Sökresultat:
66 Uppsatser om Designmönstret brygga - Sida 2 av 5
Den sjungande lÄtskrivaren : Att komponera melodier Àmnade för min egen röst
Det hÀr arbetet har handlat om att komponera sÄngmelodier bestÄende av vers, refrÀng och eventuellt en brygga med hjÀlp av sex olika metoder. Jag ville ta reda pÄ vilken metod jag ska anvÀnda för att min arbetsprocess ska flyta pÄ sÄ bra som möjligt och samtidigt fÄ resultat som jag Àr nöjd med. Melodierna var menade att passa inom genren pop och tanken var att de skulle passa min röst, eftersom jag planerar att sjunga dem sjÀlv. Jag kom fram till att den metod som fick arbetsprocessen att flyta pÄ bÀst för mig var att improvisera fram melodier med rösten till en fÀrdig text, men den metod som jag tycker gav de bÀsta melodierna var att improvisera fram melodier med rösten utan nÄgra andra hjÀlpmedel. Arbetet har resulterat i 24 stycken inspelade sÄngmelodier med tillhörande ackord samt tvÄ stycken fÀrdiga lÄtar med text och ett enklare arrangemang..
Livsber?ttelser om barndom och f?r?ldraskap ??Och s? f?rs?ker jag naturligtvis plocka godbitarna d?r d??? - f?r?lder
Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.
Hur betraktar vi en tavla? En spatio-temporal matematisk modell f?r ?gats attraktionsomr?den p? en tavla
I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av
Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick
f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som
observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I
analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.
Nu ska vi jobba med serier : didaktiska reflektioner om serier och seriemassighet i bildundervisning.
Denna undersökningen Àr ett försök att se hur mycket av Àmnesundervisning, kursplan och kursmÄl som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan Àr bekant med. Serier blir dÄ hÀr som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lÀra. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehÄll i allmÀnhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildÀmnet.Detta Àr ett s.k.
Urban Building i kvarteret Domherren : KTH living/working/showroom
En omprogrammering av Kvarteret Domherren frÄn dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostÀder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utstÀllningshallar, café/bar och butik. UtstÀllningarna kommer frÀmst uppifrÄn de studenter och forskare som verkar uppe pÄ KTH campus, och blir en publik brygga mellan campusomrÄdet och allmÀnheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förstÄelse av de spÀnnande arbeten och projekt som bedrivs dÀr. Denna plats blir pÄ sÄ sÀtt ett tillskott tyill staden bÄde lokalt och i ett större sammanhang..
Hybrid klient till molntjÀnst
Mitt examensarbete gick ut pÄ att bygga en hybrid klient som anvÀnder sig av samma anvÀndargrÀnssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan anvÀndning av en webblÀsare och i stÀllet vara ett installerat program pÄ datorn. KÀllkoden till CloudTop, som Àr skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjÀlp av en brygga som förbinder dessa tvÄ sprÄk. C++-delen hanterar XSLT-förfrÄgningar, vilket normalt hanteras av en webblÀsare. Programmet Àr Àven förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgÄng till internet.
Instant messaging : Matchning av IM-funktioner och kommunikationsbehov hos medarbetare pÄ IT-företag.
Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anstÀllda har. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade Àven ytterligare kunskap vilken vi benÀmnt barriÀrer. En lista pÄ IM-funktioner hÀmtades frÄn Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna.
Handlingskompetens genom Storyline - en brygga till framtidens naturvetenskapliga utbildning
VÄr avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de lÀromedel som finns i skolan idag. Storyline Àr en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete.
För att fÄ insikt i hur erfarna lÀrare i Storyline ser pÄ detta arbetssÀtt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkÀter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belÀgg mynnat ut i ?This is it?.
Affektmedvetenhet och stress : En sambandsstudie utifrÄn en integrerad stressmodell med affektsystemet som brygga mellan psyke och soma
A unified model of stress and affect consciousness was proposed. The connection between affect consciousness and perceived stress was studied. Teachers (n = 19) were interviewed using Monsens affect interview, followed one month later by a questionnaire containing Perceived Stress Scale (PSS), State-Trait Anxiety Inventory (STAI-S, STAI-T) and Twenty Item Toronto Alexithymia Scale (TAS-20).Statistical analysis showed no connections between level of total affect consciousness and perceived stress. Though there were some indications of a negative relationship between affect consciousness and trait anxiety. There were also indications, using a complementary analysis, of a connection between level of affect consciousness on the subscale distress in the interview and perceived stress.
