Att beskriva och tolka nĂ„gra pedagogers upplevelser av sina lĂ„ngsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det hĂ€r arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hĂ„lla arbetet vid liv under lĂ€ngre period? Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger pĂ„ tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter pĂ„talar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av lĂ„ngsiktig karaktĂ€r. Även kunskapen om deras eget förhĂ„llningssĂ€tt och att fĂ„ syn pĂ„ genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt hur barn spontant anvÀnder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lÀrandeperspektiv, Björkvolds syn pÄ den musiska mÀnniskan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger pÄ en invandrartÀt förskola intervjuades, och dÀr genomfördes Àven observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn anvÀnder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sÄng och dans. Undersökningen visar Àven hur pedagogerna anvÀnder sig av musik i syfte att utveckla barnens sprÄk till viss del, men ocksÄ att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns sprÄkinlÀrning exempelvis i den spontana musiska leken..

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens grammatikundervisning brister i och efterfrÄgar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgÄng synen pÄ dagens grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strÀvansmÄl. Dessutom innehÄller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillÀmpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull grammatikundervisning..

Syftet med uppsatsen var att undersöka attityder och förhÄllningssÀtt hos en grupp lÀrarstude-rande till hur Internet anvÀnds för undervisning och som verktyg i det framtida arbetslivet. Resultatet visar att instÀllningen inte Àr en odelat positiv till detta vilket gÄr att tolka pÄ olika sÀtt. Datorvanan hos de blivande lÀrarna varierar kraftigt frÄn nybörjarnivÄ till mycket van anvÀndare. KÀllkritik Àr nÄgot som tas upp av samtliga blivande lÀrare som viktigt att tÀnka pÄ, liksom etiska frÄgor. Essensen av undersökningen visar pÄ en osÀkerhet hos blivande lÀra-re inför hur innehÄllet pÄ Internet kan anvÀndas i undervisningen.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. VÄr undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som Àr den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjÀlp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktÀren utifrÄn ett genusperspektiv. VÄr teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrÄn ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sÀtt att tÀnka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansÄg genom bara att höra sagan att huvudkaraktÀren var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.NÀr de intervjuade vÀl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktÀren var en pojke, medan de som svarat pÄ annat vis Àndrade de sig till pojke..

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

Beslutsprocesser Àr ett vanligt Äterkommande inslag i varje mÀnniskas liv. Att fatta ett beslutÀr ocksÄ nÄgot som inte helt sÀllan Àr förknippat med vissa svÄrigheter. Olika krav pÄbeslutsfattaren Àr ofta nÀrvarande, och kravet att handla rationellt Àr inte ovanligt. Men vadinnebÀr det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstÄ oss pÄbegreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriskaundersökningar.

Genom vÄr utbildning har intresset för lÀsinlÀrning vÀckts och vi har stÀllt oss frÄgan hur man fÄr elever att vilja lÀsa böcker. Vi har dÀrför valt att undersöka hur pedagoger gör för att vÀcka lÀsintresse hos elever, hur de gör för att stimulera och lÀgga grund för ett fortsatt lÀsande. Syftet Àr att fÄ en inblick i pedagogers syn pÄ hur man stimulerar till lÀsning, hur de anser att en bra lÀsmiljö skapas och hur de arbetar med höglÀsning. Vi har valt att utgÄ ifrÄn Vygotskijs samspelsteori och det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande och miljö hÀnger nÀra samman. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer med fyra utvalda pedagoger dÀr intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

Denna uppsats behandlar hur aktörerna under det kalla kriget framstÀllts, och framstÀlls, i historielÀroböcker för gymnasiet frÄn 1960-talet fram till idag. Syftet med undersökningen Àr att behandla hur aktörerna i kalla kriget framstÀlls. Det vill sÀga vilka som ses som aktiva i form av aktörerna öst och vÀst samt vilka attribut som tillskrivs de olika aktörerna i de olika lÀroböckerna över tid. Efter attribut delas sedan aktörerna in i tre teman; den onde, den gode, den osynlige. Det Àr ocksÄ uppsatsens syfte att redovisa hur mycket plats som ges Ät kalla kriget i lÀroböckerna.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka möjligheter och dilemman som uppstÄr nÀr tre lÀrare medierar begrepp i matematik med hjÀlp av olika artefakter. Syftet Àr ocksÄ att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslÀrande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman nÀr lÀrare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie bÄde verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lÀrare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess anvÀndes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses anvÀndandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur organisationer gör för att nyanstÀllda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprÀtthÄlls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr mÀnskligt handlande och tÀnkande ses som situerat i sociala kontexter. LÀrande betraktas utifrÄn detta perspektiv som en pÄgÄende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra mÀnniskor. Den empiriska datainsamlingen grundas pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet Àr transkriberat och analyserat med hjÀlp av kodning och tematisering.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevÀrt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affÀrssamarbete mellan de tvÄ parterna dÀr nya relationer byggs upp och utvecklas för att fÄ större marknadsandelar.   Problematiskt Àr dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns mÄnga utmaningar som kan pÄverka affÀrsrelationen. Syfte: Syftet Àr att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affÀrsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgÄr frÄn teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att fÄ förstÄelse för de mest betydande kulturdragen inom lÀndernas affÀrskulturer för att pÄ sÄ sÀtt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som Àr viktiga för affÀrsrelationer samt hur relationerna har förÀndrats över tid. Metod: Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgÄende semistrukturerade intervjuer.