Kommunernas hantering av vindkraftens påverkan på landskapsbild och ljudnivå
En jämförelse mellan tre kommuner
Denna uppsats är en upptäcktsstyrd fallstudie av jämförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet är att studera kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens visuella påverkan på landskapet samt ljudnivåerna. Arbetet har genomförts med hjälp av en fallstudie där de tre utvalda kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens påverkan på landskapet samt ljudnivån har analyserats för att sedan jämföras med varandra. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrån energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential. På denna ranking återfinns Oxelösunds kommun i toppen, Strömstads kommun i botten och Karlskrona kommun i mellanskiktet. De utvalda kommunerna är skärgårdskommuner med en utbredd fritidshusbebyggelse. Uppsatsen utgår från de teoretiska utgångspunkterna Miljövård och planering vilket utvecklats av Emmelin och Lerman (2006) samt Synen på landskapet utvecklat av Sandell (2001). Perspektivet Miljövård och planering berör om besluten fattas på lokal eller central nivå samt om det sker på ett kalkylerande eller kommunikativt sätt. Synen på landskapet behandlar i sin tur olika aktörer och medborgares förhållningssätt till landskapets förändring och nyttjande. Fallstudien visar på att det finns en variation mellan hur olika aspekter av påverkan hanteras och vilka ställningstaganden som görs. Generellt sätt fattas besluten kring ljudpåverkan på ett sätt som till stora delar överensstämmer med miljöparadigmet vilket innebär centrala beslut vilka fattas på ett kalkylerande sätt. Beslutsfattandet kring påverkan på landskapet varierar i högre utsträckning men ligger betydligt närmare planparadigmets tanke med beslut på lokal nivå vilka fattas på ett kommunikativt sätt. Beträffande synen på landskapet visar studien på att områden befolkade av vissa befolkningsgrupper, framförallt fritidshusägare vilka generellt anses ha en annan syn på landskapet än permanentboende, i högre utsträckning undantas för utbyggnad av vindkraft.