Socialpedagogen "en brygga" i samverkan mellan skola och socialtjÀnst
Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.
Kroppen i terapi : Terapeuters förhÄllningssÀtt till klientens och sin egen levda, upplevda och observerbara kropp
Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom vÀsterlÀndsk kultur som nedvÀrderat kroppen och separerat den frÄn sjÀlen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter frÄn olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv pÄ kropp och sjÀl, samt en mÀngd förhÄllningssÀtt till klientens och terapeutens egen kropp framtrÀtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbÀrare och rik informationskÀlla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhÄllningssÀtt till beröring och benÀmnandets centrala roll som brygga mellan kropp och sjÀl. En relationell modell byggd pÄ kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjÀlpa klienter att nÀrma sig andra och sig sjÀlva har utformats.
Innovationer i tjÀnsteföretag : Medarbetaren som en brygga mellan kundens behov och företagets möjligheter
Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utprÀglat tjÀnstesamhÀlle dÀr majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjÀnstesektorn. Detta fÄr konsekvenser i form av hÄrdare konkurrens och högre krav pÄ sÄvÀl befintliga som nya aktörer. Ett sÀtt att stÄ emot konkurrensen, differentiera sig och erhÄlla marknadsandelar Àr att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjÀnstesamhÀllen Àr global och tycks vara hÀr för att stanna rÄder det brist pÄ empiriska studier för hur tjÀnsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning pÄ omrÄdet har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsÀgelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och Àr till stor del inte överförbar pÄ tjÀnsteföretag.Avsikten med denna studie Àr att ge en ökad förstÄelse för hur tjÀnsteföretag kan stimulera innovationer.
Modellering av ?gonr?relser p? en m?lning med spatio-temporala punktprocesser: En j?mf?rande simuleringsstudie av modeller med varierande homogenitet i tid och rum
?gats fixeringar, punkterna d?r blicken stannar, och sackader, de snabba hoppen mellan fixeringar,
bildar ett unikt punktm?nster i tid och rum. Dessa m?nster kan d?refter analyseras
och till?mpas inom olika discipliner. Syftet med detta arbete ?r att bygga statistiska modeller
som efterliknar dessa m?nster.
Sensorfinger
MÄlet med detta examensarbete Àr att ersÀtta den tidigare lösningen av sensorfingret med andra komponenter, eller hitta en annan sensor med motsvarande funktion.Arbetet har begrÀnsats av att ESAB vill ha ett mekaniskt finger för anvÀndarvÀnlighetens skull. Efter en förundersökning av olika typer av sensorer har vi valt att anvÀnda oss av trÄdtöjningsgivare som sensorer till det mekaniska sensorfingret. I och med detta val behövde vi Àven komma med ett teoretiskt förslag pÄ en mekanisk upphÀngning av sensorfingret.Vi har byggt upp tvÄ separata Wheatstonebryggor med varsin instrumentförstÀrkare (INA125). Utsignalen frÄn bryggorna Àr relativt liten och behövde förstÀrkas cirka 2000 gÄnger.Nollbalansering av bryggorna har skett manuellt med potentiometrar men vi har Àven gett ett förslag pÄ en lösning dÀr nollbalansering kan ske med ett enkelt knapptryck. Knappen Àr placerad pÄ upphÀngningen pÄ ett sÄdant sÀtt att man inte kan trycka oavsiktligt pÄ knappen.Resultatet av arbetet Àr en uppkoppling pÄ en experimentplatta samt förslag pÄ hur upphÀngningen och sensorfingret designmÀssigt kan se ut.För vidare arbetsgÄng behövs en prototyp för att testa livslÀngden och ta reda pÄ vilken kÀnslighet som Àr mest optimal..
Goodwill Accounting : Analyserat utifrÄn olika teoretiska perspektiv
Ă
ngest Àr ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar förÀldrar som viktig bas för inlÀrning. FörÀlderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthÄllande av Ängest. Genom reciprocitet pÄverkar Àven barnet förÀldrarna.