Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver barns datoranvÀndning i förskoleverksamhet. I vÄr empiriska undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar anvÀnder sig av i förvÀg faststÀllda frÄgor, vi kompletterade Àven dessa med följdfrÄgor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgÄtt frÄn begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

Denna examensuppsats skrevs under utbildningen pÄ speciallÀrarprogrammet pÄ Malmö Högskola under vÄren 2015. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr talet Àr tankens redskap. Jag har genom fokusgrupper och lÀrarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrÄn Kintsch och Rawsons modell för lÀsförstÄelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar pÄ att lÀrarna, nÀr de bedömer elever, bedömer hur vÀl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till lÀsförstÄelse.

De tvÄ fallföretagen, Kronosept AB och Unilever Bestfoods AB,vÀljer att inte outsourca en specifik supporttjÀnst pÄ grund av ett ifrÄgasÀttande av outsourcingens möjligheter till kostnads-reducering, samt den upplevda risk för en nedsÀttning av kvalitén. Kronosept AB upplevde Àven en ökning av företagets flexibilitet till följd av att behÄlla funktionen internt, samt att vÀrderingen avföretagets personal hade en pÄverkan pÄ beslutet. Unilever Bestfoods AB ser möjligheterna i att behÄlla supportfunktionen internt för att ytterligare utveckla densamma. Supportfunktionen blev dÄ ett komplement till företagets kÀrnkompetens..

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrarnas instÀllning till skollagens krav pÄ att undervisningen ska ta hÀnsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar pÄ deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de sÀger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrÄn studiens teoretiska utgÄngspunkter som Àr det sociokulturella perspektivet utifrÄn Vygotskij och SÀljö; samt ramfaktorteorin utifrÄn Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar pÄ att de intervjuade engelsklÀrarna har en generellt positiv instÀllning till individualisering. De menar att individualiseringen innebÀr att lÀraren kan hjÀlpa en elev att nÄ lÀngre, genom att lÀraren dÄ sÀtter sig in i elevens behov och kan utmana denne pÄ rÀtt nivÄ.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Syftet med denna studie har varit att utifrÄn ett kundperspektiv utforma ett koncept, som presenterar ett förslag pÄ hur Street kan förÀndra sin fysiska miljö, och dÀrmed förbÀttra upplevelsen för besökarna. Jag har ett kundperspektiv pÄ studien dÄ jag anser att det Àr viktigt att generera svar som berÀttar vad gÀsterna tycker och upplever gÀllande den fysiska miljön och inte vad producenterna tror att kunderna upplever. En intresseförfrÄgan skickades ut via Streets kontaktdatabas vilket resulterade i över fyrtio svar. DÀrmed hade jag möjligheten att vÀlja ett variationsrikt och heterogent urval. Intervjuerna genomfördes med nio av Streets besökare vilka stÀllde upp frivilligt.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Detta arbete behandlar förmedlingen av den vikingatida kvinnan i arkeologisk kurslitteratur. En kvalitativ studie av materialet delar upp förmedlingen i Ätta olika teman. Inom dessa teman redovisas citat som har valts ut för att representera de vis som den vikingatida kvinnan har förmedlats pÄ. Resultatet visar att bilden av kvinna har förÀndrats under perioden som studerats. Den bild som ges i kurslitteraturen Àr sammankopplad med den arkeologiska forskningsteorins utveckling samt rÄdande samhÀllshegemoni.

Denna studie undersöker hur tvÄ lÀrare valt att utforma sitt klassrum med avseende pÄ den fysiska miljön, en kartlÀggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö Àr möblemang, utsmyckning, disposition av lÀromedel, elevarbeten och allt annat som av lÀraren har placerats i klassrummet. Vi anvÀnde oss av intervju och observation som metod, intervju av lÀrarna kring detta Àmne och genom observation sÄg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de bÄda studerade lÀrarna pÄ olika sÀtt förde resonemang om vad som Àr viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men pÄ olika sÀtt. Vi fann ocksÄ att de bÄda lÀrarna stÀlldes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrÄn exempelvis ekonomiska resurser.

In the Swedish Curriculum (Lpfö 1998, revised 2010) pedagogogical documentation constitute a big part. It is important that the childrens development and learning are documentated properly, both for the child itself, but also as an quality review and evaluation of the work that is made at the Preschool.In this study we have examined preschool teacher?s attitudes towards pedagogical documentation and how they work with it and use it in the daily work at the Preschool.We have also examined their own abilities to implement pedagogical documentation. For whom is the documentation made for? We also wanted to see if the children had any opportunity to influence the work.We have used a qualitative method and our study is based on six semi-structured interviews with six preschool teachers.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur den enskilde lÀrarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan pÄverka likvÀrdigheten i bedömning och betygsÀttning. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit de lÀrandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra Ären; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. TillvÀgagÄngssÀttet för studien var tvÄ olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lÀrarna som delgett sina prov för analys. Studien avgrÀnsades till tre yrkesverksamma lÀrare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lÀrarna i studien till viss del talar om kunskap pÄ ett sÀtt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka ta reda pÄ vad arbetet med egna idéer i trÀ- och metallslöjden handlar om. FrÄgorna jag vill besvara utifrÄn det sociokulturella perspektivet Àr: Hur arbetar elever och lÀrare med det som kallas elevens egna idéer? VarifrÄn upplever elever att de fÄr idéer? Metoden jag valt Àr intervjuer med elever i Ärskurs sju och nio som arbetar med egna idéer eftersom jag vill veta hur eleven resonerar angÄende deras egna idéer. Resultatet visar att eleverna i stor utstrÀckning utgÄr frÄn ett föremÄl som de vill ta hem eller ge bort till nÄgon i present, det motiverar eleven i sitt arbete. Det Àr i alla fall produkter som redan finns runt om oss, som de sjÀlva vill Äterskapa.

Thamesmead Àr ett förortsomrÄde i London, söder om Themsen. Dess arkitektur har, sedan det byggdes i slutet av 60-talet, skildrats pÄ film ett flertal gÄnger. Den karaktÀristiska utformningen Àr ett exempel pÄ 1960- och 70-talets brutalistiska arkitektur som vÀcker olika kÀnslor hos brukare och arkitekter. I denna text beskrivs Thamesmeads utveckling frÄn planering till nutid. Bakgrunden till de arkitekturideal som styrde omrÄdets utformning behandlas samt delvis sociala förutsÀttningar.