Syftet med denna studie var att undersöka vad som pĂ„verkat processen för att fĂ„ ett arbete för undersköterskor som Ă€r kvinnor och som kommit till Sverige frĂ„n Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen Ă„lder. Vi ville sĂ€rskilt undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt deras sociala nĂ€tverk har pĂ„verkat denna process. FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som Ă€r undersköterskor har pĂ„verkat deras process för att fĂ„ ett arbete? PĂ„ vilket sĂ€tt har deras sociala nĂ€tverk pĂ„verkat processen? Kvinnor frĂ„n valda lĂ€nder har en relativt lĂ„g sysselsĂ€ttningsgrad och dĂ€rför har vi med vĂ„r studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats pĂ„ arbetsmarknaden. Metoden som anvĂ€nds i studien Ă€r kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

En viktig faktor för mÀnniskans förmÄga att arbeta Àr hÀlsa. PÄ arbetsplatsen tillbringar mÀnniskan mer Àn en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hÀlsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sÀmre hÀlsa samt högre sjukfrÄnvaro bland sina anstÀllda Àn andra arbetsgivare. De som jobbar inom vÄrd och omsorg har generellt dÄliga psykosociala arbetsförhÄllanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dÄligt socialt stöd kan pÄverka hÀlsan negativt, vilket kan öka rörligheten pÄ arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb pÄ grund av dÄliga arbetsförhÄllanden.Syftet Àr att undersöka samband mellan sjÀlvskattad psykosocial arbetsmiljö, sjÀlvskattad hÀlsa och övervÀgandet att byta jobb bland kommunanstÀllda inom Àldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvÀrsnittsstudie och Àr en del av en störres studie.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elever i Ärskurs sex vÀljer modernt sprÄk i allmÀnhet och i synnerhet vad eleverna har för instÀllning till det tyska sprÄket. DÄ tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste Ären samtidigt som tyskkunskaper Àr eftertraktade pÄ arbetsmarknaden Àr det intressant att undersöka vad detta beror pÄ utifrÄn mina frÄgestÀllningar. Som grund till undersökningen ligger en enkÀtundersökning dÀr 78 elever i Ärskurs sex som nyligen utfört sprÄkval deltog. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om hur valet gick till, om beslutet togs sjÀlv eller i samrÄd med nÄgon och om deras möjlighet att pröva Ä de olika sprÄken pÄverkat valet. DÀrefter fick eleverna svara pÄ frÄgor om faktorer som inverkade pÄ valet utifrÄn aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

Sveriges medlemskap i EU innebÀr att den svenska arbetsrÀtten harmoniseras med EG-rÀtten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkÀnts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utlÀndska tjÀnsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla pÄ arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte Àr att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rÀtten efter EG-domstolens förhandsavgörande i LavalmÄlet.

SamhĂ€llets styrformer har genomgĂ„tt en förĂ€ndring och kĂ€nnetecknas idag av en komplexitet som innebĂ€r att flera olika aktörer Ă€r inblandade, dĂ€r samarbeten över de privatoffentliga grĂ€nserna har blivit allt vanligare för att lösa samhĂ€llsproblem som traditionellt sett Ă„legat staten. År 2013 tog KommunfullmĂ€ktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata nĂ€ringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod lĂ„ngt ifrĂ„n arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvĂ€rderades av en samordnare pĂ„ kommunen.

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

Det Àr ett faktum att en stor generation sÄ smÄtt har börjat lÀmna arbetsmarknaden för att gÄ i pension, nÀmligen 40-talisterna. In tÄgar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt sÄ stÀller arbetsplatser och organisationer i dagens samhÀlle allt högre krav pÄ arbetstagarna, och det Àr av stor vikt att rekrytera, bibehÄlla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning pÄ kapital eller provision, men Àven inom omrÄdet arbetsersÀttning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frÄgan Àr dÀrför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.

People are constantly using there friends in order to ask for a favor or to get hold of some information. This is usually done unconsciously and it is just viewed as everyday life behavior. The function and the use of these links definitely have a value, which means that it can be viewed as a form of capital. But this capital is not caught in the traditional theories of physical capital or human capital; it demands it?s on theorization.

