar efter olika koncept som västerifrån kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, Rådhusparken samt Lugn & Ro. I området Rådhusparken, vilket är en förlängning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i Umeälven. För att närmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsättningarna för att bygga någon typ av bad i Umeälven upprättades ett examensarbete på 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Detta arbete beskriver en examensuppsats i datateknik på Linnéuniversitetet.Röntgenavdelningen på SUS, Skånes Universitetssjukhus i Lund, använder en lättviktig flyttbar röntgenmaskin som väger endast cirka 90 kg, för röntgenundersökningar ute på äldreboenden.Bilderna överförs till sjukhusets PACS när maskinen är tillbaka på sjukhuset, genom att man kopplar in Dragon via kabel till sjukhusets nätverk.Målsättningen är att förbättra den trådlösa kommunikationen som för närvarande är för långsam och opålitlig, så att bilderna kan överföras till sjukhusets PACS direkt efter undersökningen.I detta arbete beskrivs vilka alternativ som kan användas.Samt om de mobila bredbandstjänster som finns tillgängliga i Region Skåne är bra nog för att kunna användas för uppgiften.Slutsatsen är att ett 3G HSDPA/HSUPA abonnemang kan vara tillförlitligt nog.Framför allt om extra redundans tillförs med dubbla SIM-kort som använder separata nät och att signalen förstärks med antenn placerad utomhus på transportfordonet.Transportfordonet används som brygga mellan Wifi och mobilt nätverk.Röntgenmaskinen kommunicerar med transportfordonet via Wifi.För de fall Wifi inte fungerar på grund av byggnader och omgivande miljö arbetades ett reservalternativ fram.Jag har också undersökt och jämfört DICOM protokollet mot FTP.Detta för att se om DICOM har en overhead som skulle motivera användet av FTP istället för sändning av bilder. Resultatet av jämförelsen visade att DICOM har 5-10 % overhead jämfört med FTP..

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur några specialpedagoger och lärare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strävan att skapa goda förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd, både vad gäller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnå kunskapsmålen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem olika skolor där fritidshem fanns. Studien utgår i från de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den här studien är att specialpedagoger och lärare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lärande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd. För att skapa ett lärande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens inställning samt handledning var områden som hade stor påverkan. Vad gäller skolledningens inställning var synen på fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas där gemensamma mål och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, utifrån skolledningens uppsatta mål. Handledning hade en stor påverkan när det handlade om att kunna stötta elever i att uppnå kunskapsmålen.