Bakgrund och problematisering: FörĂ€ndringar pĂ„ marknaden sĂ„som globalisering ochhĂ„rdnande konkurrens stĂ€ller krav pĂ„ företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort frĂ„n den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus frĂ„ntillgĂ„ngar och produkter till de möjligheter som finns i mĂ€nniskorna inom organisationen ochistĂ€llet styra med hjĂ€lp av mer moderna styrmedel, sĂ„som empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anstĂ€llda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och pĂ„verka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anstĂ€llda, vilket kan förbĂ€ttra organisationens resultat pĂ„ sikt dĂ„ ökatengagemang leder till en bĂ€ttre effektivitet och produktivitet.Även arbetsmarknaden har förĂ€ndrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo Ă„ren. Att ha inhyrd personal Ă€r alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden hĂ€r typen av anstĂ€llning kan ha en negativ inverkan pĂ„ den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att skapa förstĂ„else för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna sĂ€kerstĂ€lla att deutför ett tillfredsstĂ€llande jobb.Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken. Vidare Ă€rforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion.

Ett aktuellt exempel pÄ en bransch i stort behov av förÀndring Àr fackförbunden, som kan liknas vid tjÀnsteföretag dÀr service och utveckling blir allt viktigare för att attrahera medlemmar och skapa konkurrensfördelar.Att vara medlem i ett fackförbund har under en lÄng period varit en sjÀlvklarhet för mÄnga förvÀrvsarbetare i Sverige. Men under senare tid har förutsÀttningarna för den fackliga verksamheten förÀndrats. Delvis beror det pÄ att genomförd höjning av a-kassan, stor generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden, nya branscher och anstÀllningsformer förÀndrar intresset för anstÀllda att ansluta sig till fackliga organisationer. Detta samtidigt som allt fler ifrÄgasÀtter nyttan av medlemskapet. För att kunna behÄlla styrkan som förhandlingspart och opinionsbildare behöver fackförbunden attrahera nya medlemmar.Detta Àr en fallstudie av fackförbundet Unionens pÄgÄende förÀndringsarbete med syfte att identifiera interna förutsÀttningar för nyskapande av mervÀrdet.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benÀmns inom forskning som dropouts och kan av samhÀllet betraktas som en problematisk grupp pÄ arbetsmarknaden. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förvÀntningar kan pÄverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frÄgestÀllningar Àr enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande frÄn lÀrare, skolpersonal och övriga vuxna under uppvÀxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstÄs i relation till normer och förvÀntningar de tycks ha förhÄllit sig till under uppvÀxten? Kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och förstÄ hur fenomenet förÀldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstÄ varför förÀldraskap idag krÀver insatser frÄn riksdag och regering och pÄ sÄ sÀtt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur har fenomenet för-Àldraskap konstruerats pÄ 1970-talet och idag? Har förÀldraskapet Àven tidigare inneburit problem och hur sÄg dessa problem i sÄ fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur förÀldraskapet framstÀlls pÄ 1970-talet och idag? Den metod som anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som anvÀnts i studien Àr socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriÀr. Empirin bestÄr av 40 artiklar frÄn tidskriften Vi förÀldrar och tvÄ stycken SOU-betÀnkanden.I texterna finner författarna att fenomenet förÀldraskap framstÀlls vara pÄ god vÀg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhÀllet.

LuleÄ kommun stÄr inför en generationsvÀxling de kommande Ären. Ett stort antal pensionsavgÄngar medför ett rekryteringsbehov pÄ cirka 500 medarbetare Ärligen de nÀrmsta Ären samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersÀtta pÄ arbetsmarknaden Àr mindre Àn den som lÀmnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstÄ mellan arbetsgivare gÀller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behÄlla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jÀmföra de krav framtida arbetskraft stÀller pÄ en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar LuleÄ kommuns anstÀllda har om sin arbetsplats för att pÄ sÄ sÀtt hitta förbÀttringsförslag som kan leda till en arbetsplats som Àr attraktiv för bÄde befintlig och framtida arbetskraft vilket Àr grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jÀmförelse av en enkÀt med LuleÄ tekniska universitets studenter, som i studien fÄr representera den framtida arbetskraften, och LuleÄ kommuns medarbetarenkÀt för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare pÄ högre nivÄer i organisationen.

