Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp. Högskolan Skövde. Titel: Kamratkultur i förskolan. En studie om förskollÀrares förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt. Sidantal: 32 Författare: Ida Christesen, Helen Fredriksson och Malin Hamberg Handledare: Mirella Forsberg Ahlcrona Datum: 7 januari 2013 Nyckelord: Förskola, kamratkultur, gemenskap, samhörighet, uteslutning och etik Denna studie belyser kamratkulturer i förskolan mot bakgrund av förskollÀrares förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt. Med kamratkultur, menar vi gemenskap, samhörighet och uteslutning. Studiens teoretiska perspektiv tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet.

I min studie ville jag jÀmföra synen pÄ bedömning och betygsÀttning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att bÄda skolsystemen genomgÄr i dag stora förÀndringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan fÄr nya styrdokument. Syftet med denna reform Àr att anpassa utbildningen till moderna samhÀlleliga krav och höja kunskapsnivÄn hos elever i alla Ärskurser. Det ryska skolsystemet har genomgÄtt stora förÀndringar under sista tvÄ decennierna och fortsÀtter att moderniseras.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.

Detta arbete fokuserar pÄ bedömning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och rektor pÄ samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen Àr en pÄgÄende process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lÀrarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som anvÀnds och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lÀrare och rektorn pÄ en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet pÄ lÀrande.

Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrplattan anvÀnds pÄ olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lÀrplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lÀrplattan sÄg ut samt vad pedagogerna tror kommer hÀnda med lÀrplattan i förskolan i framtiden. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma pÄ fyra olika förskolor.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för den tidigare forskning som bedrivits kring fysiskt undervisningsmaterial i Àmnet. VÄr teoretiska ram utgörs av Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt vilka bÄda ligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att med utgÄngspunkt i klassrummets konkreta material studera undervisningssituationer i Àmnet svenska som andrasprÄk, samt undersöka vilka motiv lÀrare anger för sina val av material och val av aktiviteter.METOD: För att nÄ studiens syfte anvÀnde vi oss utav observationer och kvalitativa intervjuer. I vÄr undersökning ingÄr tre lÀrare pÄ olika skolor som undervisar i Àmnet svenska som andrasprÄk.RESULTAT: I vÄr undersökning fann vi att lÀrarna arbetade med ett varierat material och olika aktiviteter i sin undervisning utan att vara styrda av lÀroboken. Gemensamt för de tre lÀrarna var att de arbetade med skönlitteratur, lÀsförstÄelse och ordkunskap. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarnas motiv till det material de anvÀnde ofta grundade sig pÄ en ambition av anpassning till elevernas tidigare kunskaper och vardagliga liv..

Syftet med denna empiriska studie har varit att belysa hur barn talar om kÀrlek, sexualitet och relationer, samt hur pedagoger arbetar och interagerar med elever för att utvecklas tillsammans i dessa frÄgor. Viktigt under studien har varit att titta pÄ olika sorters relationer och hur dessa skapas i sociala sammanhang. Detta har skapat tvÄ frÄgestÀllningar som besvarats i studien: Hur arbetar pedagoger med dessa Àmnen i lÀrandesituationer? Och hur resonerar nÄgra enskilda barn kring kÀrlek, sexualitet och relationer utifrÄn barns perspektiv?Den etnografiska fÀltstudiens metoder har applicerats genom observationer samt djupintervjuer med tvÄ barn och en vuxen har genomförts och sedan anvÀnts som grund för vidare analys och diskussion.Resultaten visar att barnen resonerar olika kring dessa Àmnen och att pedagogerna arbetar pÄ skilda sÀtt i lÀrandesituationer dÀr dessa Àmnen tas upp. Vidare belyses samtalet och kommunikationen som viktiga bestÄndsdelar för att skapa förtroende mellan barn och pedagog i skolans verksamheter..

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framvÀxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förÀndrats.

FrÄgan om verkligheten och dess beskaffenhet har lÀnge orsakat stor förbryllning hos mÀnniskan, vilken historiskt sett har försökt förklarats pÄ olika sÀtt. Inte minst genom olika slags gudalÀror. Idag lever vi helt annorlunda Àn vad vi gjorde för exempelvis 1000 Är sedan. Det Àr inte lÀngre gudar som Àr den dominerande verkligheten ? det Àr IT-tekniken.

Bakgrund: Det rÄder delade meningar om vilken som Àr den lÀmpligaste löneformen inom Byggbranschen. De tvÄ huvudaktörerna i denna studie innefattar Byggnads som Àr byggarbetarnas fackliga förbund och Sveriges Byggindustrier (BI) som Àr byggföretagens bransch- ocharbetsgivarorganisation. Dessa företrÀder tvÄ olika stÄndpunkter. Byggnads vill att arbetstagarna ska arbeta under en prestationslön medan BI vill att det ska finnas en valbarhet av löneform.Syfte: Vi avser att skapa oss en förstÄelse för hur BI, Byggnads och arbetsgivarna argumenterar för sina uppfattningar kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser Àven att skapa oss en förstÄelse för huruvida dessa uppfattningar eventuellt pÄverkar synen pÄ arbetsmiljö och kvalité.Vi vill ocksÄ skapa oss en förstÄelse för arbetstagarnas upplevelser kring prestationslön respektive tidlön.

Efter att ett debattinlÀgg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att Àgnas Ät Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lÀmpliga debattÀmnen nÀr Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter pÄ Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgÄng och vad detta innebÀr för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, vÀrderingar, verktyg, historia, och vÀljarna.Studien prÀglas av ett perspektiv som fokuserar pÄ hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptÀckten av ett antagonistiskt förhÄllande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse kring pedagogers arbete med sprÄkutveckling och TAKK som metod. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka nÀr och hur metoden anvÀnds och i hur stor utstrÀckning detta sker. Vi anvÀnder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vÄrt material. Studiens resultat Àr grundade pÄ kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollÀrare, en barnskötare och en specialpedagog. VÄr studie genomfördes i tvÄ olika stÀder i södra SkÄne.

Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollÀrare.Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien Àr det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ Vygotskijs syn pÄ artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning vÀcktes dÄ den 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan har skapat tydligare mÄl kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrÄn dessa mÄl Àr frÄgan som stÀllts och problematiserats.Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollÀrarnas pedagogiska arbete. BÄde som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men Àven som ett hjÀlpmedel för pedagogerna sjÀlva sÄ att de lÀttare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansÄg att vad som helst kunde anvÀndas medan vissa sÄg att föremÄlet mÄste laddas med mening för att kunna anvÀndas som medierande artefakt..