FrÄgestÀllningarna som presenteras i uppsatsen Àr om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och mÀn delar mer jÀmstÀllt pÄ hushÄllsarbetet samt om flexibel arbetstid pÄverkar konflikterna i hushÄllet om fördelningen av hushÄllsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta Àr att flextid i debatt framstÀlls som nÄgot sjÀlvklart positivt. Ett hjÀlpmedel för kvinnor att uppnÄ balans mellan arbete och familj. NÄgot som i sin tur skulle öka jÀmstÀlldheten i hemmet och förbÀttra kvinnors situation pÄ arbetsmarknaden.UtifrÄn den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras tvÄ hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushÄllsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern nÀr det gÀller hushÄllsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen Àr att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jÀmstÀlldhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien Àr kvantitativ och baseras pÄ den femte och senaste av levnadsnivÄundersökningarna; LNU 2000 som bygger pÄ intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket Àr 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushÄllsarbetet.

Som det ser ut idag Àr konkurrensen hÄrd gÀllande lediga tjÀnster pÄ arbetsmarknaden.Det förekommer ofta diskussioner kring vikten av att profilera sig och att det intelÀngre rÀcker med standardiserade Cv:n vid en arbetsansökan. Syftet med vÄrt arbeteÀr sÄledes att ge en inblick i hur rekryteringsansvariga vÀrderar och förhÄller sig tillolika situationer som kan komma att pÄverka rekryteringsbeslutet. Med andra ord villvi fÄ en insikt i hur en rekryterares vÀrderingar och prioriteringar kan se ut i praktiken.Vi ansÄg att en kvalitativ metod lÀmpade sig bÀst för detta ÀndamÄl, dÄ vi villÄterspegla en nyanserad och beskrivande bild av ÀmnesomrÄdet. För att uppnÄ syftetmed arbetet har vi genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga inom Karlstadkommun.Vi har utformat en teoretisk referensram som behandlar tidigare forskning ochbegrepp inom ÀmnesomrÄdet. Resultatet frÄn vÄrt empiriska material har vidare stÀlltsi relation till dessa teorier.

Forskning visar att mÄnga yrken kÀmpar för att fÄ benÀmnas som professioner. För att kunna klassas som profession krÀvs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsÀtts för tvivel och omförhandling vilket tyder pÄ att en professionell identitet skapas genom fortgÄende processer. Tidigare har fokus legat pÄ just profession som ett statiskt begrepp men vÀlfÀrdssamhÀllets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess sÄsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna pÄ Högskolan i BorÄs.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

HR Àr ett ÀmnesomrÄde som traditionellt fÄtt mycket uppmÀrksamhet inom akademisk forskning dÀr fokus varit pÄ HR som stödjande funktion i form av personalförsörjning. I början av 1990-talet bildades en ny forskningsinriktning som berör HR som en strategiskt viktigt affÀrsenhet och i takt med den ökade konkurrensen pÄ den Svenska arbetsmarknaden har HR blivit en mer prioriterad funktion för företag. Vi har valt att utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv applicera teorier kring strategisk HR, arbetsgivarvarumÀrke samt talanghantering pÄ svenska organisationer. Tidigare forskning har frÀmst haft fokus pÄ att enbart undersöka HR-avdelningen. SÄledes har vi i den hÀr studien försökt skapa en förstÄelse för om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionen som vÀrdeskapande genom att intervjua specialister samt generalister.

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

StÀmmer det att ?ett gott skratt förlÀnger livet?? PÄverkar individens positiva kÀnslor sÄ som glÀdje individens hÀlsa?Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan individens förmÄga av resilience (motstÄndskraft), upplevelser av arbetsstress samt affekt och om det fanns skillnader mellan affektiva profiler i individens förmÄga av resilience och upplevelser av arbetsstress.Tidigare forskningar visar att positiva kÀnslor har ett samband med individens bemÀstrings strategier i samband med upplevelser av stress. Forskningen visar ocksÄ att individer med en personlighet som karaktÀriseras av optimism har en förmÄga att bredda sitt kognitiva spektrum av lösningar i samband med utsatthet för negativ stimuli. Vilket gör det möjligt för individen att hantera kraven som stÀlls idag pÄ arbetsmarknaden. Individer dÀremot med en hög neurotisk personlighet har mindre förmÄga av resilience vilket innebÀr att de fÄr större svÄrigheter att hantera negativa stimuli som exempelvis kommer ifrÄn en kravfylldarbetssituation.