Det finns mycket forskning som tyder pÄ att nÀtverk Àr betydelsefullt pÄ arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat pÄ de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nÀtverk har för att fÄ ett jobb. I vÄr studie fokuserar vi dÀremot pÄ de som sitter pÄ ?andra sidan?. Uppsatsens fokus Àr de arbetsrelaterade nÀtverken hos fem kommunala jobbcoacher.

Motivation Àr en viktig del inom en organisation, att ha en motiverad och engageradarbetsplats Àr vÀsentligt för att skapa positiva resultat. Idag stÄr generation Y och knackarpÄ arbetsmarknadens dörr intensivare Àn nÄgonsin, dÀrför Àr det viktigt för managers ochchefer att ha ett kunnande pÄ hur denna grupp mÀnniskor fungerar och hur det Àr möjligtatt fÄ dem att presentera pÄ allra högsta nivÄ. Denna komplexa grupp mÀnniskor Àr denbÀst utbildade generationen nÄgonsin, men saknar erfarenhet ute i arbetslivet. Derasattityd och etik skiljer sig frÄn föregÄende generationer, pÄ grund av detta krÀvs det nyametoder, nya strategier och ett nytt tankesÀtt frÄn landets managers och chefer. Syftenmed denna studie Àr att undersöka hur organisationer i banksektorn anpassar sittmanagement för generation Y.Denna studie har ett induktivt nÀrmande, med ett undersökande tillvÀgagÄngssÀtt.

SammanfattningSyfte med denna studie Àr att undersöka hur HR-personal anvÀnder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att anvÀndandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser fÄr. Detta för att se om HR-personalen upplever nÄgra motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀrderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de fÄr genom sina kontaktnÀt? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer pÄverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fÄtt rekommenderade av nÄgon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsÀttningar mellan att fÄ en differentierad personalstyrka och att fÄ personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har jag anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Under den ekonomiska krisen i Sverige pÄ nittiotalet skedde tvÄ trendbrott pÄ den svenskaarbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten steg markant för att sedan ligga kvar pÄ betydligthögre nivÄer Àn tidigare, och dessutom förÀndrades arbetslöshetens sammansÀttning. Innankrisen var mÀn arbetslösa i mindre utstrÀckning Àn kvinnor men frÄn och med krisens utbrotthar mÀn tenderat att vara mer arbetslösa Àn kvinnor. Syftet med denna uppsats Àr att utredavad könsskillnaderna i arbetslösheten i Sveriges kommuner beror pÄ.En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner ligger till grund för studien och genomförsmed en Fixed Effects-modell. Datamaterialet som ligger till grund för studien avser Ären1996-2012 och Àr uppdelat pÄ kommunnivÄ.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en stor förÀndring. De snart pensionsfÀrdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra Àndrade attityder, instÀllningar och vÀrderingar i samhÀllet och dess institutioner, dÄ varje generations förhÄllningssÀtt till livet Àr unikt. FrÄgan Àr hur dessa grundlÀggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sÀtt att se pÄ ledarskap, och chefens roll, i en organisation.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland nÄgra medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte Àr att vi vill se hur krav, förvÀntningar och önskningar pÄ chefer kan komma att förÀndras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.Genomförande: I avsikt att ta reda pÄ studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar.

1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen. Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden. Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Undersökningens syfte Àr att se vilka anledningar individen har till att vÀlja friÄr och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har ocksÄ varit att se individens upplevelse av friÄret och vad de anvÀnt friÄret till. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex friÄrslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friÄret och tiden före det.FriÄr Àr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd med mÄlsÀttning att ge arbetstagare en lÀngre ledighet frÄn sitt arbete. Arbetslösa fÄr samtidigt en chans att komma in pÄ arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.