Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares syn pÄ individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer av lÀrare, pÄ tvÄ skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter anvÀnder sig av individualisering i undervisningen, i den mÄn de anser sig hinna med dÄ tiden Àr ett stort dilemma för de medverkande lÀrarna. I resultatet framkom det ocksÄ att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssÀtten och att det Àr en fördel att eleverna fÄr arbeta pÄ sin nivÄ och i sin takt. Vidare tas Àven de dilemman, fördelar och olika arbetssÀtt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

VÄrt problemomrÄde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. VÄra huvudfrÄgor Àr: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fÄtt genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollÀrarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollÀrarna pÄ att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vÄr framtida roll som förskollÀrare Àr det av stor vikt att vi kÀnner till barns erfarenheter, Àven de frÄn TV och film. Vi mÄste kÀnna till vad det Àr barnen ser pÄ för att kunna hjÀlpa dem att ifrÄgasÀtta och reflektera kring vad de har sett.

Det hĂ€r Ă€r en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rĂ€ttviserörelsen och synen pĂ„ hur demokratiska beslut i allmĂ€nhet bör fattas. Individer inom den globala rĂ€ttviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, dĂ„ rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strĂ€var efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgĂ„ngspunkter nĂ€r det gĂ€ller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande gĂ„r att skilja Ă„t teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande.

LUS Àr en förkortning för lÀsutvecklingsschema, vilket Àr ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner anvÀnder sig av, för att fÄ en överblick pÄ elevernas lÀsförmÄga.Syftet med denna C-uppsats Àr att analysera huruvida LUS Àr ett relevant och anvÀndbart instrument i dagens högstadieskola, vad gÀller arbetet med elevers lÀsutveckling.Min undersökning innehÄller dels en teoretisk del som bygger pÄ LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig pÄ tre kvalitativa lÀrarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger pÄ sociokulturella tankegÄngar, dÀr ? trots en kompetensteoretisk uppbyggnad ? den individuella lÀsupplevelsen stÄr i fokus och den optimala lÀsningen anses vara den som ligger inom lÀsarens nÀrmaste utvecklingszon. LUS relevans pÄ högstadiet Àr dock mest befogat som en tydliggörande mall av lÀskompetenser, för uppsÀttande av delmÄl i ÄtgÀrdsprogram för de elever som inte nÄr upp till kursplanens mÄl. För de elever som ÄldersmÀssigt följer den utveckling lÀsutvecklingsschemat mÄlar upp, kÀnns LUS överflödigt pÄ högstadiet..

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva vilka nya kunskaper och tankemönster barnskötare under utbildning till lÀrare med inriktning mot förskola/förskoleklass uppfattar att de utvecklar under studietiden och hur dessa förskjutningar tar sig uttryck. Jag har ocksÄ undersökt om barnskötarnas uppfattningar om likheter/skillnader mellan förskolans bÄda yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare, förÀndras under utbildningstiden och i vilka termer detta beskrivs.Studiens teoretiska referensram bestÄr av begreppen kvalitet, kunskap och kompetens. Jag har granskat offentliga dokument avseende vad som efterstrÀvats av kvalitet och kompetens hos personalen i förskolan frÄn 70-talet fram till idag och det Àr dessa kvaliteter som studiens resultat sedan speglas emot.Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk forskningsansats. Ambitionen har varit att förstÄ och söka mening och innebörd i enskilda mÀnniskors uppfattningar snarare Àn att förklara. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har olika datainsamlingsmetoder anvÀnts; enkÀtundersökning, tolkning av texter samt fokusgruppintervjuer.Barnskötarna i denna studie menar att de under utbildningen har fÄtt en ökad helhetssyn pÄ sitt arbete, bland annat har synen pÄ kunskap och lÀrande samt synen pÄ omsorg och pedagogik förÀndrats.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevÀrt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affÀrssamarbete mellan de tvÄ parterna dÀr nya relationer byggs upp och utvecklas för att fÄ större marknadsandelar.   Problematiskt Àr dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns mÄnga utmaningar som kan pÄverka affÀrsrelationen. Syfte: Syftet Àr att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affÀrsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgÄr frÄn teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att fÄ förstÄelse för de mest betydande kulturdragen inom lÀndernas affÀrskulturer för att pÄ sÄ sÀtt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som Àr viktiga för affÀrsrelationer samt hur relationerna har förÀndrats över tid. Metod: Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgÄende semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka attityder och förhÄllningssÀtt hos en grupp lÀrarstude-rande till hur Internet anvÀnds för undervisning och som verktyg i det framtida arbetslivet. Resultatet visar att instÀllningen inte Àr en odelat positiv till detta vilket gÄr att tolka pÄ olika sÀtt. Datorvanan hos de blivande lÀrarna varierar kraftigt frÄn nybörjarnivÄ till mycket van anvÀndare. KÀllkritik Àr nÄgot som tas upp av samtliga blivande lÀrare som viktigt att tÀnka pÄ, liksom etiska frÄgor. Essensen av undersökningen visar pÄ en osÀkerhet hos blivande lÀra-re inför hur innehÄllet pÄ Internet kan anvÀndas i undervisningen.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Den hÀr uppsatsen syftar till att belysa den kristna bönen ur ett inifrÄnperspektiv, d.v.s. utifrÄn de troendes egen syn pÄ bönen ? dess innersta vÀsen och gestaltning. Genom studium av andlig litteratur samt genom kvalitativ analys av en enkÀtundersökning har jag funnit att synen pÄ bönen, ytligt sett inte har förÀndrats mycket sedan bibelns tid, man talar om bönen i samma termer nu som dÄ, men dess innebörd har fÄtt en fokusförskjutning frÄn gud till mÀnniskan..

Bakgrund: Internationell forskning visar att det frÄn vÄrdpersonalens sida existerar dömande attityder gentemot patienter med drog- och alkoholmissbruk. Patienterna tillskrivs som grupp negativa egenskaper sÄsom att de Àr aggressiva, manipulativa och farliga och att arbeta med omvÄrdnad av dessa patientgrupper har lÀgre status Àn omvÄrdnaden av andra patienter. Motsvarande studier gÀllande hur det ser ut i en svensk kontext har dÀremot inte identifierats och sÄledes existerar hÀr en kunskapslucka.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors syn pÄ patienter med missbruksproblem inom psykiatrisk omvÄrdnad.Metod: Studien har genomförts som en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra aktiva sjuksköterskor som deltagare. Fokusgruppsintervjun analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i Ätta kategorier som urskilts ur materialet: Kontakt genom vinnande strategi, Den sjÀlvvalda kontaktlösheten, Den hÀmmande vÄrdmiljön, MÀnniskan som helhet, Den individreducerande vÄrdkulturen, Livsöde, Den onda cirkeln samt Frustration.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan inom psykiatrisk omvÄrdnad har en humanistisk mÀnniskosyn som grund för omvÄrdnad av patienter med missbruksproblem.