Syftet med denna studie har varit att titta pÄ hur lÀrarens ledarskap pÄverkar elevernas lÀrandeprocess i klassrumsmiljön dÀr vi lagt speciellt fokus pÄ sjÀlvförtroende. UtifrÄn detta syfte har vi tittat pÄ litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt sjÀlvförtroende. Vi har Àven tittat pÄ det sociokulturella lÀrandeperspektivet dÀr vi redogjort för olika infallsvinklar pÄ begreppet sociokulturellt lÀrande. Vi har undersökt detta genom att anvÀnda oss av fyra intervjuer med lÀrare, fyra observationer av de intervjuade lÀrarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i Ärskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjÀlp av dessa undersökningsformer har vi fÄtt fram information kring hur olika former av ledarskap pÄverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjÀlper till att utveckla elevernas sjÀlvförtroende i positiv bemÀrkelse.

Syftet med uppsatsen Àr att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn pÄ sjukhus. Vi vill uppmÀrksamma att yrket som lÀrare och pedagog strÀcker sig lÀngre Àn inom skolans ramar. Med utgÄngspunkt i litteratur i Àmnet, enkÀter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavÄrd studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen pÄ barns lek. Resultatet visar pÄ att leken enligt informanterna Àr en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan pÄ barn dÄ de hamnar pÄ sjukhus.

Bakgrunden till vÄr studie Àr att naturvetenskap och teknik fÄtt större plats i förskolans lÀroplan samtidigt som studier visat pÄ att det finns brister i arbetet med dessa Àmnen pÄ skolor och förskolor. Syftet med studien var att fÄ syn pÄ likheter och skillnader i hur fyra förskollÀrare, frÄn en Àmnesinriktad och en traditionell förskola, ser pÄ naturvetenskap och teknik samt arbetssÀtt och Àmneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnts i analysen har fokus pÄ det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns Àr att förskollÀrarna anser att grunden för barns lÀrande Àr ett utforskande och undersökande arbetsÀtt i samspel med barn och vuxna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elevernas intresse till teknik pÄverkas av att aktivt arbeta kring elektricitetsrelaterad teknik. Synen pÄ aktivt lÀrande Àr baserat pÄ de litteraturstudier vi genomfört i vÄr bakgrund, samt Àven förankrat i skolans styrdokument. Undersökningen genomfördes under sju veckor med 21 elever i skolÄr fem. De mÀtmetoder som vi anvÀnde oss av var enkÀter och observationer. En enkÀt besvarades inför undersökningen och den andra vid sista lektionstillfÀllet.

denna uppsats belyser jag hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska vÀrderingar som skola och samhÀlle vilar pÄ. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan vÀl befÀsta metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhÄllande till de normalitetsförestÀllningar som finns i skolan och i samhÀllet. Det Àr en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgÄr frÄn litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att lÀsa skönlitteratur med tonÄringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk lÀsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frÄgor upp.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare beskriver att de gör för att skapa goda lÀrandemiljöer i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta för att som blivande lÀrare öka kunskapen hur man pÄ bÀsta sÀtt kan ge stöd och underlÀtta för elever med beteende- och inlÀrningssvÄrigheter. I den hÀr undersökningen har en kvalitativ studie gjorts dÀr fem lÀrare och en specialpedagog har intervjuats för att fÄ reda pÄ hur dessa arbetar med att skapa goda lÀrandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med tvÄ teorier som bakgrund som anvÀnds mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom omrÄdet specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlÀrnings- och beteendesvÄrigheter, dÄ det Àr viktigt som lÀrare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlÀrningen.

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.

This study deals with branding at an individual level and aims to explore what a personal brand means, what benefits that?s obtained by actively working with a personal brand, as well as the strategies and methods used in the development of it. It has also meant a restriction in choice of interviewees made to informants who are familiar with and active in the personal branding process in their daily life. The essay is based on a qualitative research approach; six people working in various occupations were interviewed by a desire to generate information from different perspectives. The result shows that a personal brand is all about credibility, authenticity, and the image you present to others.

The aim of this study was to examine retiared individuals view of oral health and dental care. A questionnaire was sent to three different retirement organizations and answared by 106 participants. Our studie showed that irrespective of education or health status, the majority considered oral health and dental care was important and will become so in the future. Most elderly individuals can consider getting help with their oral health with oral health care in the future. This studie showed that the elderly are concerned about their appearance.

Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor dÀr vi undersökte vilken förstÄelse av och syn pÄ barns verbala sprÄkutveckling tvÄ utvalda pedagoger har. PÄ vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga sprÄkutveckling och att de anser att sprÄket mÄste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras Àr att pedagogerna medvetet arbetar med sprÄkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan pÄ synen pÄ barns sprÄkutveckling..

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.